Norge varnar – då kan Ryssland attackera Nato

2024 06 04

Nato har högst tre år på sig att förbereda sig för krig mot Ryssland.

Det säger chefen för den norska försvarsmakten Eirik Kristoffersen i en intervju med Bloomberg.

Enligt Kristoffersen bedömning kommer Ryssland ha förmåga att utföra en konventionell attack mot Nato om 2–3 år.

Tidsramen är kortare än vad flera andra experter och bedömare har uppskattat.

– Vid ett tillfälle sa någon att det kommer att ta tio år för Ryssland att bygga upp sin militära kapacitet igen. Men jag tror att vi är tillbaka till mindre än tio år på grund av den industriella bas som nu finns i Ryssland, säger försvarschefen till Bloomberg.

Uppmanar västvärlden

Eirik Kristoffersen anser att Nato måste utnyttja de närmaste åren fullt ut.

– Den ryska återuppbyggnaden kommer ta lite tid, vilket ger oss ett fönster under de kommande två till tre åren för att återuppbygga våra styrkor och fylla på våra lager, samtidigt som vi stöder Ukraina.

Fördubblar utgifterna

Stortinget i Norge har nyligen godkänt en plan som innebär att landets försvarsutgifter fördubblas under de kommande tolv åren.

Beslutet har fattats på grund av den ökade hotbilden från Ryssland. I synnerhet kommer det norska försvaret att satsa på att utveckla marinstyrkornas förmågor och luftförsvaret.

Norges ambition är att landets försvarsutgifter ska uppnå två procent av BNP under 2024, i enlighet med Natos krav. Till år 2030 ska försvarsutgifterna uppnå 2,7 procent av BNP.

– Jag ser ett fönster nu där vi kan uppfylla de krav som Nato har kommit överens om. Men vi måste skynda oss. Vi måste vara klara om två till tre år så att vi är redo för vad som än kan hända, säger Eirik Kristoffersen

Fakta: Natos gemensamma målsättning

- Nato har sedan 2014 haft en gemensam målsättning om att medlemsstaternas försvarsutgifter ska uppgå till minst två procent av BNP senast 2024.

- Minst 20 procent av försvarsutgifterna ska gå till investeringar i materiel.

- I samband med toppmötet i Vilnius den 11–12 juli 2023 kom medlemsstaterna överens om en ny skarpare målsättning som bland annat innebär att två procent av BNP inte bara är en målsättning utan utgör en miniminivå för att kunna möta det försämrade säkerhetsläget och de förpliktelser som följer av att vara Natomedlem.

Källa: Regeringen

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Kommer vara gratis efter årsskiftet – storsatsning från regeringen

2026 08 05

En stor satsning från regeringen fortsätter även 2027.

I våras beslutade regeringen att göra en satsning för att erbjuda fler svenskar möjligheten att få barn genom provrörsbefruktning, även kallat IVF.

– Regeringen och Sverigedemokraterna satsar nu på vården för ofrivilligt barnlösa, framhöll sjukvårdsminister Elisabet Lann (KD), finansminister Elisabeth Svantesson (M) och jämställdhetsminister Nina Larsson (L) i samband med beslutet.

– I den kommande vårändringsbudgeten avsätts 327 miljoner kronor för att möjliggöra tre extra IVF-försök. Det är en viktig åtgärd för att öka möjligheterna för många att få barn, i synnerhet då forskning visar att chanserna till en lyckad graviditet ökar med fler IVF-försök.

Bara 2026

De extra pengarna avsattes för 2026.

Men flera läkare och patienter har ifrågasatt satsningen, då det är svårt att hinna göra tre försök innan årsskiftet, rapporterar SR.

Som svar går nu sjukvårdsministern ut med besked inför framtiden. Satsningen på de tre extra kostnadsfria IVF-försöken kommer fortsätta också under 2027, vilket gör att möjligheten kommer finnas kvar.

– Den här satsningen ligger permanent och ska fortsätta framåt och tanken är ju att det här ska ge fler par möjligheten att förverkliga drömmen om barn, säger Elisabet Lann, till radion.

LÄS MER: Svenskt rymdbolag i konkurs

Kan tas bort

Regeringens besked är tydligt. Men om en ny regeringen tillträder efter valet kan det bli en ändring.

– Ska man plocka bort det här måste man aktivt besluta att avbryta och det kan ju en regering alltid göra, men från den här regeringens sida så ligger beslutet fast, säger Elisabet Lann.

Många drabbas

Omkring vart sjätte par i Sverige drabbas av ofrivillig barnlöshet, enligt regeringen.

Det kan föra med sig både medicinska och psykosociala svårigheter.

– För de enskilda personerna blir kostnaderna höga, en genomsnittlig behandling kostar enligt det nationella kvalitetsregistret upp emot 50 000 kronor. Längtan efter barn kan till sist bli en fråga om storleken på plånboken, framhåller regeringen.

LÄS MER: Konkurserna ökar i Sverige

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Samtal väller in – ovanlig sjukdomsvåg i Sverige

2026 08 05

Just nu pågår en sällsynt virusvåg i landet.

Sjukvården får ovanligt många samtal om förkylnings- och influensaliknande symptom.

Hos vårdtjänsten 1177 vittnar personalen om en kraftig ökning av antalet samtal, rapporterar Sydsvenskan.

Utvecklingen beskrivs som ovanligt, eftersom flest svenskar brukar drabbas av förkylningar, influensa och andra luftvägsinfektioner under hösten och vintern.

Men i år har en ovanlig sommartopp inträffat.

– I ett par veckors tid har våra sjuksköterskor sagt att det är ovanligt många som ringer med förkylnings- och influensasymptom, säger 1177:s enhetschef Suzanne Didricksson till Sydsvenskan.

”Sprids lättare”

Det är oklart vad den plötsliga ökningen beror på.

Enligt Suzanne Didricksson kan det finnas flera förklaringar.

– Under sommartid är det ju mycket folksamlingar och fester och flygresor. Då sprids sådana här saker lite lättare, säger hon.

För att undvika smittspridning uppmanas allmänheten vidta två åtgrder:

- Tvätta händerna

- Håll avstånd

ANDRA LÄSER: Trippelattack mot Ryssland – Moskva i lågor

Positiva signaler

I maj fastslog Folkhälsomyndigheten att säsongen för de vanliga virusen RS , covid-19 och influensa är över i landet.

Under virussäsongen var sjukdomsbördan av covid-19 lägre än influensa för första gången sedan pandemins början.

– Smittspridningen av influensa har dominerats av den så kallade K-varianten. Fler har blivit allvarligt sjuka i influensa än i covid-19, inte minst bland äldre personer. Att 68 procent av personer 65 år eller äldre har vaccinerat sig mot influensa är glädjande, eftersom det är det bästa sättet att skydda mot allvarlig sjukdom och död, säger Moa Rehn, utredare på Folhälsomyndigheten.

Spridningen av RS-virus var också mindre intensivt jämfört med föregående år. Färre fall och intensivvårdade rapporterades bland barn under 1 år. Störst var minskningen bland barn under sex månader.

Nedgången kopplas till att skyddande antikroppar har erbjudits till alla nyfödda barn för första gången.

– Vi ser en tydlig effekt genom att färre spädbarn har blivit allvarligt sjuka, jämfört med tidigare säsonger, säger FHM:s utredare Susanne Strömdahl.

LÄS OCKSÅ: Trumps stöd rasar i USA

Foto: T. Grote resp Jenny Hagström, 1177

Text: Redaktionen