Nödläge i turistparadis – ”hela ön har tömts”

2025 02 04

Santorini skakas av hundratals jordskalv.

Sedan förra veckan har hundratals jordskalv noterats på den grekiska paradisön. Under tisdagsmorgonen uppmättes den starkaste magnituden hittills på 4,9 på Richterskalan.

Nu evakueras tusentals invånare.

– Vi har en mycket intensiv geologisk aktivitet just nu, säger Greklands premiärminister Kyriakos Mitsotakis och uppmanar invånarna att hålla sig lugna.

Nödläge

Över 300 skalv har registrerats under 48 timmar och experter varnar för att skakningarna kan fortsätta i veckor.

Enligt lokala medier har över 6 000 personer redan lämnat ön med färja sedan i söndags och ytterligare 2 500 passagerare har evakuerats med flyg till Aten.

Myndigheterna har stängt skolor och organiserat nödflygningar för att evakuera människor.

– Allt är stängt. Ingen jobbar längre. Hela ön har tömts, säger en 18-årig lokalbo till Reuters, innan han kliver på en färja.

Oron växer bland invånarna

Flera färjor och nödflyg har organiserats för att snabbt transportera invånare till fastlandet.

Kostas Sakavaras, en turistguide som bott på ön i 18 år, valde att lämna Santorini tillsammans med sin familj.

– Vi tyckte att det var säkrast att åka. Inget har rasat, men det värsta är ljudet. Det är det som skrämmer mest, säger han till BBC News.

Räddningstjänsten i högsta beredskap

Grekiska myndigheter har stängt alla skolor till fredag och varnar för rasrisk i områden som Ammoudi, Armeni och Gamla hamnen i Fira.

– Vi måste hantera situationen med tålamod och lugn, säger Santorinis borgmästare Nikos Zorzos.

Han bekräftar att myndigheterna är redo att bygga nödskydd och förse befolkningen med mat om läget förvärras.

Regionens brandkår och räddningstjänst har satts i allmän beredskap och medicinska tält har placerats ut för att snabbt kunna hjälpa eventuella skadade.

Foto: Dan

Text: Redaktionen


UPPGIFTER: Baltikum hjälper Ryssland i Östersjön

2025 10 28

De baltiska staterna misstänks hjälpa Ryssland i Östersjön.

Ett nätverk av företag i Litauen, Lettland och Estland uppges bidra till att hålla Rysslands så kallade skuggflotta i gång – trots EU:s sanktioner, rapporterar Svenska Yle.

Kopplas till Ryssland

Baltikum har länge profilerat sig som en av de mest Rysslandskritiska regionerna i EU.

Men bakom kulisserna finns nu tecken på motsatsen.

En gemensam granskning av medier i Litauen, Lettland och Estland visar att ett nätverk av företag i regionen hjälper till att förse ryska fartyg med bränsle på öppet hav, avslöjar det litauiska public service-bolaget LRT.

De misstänkta operationerna ska ha genomförts av bunkerfartygen Rina och Zircone, som vid flera tillfällen tankat oljetankfartyg med koppling till ryska hamnar.

– Minst 20 av dessa fartyg visar tydliga tecken på att tillhöra den ryska skuggflottan vid tidpunkten för tankningarna, säger Anatalij Kravtsev, analytiker vid Kyiv School of Economics, till LRT.

LÄS MER: Putins nya taktik i kriget

Skrivna i Dubai

De två bunkerfartygen tillhör FB Trade, ett företag registrerat i Dubai.

Men bakom bolaget finns kopplingar till den baltiska bunkringsjätten Fast Bunkering, som tidigare verkat i hamnen i Klaipėda i Litauen.

Efter Rysslands invasion av Ukraina har Förenade Arabemiraten blivit en tillflyktsort för företag som vill undvika EU:s insyn.

– Att flytta bolag till Dubai har blivit en vanlig trend eftersom man där kan dölja vad som helst. Många ryska företag med koppling till skuggflottan flyttade dit just av den anledningen, säger sjöfartsexperten Salvatore R. Mercogliano till LRT.

Svårt att övervaka

Fast Bunkering uppges utföra komplexa fartygsoperationer som gör det nästintill omöjligt att övervaka transporterna. Trots EU:s växande sanktionspaket fortsätter Rysslands olja att flöda ut på världsmarknaden.

Litauens utrikesminister Kęstutis Budrys menar att sanktionerna fungerar, men inte tillräckligt snabbt.

– När restriktionerna träder i kraft har Ryssland redan tjänat sina pengar. Företagen hinner alltid ligga ett steg före myndigheterna, säger han till LRT.

Analytiker varnar för att situationen kan förvärras.
– Sedan invasionen har antalet fartyg i den här ”mörka flottan” tredubblats. I stället för att göra haven säkrare har sanktionerna gjort dem farligare, säger Michelle Wiese Bockmann, analytiker inom maritim underrättelsetjänst.

LÄS MER: Återvände inte från uppdrag” – tung förlust för Kreml

Foto: Ryssland skuggflotta estland sillamae

Text: Redaktionen


28 oktober 2025

Yrkesgrupp pratar för dålig svenska – ska testas

2025 10 28

Runtom i Sverige ska flera kommuner införa språktest för nyanställda.

Det talas för dålig svenska bland förskolepersonalen.

Larmet kommer från olika skolledare.

På flera håll har i landet frågan om språktest därför kommit på tal. I exempelvis skånska Landskrona införs ett sådant test efter nyår.

Nu har barn- och utbildningsnämnden i Helsingborg fattat beslut om att utreda huruvida samma sak ska göras i grannstaden, rapporterar HD.

– Vi skulle ha infört språkkrav för längesen, säger Dubravka Trejling Nikolic (L), ordförande i nämnden, till lokaltidningen.

Ministern: "Ett problem"

Kommunernas besked går i linje med det som kom från regeringen redan förra året. Dåvarande skolminister Lotta Edholm (L) meddelade då att Skolverket skulle förtydliga vilka kunskaper i svenska som förskolepersonal ska ha.

– Tyvärr finns det förskolor där personalens kunskaper i svenska språket brister. Det är ett problem, och särskilt i de områden där många av barnen har ett annat modersmål än svenska, sade hon förra sommaren.

Enligt Karin Gerken, som är HR-chef på skol- och fritidsförvaltningen i Helsingborg, har frågan varit aktuell i flera år.

– Vi får regelbundet signaler från skolledare i våra verksamheter att språkkunskaperna brister. Det gäller förstås långt ifrån alla medarbetare, säger hon till HD.

LÄS MER: Hit reser svenska folket på höstlovet

Larmet: folk kan inte göra sina jobb

Vid Helsingborgs kommunala förskolor har rektorer och förskolechefer hävdat att svenskan är så pass illa att folk inte kan göra sitt jobb ordentligt. Det gäller i synnerhet barnskötare, resurspersoner och elevassistenter.

Exakt hur språktesten ska formas är inte klart. Enligt barn- och utbildningsnämnden kommer utredningen att ske “försiktigt”.

Dubravka Trejling Nikolic framhåller exempelvis att man bland annat måste förhålla sig till diskrimineringslagen och att språktest måste ske på “bra villkor”.

LÄS MER: Sverige hyllas internationellt – ”ligger återigen före”

Foto: S. Graham

Text: Redaktionen