Norge har slagit till mot flera svenskar

2024 02 05

Flera svenska medborgare med kopplingar till den grova brottsligheten har gripits i Norge.

En av dem är efterlyst för mordförsök i Sverige, rapporterar NRK.

Enligt NRK:s uppgifter är männen knutna till det svenska nätverket Shottaz, som har sitt säte i Stockholmsförorten Rinkeby.

– Dessa fem, alla med anknytning till Sverige, har gripits i en hittills okänd polisinsats i Oslo. Polisen tror att de försökt etablera sig i Norge, rapporterar tv-kanalen.

Männen ska ha ägnat sig åt narkotikabrott, häleri och rån i Norge.

– Narkotika har beslagtagits i samband med gripandena, uppger polisen.

Svenska medborgare

Fyra av männen är svenska medborgare. Den femte är brittisk medborgare men bosatt i Sverige.

– Om åtalet slutar i en dom kommer de fem att utvisas från Norge och ett inreseförbud kommer att utfärdas, säger åklagare Joakim Dyrdahl till NRK.

Enligt åklagaren väcker svenska kriminella nätverk en stor oro i Norge. Polisen frukar att grupperingarna ska etablera sig på allvar i landet.

– Det är därför vi lägger särskilt fokus på insatser mot dessa, för att förhindra uppkomsten av nya kriminella nätverk, framhåller Joakim Dyrdahl.

Nekar till brott

Två av de gripna nekar till brott, medan en av dem erkänner sig delvis skyldig. Övriga två har redan utvisats från Norge.

Enligt NRK:s uppgifter tillhör männen nätverket Filterlösa Grabbar (FLG).

FLG beskrivs som en ”svans” till det kriminella nätverket Shottaz som uppstått i Rinkeby i Stockholm.

Under de senaste åren har ett tiotal mord kopplats till den blodiga konflikten mellan Shottaz och ett annat kriminellt nätverk, Dödspatrullen .

– Konflikten började 2015 och har eskalerat. De dödar, både på grund av heder, hämnd, och på grund av drogmarknaden, säger SVT:s kriminalreporter Diamant Salihu till NRK.

Trots att många ledare i nätverken har fängslats eller dödats så finns det tillräckligt många som vill ta över deras platser.

– Det är en ny generation som ärver konflikterna. Så även om nätverket blir mer fragmenterat finns det kvar en stark svans i Shottaz som består av nya människor – yngre syskon, släktingar och andra, berättar Diamant Salihu.

LÄS MER HÄR:

Oro i Norge – på grund av “det svenska tillståndet”

Foto: A. Ferrario

Text: Redaktionen

Älskat pålägg stoppas i svenska butiker

2026 05 31

Ett populärt sött pålägg stoppas.

Flera populära syltprodukter riskerar att försvinna från svenska butikshyllor.

Detta om de inte ändrar recept eller byter namn.

Skärpta regler slår mot sylt

Kraven på frukt- och bärinnehåll i sylt, marmelad och gelé höjs.

För två år sedan beslutade EU att höja kravet på frukt- och bärinnehåll i sylt från 35 till 45 gram per 100 gram produkt.

Reglerna har sedan anpassats av Livsmedelsverket och blir svenska föreskrifter den 14 juni i år.

Syftet är att minska sockermängden och samtidigt stärka marknaden för frukt och bär.

– Äkta vara välkomnar den här förändringen. Sylt och marmelad ska förstås innehålla ordentligt med frukt och bär och mindre utfyllnad i form av socker, vatten och tillsatser, säger Björn Bernhardson, verksamhetsledare på konsumentföreningen Äkta vara.

LÄS MER: Livsmedel rusar i popularitet – trefaldig ökning

Märken pekas ut

Konsekvensen av de nya reglerna är att flera syltprodukter kan komma att stoppas i svenska butiker i sin nuvarande form.

Tillverkare måste antingen öka mängden frukt och bär i recepten eller ändra produktens namn.

Bland de utpekade produkterna finns BOB Squeezy Hallon, Den Gamle Fabrik Björnbärsmarmelad, Änglamark Ekologisk Hallonsylt samt Xtra Hallonsylt.

Trots de nya kraven finns en övergångsperiod.

Produkter som redan finns ute i butik får säljas slut innan reglerna börjar tillämpas fullt ut.

Matjättar agerar

Flera svenska matjättar har redan börjat fasa ut sylten i butik.

Coop bekräftar att flera av deras produkter kommer att få ändrade recept.

Även Orkla, som står bakom syltmärkena BOB och Den Gamle Fabrik, uppger att de har granskat sortimentet för att säkerställa att produkterna uppfyller de nya kraven

– Äkta vara har i dagarna varit ute och kollat hur det ser ut i butikerna och kan se att flera tillverkare redan har ökat frukt- eller bärhalten, uppger de i ett uttalande.

LÄS MER: Medvedev varnar EU-invånare – “Fredliga sömnen är över”

Foto: Brooke Lark

Text: Redaktionen

Hastigheten ändras på svenska vägar

2026 05 29

Snart kommer hastighetsgränserna på svenska vägar att ändras.

Sverige sänker nu tempot i trafiken.

I ett omfattande vägprojekt ska gator och landsvägar bli säkrare fram till 2030.

Vägar får sänkt hastighet

Den svenska transportmyndigheten Trafikverket har tagit fram en ny aktionsplan där hastigheten ska sänkas på omkring 1 200 kilometer tätortsvägar runt om i landet.

– Säkra hastighetsnivåer är avgörande för att skapa en säker vägtrafik och minska antalet omkomna och allvarligt skadade. Det kan göras genom att anpassa hastighetsgränserna och genom att bygga om trafikmiljön, uppger myndigheten i rapporten.

Det handlar främst om sträckor där dagens 50 km/tim bedöms vara för högt i miljöer där bilar möter gående och cyklister.

Tanken är att sänka hastigheten där bilar möter cyklister och gående, så att en eventuell olycka inte blir livshotande.

Målet är att nästan alla stadsgator ska ha en hastighetsgräns på högst 40 km/tim till 2030.

– Utöver detta behöver 30 km/tim säkras i områden där gående och cyklister blandas med biltrafik på ett frekvent och planerat sätt, uppger Trafikverket.

LÄS MER: Rysslands flygvapen träffat av Storm Shadow-missiler

Nollvisionen driver förändring

Bakgrunden till förändringen är den svenska trafiksäkerhetsstrategin Nollvisionen, som innebär att ingen ska dödas eller skadas allvarligt i vägtrafiken.

Enligt Trafikverket är hastigheten en avgörande faktor för att nå målet, särskilt i tätbebyggda områden där små skillnader i fart kan få stora konsekvenser vid olyckor.

Internationella riktlinjer, bland annat från FN, pekar också mot att 30–40 km/tim är mer lämpligt i stadsmiljöer där oskyddade trafikanter rör sig.

Landsvägar ses över

Förändringarna gäller inte bara städer.

Även landsvägar ses över, där huvudprincipen blir att vägar utan mitträcken i regel ska hålla max 80 km/tim.

Samtidigt satsar man på att bygga om vissa sträckor med räcken och säkrare vägrenar för att minska risken för mötes- och avkörningsolyckor.

Utvecklingen stöds också av ny fordonsteknik som ISA-system och adaptiv farthållare, som automatiskt kan hjälpa förare att hålla rätt hastighet.

Trots tekniska framsteg menar myndigheten att mänskligt beteende fortfarande är den största utmaningen.

LÄS MER: UPPGIFTER: Trump somnar – videoklipp väcker frågor

Foto: Karl Hornfeldt

Text: Redaktionen