19 jan 2026

Norge varnar – då kan Ryssland attackera Nato

2024 06 04

Nato har högst tre år på sig att förbereda sig för krig mot Ryssland.

Det säger chefen för den norska försvarsmakten Eirik Kristoffersen i en intervju med Bloomberg.

Enligt Kristoffersen bedömning kommer Ryssland ha förmåga att utföra en konventionell attack mot Nato om 2–3 år.

Tidsramen är kortare än vad flera andra experter och bedömare har uppskattat.

– Vid ett tillfälle sa någon att det kommer att ta tio år för Ryssland att bygga upp sin militära kapacitet igen.  Men jag tror att vi är tillbaka till mindre än tio år på grund av den industriella bas som nu finns i Ryssland, säger försvarschefen till Bloomberg.

Uppmanar västvärlden

Eirik Kristoffersen anser att Nato måste utnyttja de närmaste åren fullt ut.

– Den ryska återuppbyggnaden kommer ta lite tid, vilket ger oss ett fönster under de kommande två till tre åren för att återuppbygga våra styrkor och fylla på våra lager, samtidigt som vi stöder Ukraina.

Fördubblar utgifterna

Stortinget i Norge har nyligen godkänt en plan som innebär att landets försvarsutgifter fördubblas under de kommande tolv åren.

Beslutet har fattats på grund av den ökade hotbilden från Ryssland. I synnerhet kommer det norska försvaret att satsa på att utveckla marinstyrkornas förmågor och luftförsvaret.   

Norges ambition är att landets försvarsutgifter ska uppnå två procent av BNP under 2024, i enlighet med Natos krav. Till år 2030 ska försvarsutgifterna uppnå 2,7 procent av BNP.

– Jag ser ett fönster nu där vi kan uppfylla de krav som Nato har kommit överens om. Men vi måste skynda oss. Vi måste vara klara om två till tre år så att vi är redo för vad som än kan hända, säger Eirik Kristoffersen 

Fakta: Natos gemensamma målsättning

- Nato har sedan 2014 haft en gemensam målsättning om att medlemsstaternas försvarsutgifter ska uppgå till minst två procent av BNP senast 2024.

- Minst 20 procent av försvarsutgifterna ska gå till investeringar i materiel.

-  I samband med toppmötet i Vilnius den 11–12 juli 2023 kom medlemsstaterna överens om en ny skarpare målsättning som bland annat innebär att två procent av BNP inte bara är en målsättning utan utgör en miniminivå för att kunna möta det försämrade säkerhetsläget och de förpliktelser som följer av att vara Natomedlem.

Källa: Regeringen

Foto: President of Russia Office 

Text: Redaktionen


10 augusti 2026

Många får samma sms just nu – radera direkt

2026 08 11

Bedragarna tycks ha hittat en nisch.

Bedragare försöker rikta in sig på människor som kan bli uppstressade och som ses som sårbara.

Nu har de hittat en nisch; att utge sig komma från inkassobolag.

Många svenskar får just nu samma sms som ser ut att komma från fyra olika inkassobolag, som i själva verket är bedrägeriförsök.

Se upp

Ett av företagen som används av bedragarna är Axactor, rapporterar Råd & Rön.

Så här lyder ett exempel på hur bluff-sms:en kan se ut:

– Vi saknar betalning för ärende LW68V1. Vänligen betala snarast eller kontakta kundtjänst på (falskt nummer, reds. anm).

Planen är att det tilltänkta offret ska känna sig stressad och ringa upp numret, och då kan bedrägeriet inledas.

Flera anledningar

Det kan finnas flera olika anledningar till varför bedragarna använder just inkassobolag som täckmantel. 

Ett inkassokrav kan låta väldigt allvarligt, och bedragaren hoppas då att det tilltänkta offret vaknar till av ett sådant meddelande.

Det skapar även en tidspress, vilket får mottagaren att känna sig stressad.

Den som får den här typen av bluff-sms bör radera det direkt, och inte följa några uppmaningar.

Läs mer: Värsta sedan 1983 – Trump pressas rejält

Flera bolag varnar

Utöver Axactor utger sig bedragarna även komma från välkända inkassobolag som Lowell, Sergel Inkasso och Intrum.

Samtliga bolag har gått ut med varningar.

– Var observant! Just nu pågår en bluffkampanj via sms, varnar Intrum.

Logga inte in

Sergel och Lowell uppmanar till vaksamhet om det kommer sms som ser ut att komma från dem.

Intrum understryker att man aldrig bör logga in på någon annans uppmaning.

– För att skydda dig mot bluffsamtal och sms ska du aldrig ge ut koder eller signera betalningar på någon annans uppmaning. Ingen bank, myndighet eller seriöst företag ber dig dela med dig av personliga uppgifter i samtal eller via sms. 

Läs mer: USA:s försvarsjättar rädda – på grund av Ukraina

Foto: P. Du Preez

Text: Redaktionen


11 aug 26

Klockan tickar: Snart smäller det för alla som tankar bilen

2026 08 11

Snart kommer det bli betydligt dyrare att tanka bilen.

Varningen kommer från SEB.

Storbankens råvaruanalytiker Bjarne Schieldrop framhåller att energikrisen som uppstått till följd av kriget i Mellanöstern kommer att leda till betydande kostnadsökningar för belister. 

Schieldrop hänvisar till att stängningen av Hormuzsundet ser ut att bestå, vilket kommer att leda till att raffinerade produkter, som bensin och diesel, ökar i pris. 

– Petroleumprodukter (och fossilgas) är det stora problemet. Vintern kan bli dyr för konsumenterna, skriver Schieldrop i ett marknadsbrev, enligt Di.

"Mödosam och långsam" 

SEB:s expert konstaterar att dödläge råder i förhandlingarna mellan USA och Iran. Dessutom lider den amerikanska militären av ammunitionsbrist, vilket försvårar processen ytterligare.

– Det är en mödosam och långsam process. Innebörden är att chansen är liten att Hormuzsundet snart öppnas för normal trafik, fastslår Schieldrop.

Oljemarknaden i gungning

Oljemarknaden har reagerat kraftfullt på det utdragna kriget. Efter att förhandlingarna mellan USA och Iran stagnerat har oljepriserna börjat stiga.

På tisdagen är Brentoljan upp med 1,20 procent till 88,83 dollar per fat. WTI-oljan stiger i sin tur med 1,37 procent till 83,37 dollar per fat.

ANDRA LÄSER:Värsta sedan 1983 – Trump pressas rejält

Trumps värsta mardröm

Situationen i Mellanöstern beskrivs som USA:s president Donald Trumps ”värsta mardröm”.

– Han hålls som gisslan av Iran. De håller Hormuzsundet som gisslan, säger  republikanen och tidigare Trump-allierade Chris Christie till ABC News.

Christie jämför situationen med gisslankrisen på USA:s ambassad i Teheran 1979. Iranska studenter stormade ambassaden och tog 52 amerikaner som gisslan. De hölls fångna i 444 dagar och kom att prägla den dåvarande amerikanske presidenten Jimmy Carter tid vid makten.  

Chris Christie menar att Irankriget är Trumps motsvarighet till gisslankrisen 1979.  

– Jag vet från de samtal jag har haft med honom under de senaste 24 åren att den person han minst av allt vill bli jämförd med är Jimmy Carter. Men här är vi nu. Och det är helt självförvållat, säger han.

LÄS OCKSÅ: Rysk olja brinner nära Kina 

Foto: Circle K

Text: Redaktionen