Nödåtgärd på Lisebergs Oceana – vädjar till allmänheten

2024 02 19

En vecka efter branden på Oceana tvingas Liseberg vidta flera akuta insatser.

I fredags konstaterades en person ha avlidit efter den kraftiga branden på Lisebergs stora prestigeprojekt, äventyrsbadet Oceana.

Mannen hade då varit saknad i flera dagar.

Allmänintresset har varit enormt – och nu tvingas Liseberg vidta flera nödåtgärder för att hålla folk borta från platsen.

Liseberg: Håll er borta

Bland annat sätts ännu större staket upp och väktare kallas in som bevakar området dygnet runt, rapporterar P4 Göteborg.

– Anledningen är att säkra området och hindra allmänheten från att komma för nära, framhåller Lisebergs kommunikationschef Mårten Westlund till radion.

Det är oklart hur länge vakterna kommer att hållas kvar.

Ska byggas upp på nytt

Planen var tidigare att Oceana skulle slå upp portarna till sommaren.

Så blir av förklarliga skäl inte fallet.

Däremot fattade Lisebergs styrelse i lördags beslut om att inleda processen kring att bygga upp vattenparken på nytt.

– Branden blev förödande, men den ska inte stoppa utvecklingen av destinationen Liseberg, säger styrelseordförande Kurt Eliasson (S).

"Enhälligt beslut"

Han tillägger:

– Liseberg är en viktig del av Göteborgs identitet och Lisebergs Jubileumsprojekt är en viktig byggsten i den västsvenska besöksnäringens återhämtning.

– Därför har styrelsen enhälligt fattat beslut om att ge Lisebergs ledning i uppdrag att utreda och starta upp planeringen av hur en återuppbyggnad kan ske.

Fokus på krisen

Fram till nu har Lisebergs krisledning haft främsta fokus på brandens, och krisens, absoluta akutskede.

Det innefattade bland annat beskedet om att det var medarbetaren Patrik Gillholm som förlorade livet i branden.

– Det är med stor sorg styrelsen tagit emot beskedet om att branden med all sannolikhet tog Patrik Gillholms liv, säger Kurt Eliasson.

– En förlust av liv sätter allt i perspektiv, och våra tankar går till Patriks familj och nära.

Foto: Liseberg

Text: Redaktionen

Viktigt polismeddelande till alla som kör bil – gäller hela veckan

2025 04 08

Under veckan kommer fler poliser att synas på och längst vägarna.

Detta eftersom polisen genomför en nationell trafikvecka mellan 7 och 13 april.

Från och med i dag, måndag, kommer fler hastighetskontroller att genomföras i hela landet.

– De extra hastighetskontrollerna kommer att genomföras i hela landet, både synligt med laserinstrument vid vägkanten, samt dolt med genomsnittshastighetsmätare – i såväl målade som civila polisbilar samt på motorcyklar, framhåller polisen i ett uttalande.

Målet med insatsen är att rädda liv.

– Polisens mål med att finnas i trafiken är inte att bötfälla någon utan att alla trafikanter ska få komma hem tryggt och säkert, säger Ursula Edström, trafikstrateg vid polisen.

Avgörande betydelse

Enligt Transportstyrelsens preliminära siffror omkom 210 personer i vägtrafiken förra året.

Vägar med hastighetsbegränsningar från 70 km/h och uppåt är överrepresenterade i olycksstatistiken.

Maria Krafft, måldirektör för trafiksäkerhet på Trafikverket, konstaterar att hastighetsöverträdelser i samband med kollisioner kan få ödesdigra konsekvenser. Fordonets hastighet har många gånger en avgörande betydelse för utgången av en olycka.

– Om alla håller hastighetsgränserna kan vi rädda ungefär 50 liv varje år. Kör man till exempel i 80 km/tim i stället för 90 km/tim halveras risken att omkomma om man frontalkrockar. Dessutom: när vi lättar på gasen sparar vi på bränslet och minskar utsläppen, säger hon.

Därför berättar polisen i förväg

Varje år genomför polisen flera nationella trafikveckor med olika fokusområden.

Enligt Polismyndigheten är insatsveckor i trafiken ett effektivt sätt att få trafikanter att sänka hastigheten, vilket också är anledningen till att polisen berättar om insatserna i förväg.

Fakta: Polisens nationella trafikveckor

- Den nationella trafikveckan med fokus på hastighet är en av många trafiksäkerhetsveckor som polisen genomför varje år.

- Under de andra veckorna ligger fokus på bland annat nykterhet, brott på väg och yrkestrafik.

- Syftet med veckorna är att kraftsamla resurser och göra samstämmiga kontroller i hela EU.

Källa: Polisen

Foto: Polisen

Text: Redaktionen

Rysk kollaps – Kreml erkänner

2025 04 08

Rysslands ekonomi ”hotas” av fallande oljepriser.

Det framhåller chefen för Rysslands centralbank, Elvira Nabiulina, på tisdagsmorgonen.

Nabiulina utfärdar den skarpa varningen i ett tal till ledamöterna i det ryska underhuset, statsduman.

Det sällsynta erkännandet sker samtidigt som oljepriset rasar på världsmarknaden. Efter presidents Trumps besked om ”ömsesidiga tullar” mot världens länder har Brentoljan sjunkit med 14 procent. WTI-oljan har i sin tur noterat en nedgång på 15 procent, rapporterar Reuters.

– Tullkrig, och den här eskaleringen av tullkriget, leder vanligtvis till en nedgång i den globala handeln. Det leder till och med till en nedgång i efterfrågan på våra energiresurser, säger Nabiulina som betonar att centralbanken analyserar raset.

Centralbankschefens varning utfärdas en dag efter att Kreml kallat situationen för ”alarmerande”.

– Vi följer och övervakar den alarmerande situationen noggrant, sade Kremls talesperson Dmitrij Peskov under måndagen.

Jättesmäll för Moskva

Oljeindustrins kollaps är en tung smäll för Ryssland.

Den ryska ekonomin är fortfarande kraftigt beroende av en stark olje- och gasexport.

I dag står Ryssland för över 12 procent av den globala råoljeproduktionen.

Varje svängning på oljemarknaden kan således få stora konsekvenser.

– Priset på olja förblir den mest avgörande faktorn för Rysslands ekonomiska hälsa, och varje prisfall på olja påverkar direkt landets utländska valutaintäkter, inflation och övergripande ekonomiska stabilitet, framhåller Östekonomiska Institutet (SITE) i en färsk rapport.

I samma rapport framgår det att den ryska regimens finansiella reserver, som har använts för att finansiera krigsutgifterna, håller på att ta slut. Enligt forskarna kan reserverna vara uttömda om cirka ett år.

– När dessa reserver är förbrukade kommer centralbanken att utsättas för tryck att sänka sin styrränta, eller till och med börja trycka mer pengar, vilket kan leda till en hög inflation och en försvagad rubel, står det i rapporten.

”Nyckeln till att finansiera kriget”

Orysia Lutsevych, chef för Ukrainaavdelningen vid den brittiska tankesmedjan Chatham House, framhåller att Ryssland är beroende av oljeintäkter för att finansiera krigsinsatsen i Ukraina.

– Hittills har Ryssland, trots sanktioner från EU, lyckats öka inkomsten från oljeexporten. Det har varit en nyckel till att man lyckats finansiera kriget i Ukraina, säger hon till Newsweek.

– Om oljepriset sjunker kommer det innebära ytterligare påfrestningar för den ryska ekonomin. Begränsade inkomster från olja kommer sätta press på hela systemet.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen