Norge i toppmöte med Ryssland

2023 10 06

Norges försvarsmakt har deltagit i ett toppmöte med högt uppsatta representanter från den ryska armén.

Ett unikt möte.

Det är första gången som Norge och Ryssland träffas sedan den ryska krigsmakten inledde den fullskaliga invasionen av Ukraina.

Skakar hand med FSB-chef

Bilder från mötet visar hur Yngve Odlo, som är chef för det norska försvarets operativa högkvarter, skakar hand med den ryske generallöjtnanten Stanislav Vladimirovich Maslov.

Stanislav Vladimirovich Maslov är chef för säkerhetstjänsten FSB:s gränsdirektorat för det västra arktiska området.

Och det var just det arktiska området som diskuterades på mötet.

Det norska försvaret uppger att parterna diskuterade specifika frågor kring gräns- och räddningssamarbete samt fiskeförvaltning.

– Det är viktigt att genomföra dessa möten för att diskutera utmaningar och komma överens om gemensamma mål och nödvändiga åtgärder gällande gränssamarbete, räddningssamarbete och fiskeförvaltning , säger Yngve Odlo i ett pressmeddelande.

– Det är också viktigt för båda nationerna att hålla kommunikationskanalen öppen för att kunna prata tillsammans. Det kan förhindra olyckor och missförstånd mellan Norge och Ryssland, tillägger han.

Ett av få områden där Ryssland involveras

Norge och Ryssland delar gräns i Arktis och har haft ett aktivt gränssamarbete sedan 1949.

Efter Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina har inga möten skett mellan länderna.

Den norska Försvarsmakten bedömer dock att utmaningarna i området är så stora att samtal måste föras med den ryska motparten.

– Det råder fortfarande enighet om att utmaningarna i Barents hav, Norska havet och vid gränsen måste lösas genom öppna kommunikationskanaler och en fortsättning på de avtal som slutits, framhåller man i pressmeddelandet.

Mötet ägde rum ombord på ett norskt kustbevakningsfartyg i Sør-Varanger på torsdagen.

Från Norge deltog, utöver försvarschefen Yngve Odlo, även representanter från kustbevakningen, norska gränskommissarien och försvarsattachen i Moskva.

Fakta gränssamarbete mellan Norge och Ryssland

- Det norsk-ryska gränssamarbetet går tillbaka till mitten av 1970-talet och bygger på att Norge och Ryssland (dåvarande Sovjetunionen) förvaltar och delar resurser i Barents hav.

- I slutet 1980-talet inrättades en årlig gemensam sök- och räddningsövning mellan de två länderna. Det lade grunden för dagens omfattande och goda samarbete mellan den norska och ryska kustbevakningen.

Källa: Norska Försvarsmakten

Foto: Norska Försvarsmakten

Text: Redaktionen

Kremls utspel: “Kollaps – nu är det över”

2026 01 19

Det firas ordentligt i Kreml.

Donald Trumps ord om Grönland har skakat om Europa rejält.

Den amerikanska presidenten hotar med tullar mot en rad länder – däribland Sverige – för att de stöttar Danmark och Grönland.

Sprickan mellan EU och USA har samtidigt lett till glädje i Kreml.

Kremls ekonomiska förhandlare Kirill Dmitriev menar nu att “den transatlantiska alliansen är över”, rapporterar Kyiv Independent.

“Kollaps – nu är det över”

Ryska tjänstemän uppges välkomna Trumps tullhot mot Frankrike, Danmark, Sverige och flera andra länder.

Kremls ekonomiska förhandlare Kirill Dmitriev menar att draget signalerar en “kollaps” inom den transatlantiska alliansen.

– Den transatlantiska alliansen är över, menar han.

Även Medvedev

En annan som glädjer sig över utvecklingen är Rysslands tidigare president Dmitrij Medvedev.

– USA förbereder sig på att attackera Grönland och väljer ön framför någon form av atlantisk solidaritet, framhåller Medvedev.

Läs mer: Ukrainska folkets krav: Låt oss bestämma

Senaste nytt

Den svenska regeringen har på söndagen släppt ett gemensamt uttalande tillsammans med Danmark, Finland, Frankrike, Tyskland, Nederländerna, Norge och Storbritannien.

– Vi står i full solidaritet med kungariket Danmark och det grönländska folket. Som en fortsättning på den process som inleddes förra veckan står vi redo att inleda en dialog baserad på principerna om suveränitet och territoriell integritet, vilka vi står fast bakom, framgår av meddelandet.

Kan bli stökigt

Samtidigt väntas stökigheter på världens finansiella marknader den kommande tiden.

När Donald Trump för nästan ett år sedan aviserade tullar mot majoriteten av världens länder störtdök börser i såväl USA som Europa.

Den amerikanska börsen är stängd på måndagen – men i Sverige är börsen öppen som vanligt.

Läs mer: Macron begär stenhård åtgärd mot USA – ”Bazooka”

Foto: I. Lapyrin

Text: Redaktionen

Akut brist över hela Ryssland – ”värsta på 60 år”

2026 01 18

Ryssland brottas med sin allvarligaste brist på personal på över 60 år.

Ryssland uppges ha det största problemet med brist på sjukvårdspersonal på flera decennier.

Detta hotar tillgången till vård – särskilt i områden ockuperade under kriget, rapporterar RBC Ukraine.

Rekordlåg nivå av personal

Enligt uppgifter från Ukrainas Center for Countering Disinformation, CPD har antalet medelutbildad vårdpersonal i Ryssland fallit till den lägsta nivån sedan 1960 — bara 96,3 per 10 000 invånare.

– Under åratal har Kreml systematiskt offrat mänskligt kapital för att föra krig och behålla makten. Kollapsen av medicinsk personal är ett direkt resultat av detta politiska val, säger CPD i ett uttalande.

Orsakerna som pekas ut är bland annat låga löner inom vårdyrket och att staten prioriterar militär och säkerhet framför hälsovård, vilket gör yrket mindre attraktivt.

LÄS MER: Ukrainska folkets krav: Låt oss bestämma

Värre i ockuperade områden

Krisen är enligt rapporten ännu allvarligare i territorier som Ryssland tillfälligt kontrollerar i Ukraina.

Sedan invasionen började har många lokala medicinska arbetare lämnat områdena, medan ryska vårdarbetare vägrar arbeta där för låg lön och hög risk.

För invånarna i dessa områden innebär det inte bara brist på vård just nu, utan även långsiktiga konsekvenser, som försämrade kroniska tillstånd, försummade sjukdomar och högre dödlighet.

Personalbrist över hela Ryssland

Personalkrisen inom vården är ett exempel på ett bredare arbetskraftsproblem i Ryssland, där kriget intensifierat bristen på civila yrkesgrupper samtidigt som män tas ut i militärtjänst och arbetskraft omdirigeras till försvarsindustrin.

Detta betyder att sjukhus, kliniker och vårdinrättningar i hela landet har svårt att rekrytera och behålla personal, vilket i sin tur påverkar vårdkvaliteten för befolkningen som helhet.

En annan hårt drabbad sektor är byggindustrin som under de kommande åren kan stå inför en allvarlig brist på arbetskraft.

– Byggsektorn drabbas hårdast. Om några år kan den stå utan arbetskraft, uppger CPD i en tidigare rapport från 2025.

LÄS MER: UPPGIFTER: Polen kan agera mot Ryssland – inom 48 timmar

Foto: A Zarubi

Text: Redaktionen