JUST NU: Nobelstiftelsen ställs inför ultimatum

2023 09 01

Nobelstiftelsen har varit i kraftigt blåsväder de senaste två dagarna.

Bakgrunden är vida känd vid det här laget.

Ryssland bjuds, till skillnad från förra året, in till prisceremonin tillsammans med Belarus och Iran – två diktaturer som stödjer Vladimir Putins brutala invasion i Ukraina.

Kritiken har haglat. Senast i raden att ryta ifrån var Jimmie Åkesson (SD) – som även uppmanade övriga partiledare att stanna hemma.

"Välj mellan Ukraina och Ryssland"

Nu har en tung internationell röst i sammanhanget uttalat sig: Ukrainas ambassadör i Stockholm Andrij Plachotnjuk.

Och han ställer nu ett ultimatum.

Om inte Nobelstiftelsen ändrar sitt beslut och portar Ryssland kommer den ukrainska ambassadören vägra sätta sin fot på tillställningen.

Valet står med andra ord mellan Ukraina eller Rysslands närvaro på prisceremonin.

– Vi kommer försöka nå Nobelstiftelsen och uppmana dem att omvärdera deras beslut, säger Andrij Plachotnjuk i en intervju med TV4 ikväll.

"Har Ryssland lämnat?"

Ambassadören ifrågasätter inbjudningen av Ryssland eftersom kriget fortfarande pågår.

Han menar att det inte var någon skillnad förra året – när ryska ambassadören portades och kriget i allra högsta grad pågick för fullt.

– Har ryska styrkor lämnat ukrainskt territorium? Har de stoppat angreppen mot våra bostadsområden? frågar sig Andrij Plachotnjuk.

Stiftelsen: "Ett missförstånd"

Tidigare ikväll menade Nobelstiftelsens vd Vidar Helgesen att det skett ett missförstånd när det gäller den ryska inbjudan.

– De är inbjudna till prisceremonin, men inte till banketten, sade han till Aftonbladet.

Vd:n menar att man inte är en diplomatisk eller politisk aktör och inte ska agera som en sådan.

– Vi är representanter för Nobelpriset och det är prestationer som belönas som ska stå i fokus. Och det förutsätter ett utbyte och dialog mellan människor.

Fem partiledare bekräftar bojkott

Följande partiledare har idag meddelat att de kommer att stanna hemma från Nobelfesten:

- Nooshi Dadgostar (V)

- Jimmie Åkesson (SD)

- Johan Pehrson (L)

- Märta Stenevi (MP)

- Muharrem Demirok (C)

Statsminister Ulf Kristersson (M) meddelade i en intervju med SvD tidigare idag att han behöver återkomma i frågan.

Magdalena Andersson (S) har inte gett besked med anledning av att hon, enligt sin pressekreterare, inte fått någon officiell inbjudan.

Ebba Busch (KD) har meddelat att hon kommer att gå på festen.

Foto: Karen Sayre

Text: Redaktionen

Ryssland hämtar inspiration i Sverige

2026 08 02

Rysk underrättelsetjänst tycks härma metoder som används i Sverige.

Ryssland gör allt för att lyckas med sin hybridkrigföring mot Nato och EU.

Nu kommer larm om att rysk underrättelsetjänst gör precis som svenska gängkriminella.

Gör precis som i Sverige

I Sverige har gängkriminella de senaste åren kontaktat tonåringar via sociala medier och anlitat dem för att begå brott.

Nu kommer uppgifter om att Rysslands underrättelsetjänst FSB arbetar precis likadant.

– Det är inte bara gäng i Sverige och Danmark som anlitar tonåringar via telefon för att begå brott i utbyte mot betalning. Det är också en metod som Ryssland i allt högre grad använder, rapporterar Danmarks Radio.

Tonåringar rekryteras, bland annat via meddelandeappen Telegram, för att utföra mordbränder, sabotage och spionage, i Natoländer och i Ukraina.

Många av dem som rekryteras av Ryssland är unga ukrainare i en utsatt situation.

I sociala medier förekommer prislistor, som visar hur mycket pengar man kan få för olika uppdrag i exempelvis Polen, Baltikum eller Ukraina.

– Det finns faktiskt många som säger att de har fått en sådan prislista över vad man kan tjäna på olika typer av vandalism eller sabotage, säger DR:s Ukraina- och Rysslandskorrespondent Matilde Kimer.

– Det kostar 7 000 dollar om du sätter eld på ett rekryteringskontor i Ukraina, men det ger också mycket pengar om du sätter eld på NATO-utrustning i Polen, förklarar hon.

LÄS OCKSÅ: Ryssland har attackerat amerikansk anläggning

Vill skapa splittring i Natoländer

En 18-årig ukrainare som i polska medier kallas för Ilya K står just nu åtalad för att ha arbetat som sabotör för Ryssland i Polen.

Rysslands syfte med att rekrytera honom tycks ha varit att utföra sabotage som skapar spänningar mellan Polen och Ukraina – bland annat genom att sabotera minnesmärken för polska offer som dödats av ukrainska styrkor under andra världskriget.

Unga ukrainare kan ibland vara lätta för Ryssland att rekrytera, eftersom de befinner sig i en svår situation.

– De har problem att bosätta sig i det polska samhället. Till exempel kan de vara arbetslösa, eller så kan de bara ha tråkigt, säger han och tillägger att det kan verka som enkla pengar, säger Andrzej Kozłowski, underrättelsespecialist på företaget Navirisk och verksam vid universitetet i Łódź, enligt kanalen.

LÄS MER: Putin kan ge efter – USA bekräftar

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Tiotusentals måste anställas – snittlön på 42 900 kronor

2026 08 02

Det finns stora utmaningar med rekrytering inom elbranschen.

Arbetslösheten är fortsatt förhållandevis hög i Sverige.

Men vissa branscher är alltjämt i stort behov av nya anställda.

Bland annat behövs ny personal inom vårdyrket.

Även i el-och energibranschen behöver tiotusentals människor anställas under de kommande åren, rapporterar SVT.

Behövs fler

I dagsläget behövs 1 200 personer i Sverige, och på några års sikt måste tiotusentals anställas inom elbranschen.

Henrik Jönsson, hr-specialist på Karlstads Energi, vittnar om behovet.

– Det är förödande, just nu ser vi en ganska skev demografi i åldersfördelningen hos oss, säger han.

Har lektioner

Just Karlstads Energi har varit på plats på skolor för att prata om elnätet.

Jönsson hoppas kunna inspirera fler till att välja elbranschen genom att informera ungdomar om det idag.

– Jag såg några nyfikna ansikten där så jag tror nog att vi har en chans där, säger han.

Mer än hälften av företagen i energibranschen har svårt att rekrytera.

Det behövs bland annat fler distributionselektriker, driftingenjörer och elkraftsingenjörer.

Läs mer: Regeringen utreder distansarbete – hoppas få fler i jobb

Snittlön på 42 900 kronor

Den viktade genomsnittslönen för en distributionselektriker i Sverige är 42 900 kronor.

Även Arbetsförmedlingen konstaterar att jobbutsikterna är goda.

– På fem års sikt förväntas efterfrågan öka jämfört med idag, delvis till följd av ökat behov av kompetenser som krävs för grön omställning, framhåller myndigheten.

Det innebär yrket

En distributionselektriker arbetar med felavhjälpning, reparationer, underhåll, ny- och ombyggnationer inom både hög- och lågspänning, mestadels utomhus.

Man arbetar både självständigt och i team bestående av montörer eller tekniker, maskinister, beredare och projektledare.

– Distributionselektrikern behöver vara på plats så snabbt som möjligt, ibland vid stora oväder, för att lösa problemet så att kunderna får tillbaka strömmen.

Läs mer: Krisstöd till svenska livsmedel

Foto: Radission US resp Riksbanken

Text: Redaktionen