Nobelstiftelsen kovänder – efter Kungens besked

2023 09 03

Stiftelsens besked att man beslutat att välkomna Rysslands, Irans och Belarus ambassadörer till nobelfirandet har skapat rubriker världen över.

Partiledare upprörda

Inte minst i Sverige har protesterna varit högljudda.

Partiledarna i Centern, Miljöpartiet, Vänsterpartiet, Liberalerna och Sverigedemokraterna har meddelat att man bojkottar firandet.

Partierna riktar samtidigt mycket hård kritik mot Nobelstiftelsens beslut att välkomna in Ryssland och deras två allierade länder in i nobelvärmen.

Ryssland får stort stöd av Iran och Belarus vars samlade agerande ligger bakom att hundratusentals liv har förstörts då de dödats, skadats, torterats eller våldtagits av Putinregimens soldater.

Carl XVI Gustaf reagerar

I dag lördag gick även Sveriges Kungahus till angrepp mot Nobelstiftelsens Rysslandsbeslut.

– Kungahuset reagerar med stor förvåning på beskedet om att Nobelstiftelsen beslutat bjuda in Rysslands ambassadör till Nobelprisutdelningen i år.

Det uppger Hovets informationschef Margareta Thorgren rapporterar Sveriges Radio.

Nobelstiftelsen backar

Kungahuset framhåller att man avvaktar händelseutvecklingen de kommande dagarna innan man fattar beslut om huruvida man tänker delta i prisutdelningen eller inte.

Efter Kungahusets kritik samt alla partiledares och även Ukrainas regerings kritik har nu pressen blivit enorm på Nobelstiftelsen.

Och nu kommer besked om att man backar.

Bjuds inte in

– Vi tar till oss av de starka reaktionerna i Sverige som fullständigt överskuggat detta budskap.

Det uppger Nobelstiftelsen i ett pressmeddelande på lördagen.

– Nobelstiftelsens styrelse väljer därför att upprepa förra årets undantag från vanlig praxis – att inte bjuda in Ryssland, Belarus och Irans ambassadörer till prisutdelningsceremonin i Stockholm.

Kovändning

Beskedet från Nobelstiftelsen är en kraftig kovändning - en så kallad U-sväng.

För bara någon dag sedan gick nämligen Nobelledningen ut med att riva upp fjolårets beslut om att stoppa diktaturerna Ryssland, Iran och Belarus från att delta med sina ambassadörer.

I dag lördag försöker man förklara hur man tänkte när man sade ja till Ryssland med allierade i kriget att delta i Nobelfirandet.

– Nobelstiftelsens beslut att enligt tidigare praxis bjuda in alla ambassadörer till prisutdelningsceremonin som föregår Nobelbanketten, har väckt starka reaktioner.  

– Grunden för beslutet är att vi anser att det är viktigt och riktigt att nå ut så brett som möjligt med de värderingar och budskap som Nobelpriset står för.

– Till exempel förra årets tydliga politiska budskap i fredspriset till människorättskämpar från Ryssland och Belarus.

– Samt till ukrainare som arbetar med att dokumentera ryska krigsförbrytelser.  

Text: Redaktionen

Faktura på väg: Svenskar kan få höga böter

2026 08 05

Varningen kommer från Olle Haglund, jurist på Riksförbundet M Sverige.

Han flaggar för att olika böteskrav kan dimpa ner i svenska folkets brevlådor de kommande månaderna.

– Vi ser en tydlig topp under augusti och september. Många har kört genom länder som Danmark, Tyskland, Österrike, Italien och Ungern, och det är därifrån många böter kommer, säger Haglund till Jönköpings Posten.

1 500 kronor

Majoriteten av böterna handlar om hastighetsöverträdelser, missade vägavgifter och parkeringsböter.

Men det finns även andra fällor, som kan leda till omfattande bötesbelopp.

En sådan fallgrop är exempelvis ett nytt diamantformat vägmärke i Frankrike, som markerar att ett körfält är reserverat enbart för vissa fordon. Den som råkar köra i körfältet riskerar böter på hela 1 500 kronor, rapporterar bilsajten Carup.

Att omedvetet köra på fel väg är ett vanligt misstag, konstaterar Olle Haglund.

–  Man kanske kör in på ett torg i en medeltida stad utan att veta att det är förbjudet. Det är lätt hänt som turist när man inte är van vid att köra på ett visst ställe, säger han till JP.

Dolda fällan

Andra vanliga bötesfällor under bilsemestern är de miljözoner som finns i Europa. 

– Våra medlemmar har tillgång till ett omfattande informationsmaterial och personlig reserådgivning. Men varje år är det många andra som hör av sig efter att ha fått böter för missade vägavgifter och miljözoner, säger Katja Runestam Prinzell, bilreserådgivare på M Sverige.

ANDRA LÄSER: Kraftig sänkning vid pump 

Hela listan

Miljözoner blir allt vanligare i Europa. Allt fler städer förbjuder biltrafik i centrum, utom för fordon med tillstånd.

Riksförbundet M Sverige har listat de vanligaste vägavgifterna och miljözonerna i populära resmål:

• Belgien: Utlandsregistrerade bilar som vill köra i Antwerpen, Bryssel eller Gent måste uppfylla utsläppskraven och kostnadsfritt lista sig i en databas. Dieselbilar i miljöklass Euro 4 eller lägre betalar en avgift.
• Danmark: Dieseldrivna bilar måste uppfylla minst Euro 5-kraven för att få köras i de miljözoner som finns i Köpenhamn samt i Odense, Århus och Ålborg. Övervakningen sker elektroniskt.
• Frankrike: Flera städer har infört miljözoner, Zones à cirkulation restreinte. För att få köra i en miljözon ska en dekal – en Vignette Crit´Air – sitta på vindrutan. Ett flertal områden i omfattas dessutom av tillfälliga, väderberoende miljözoner, zone de protection de l´air, som kan aktiveras från den ena dagen till den andra.
• Italien: Förbudskylten Zona Traffico Limitato ser man i många italienska städer. Den som bryter mot förbudet fotograferas och böterna letar sig hem till dig i Sverige. Har ZTL-skylten passerats flera gånger får du nya böter varje gång.
• Nederländerna: Miljözoner med dieselförbud (Milieuzonen). Påverkar dieselbilar och tyngre fordon. Övervakning sker via vägkameror.
• Norge: Vägavgifter kallas bompengar och är rätt vanligt förekommande. Personbilar betalar enklast med ett autopass som bör skaffas innan avresan.
• Portugal: Flera städer har begränsande trafikzoner, bland annat Lissabon där äldre fordon av miljöskäl inte får köra.
• Spanien: Större städer har infört lågemissionszoner som kräver en utsläppsdekal – Distintivo Ambiental – på bilen. Zonerna finns i fyra nivåer, den högsta tillåter endast eldrift. Utländska fordon kan inte skaffa de spanska miljödekalerna, men miljödekaler från Tyskland och Frankrike accepteras. Det finns även lokala bestämmelser, som olika körförbud i centrala Madrid, Barcelona och delar av Valencia.
• Tyskland: Ett sjuttiotal tyska städer har infört miljözoner Umweltzonen.  För att få köra i en miljözon ska en dekal – en Feinstaubplakette – sitta på vindrutan. Gäller även el-bil.
• Frankrike, Italien, Spanien, Portugal: Flertalet motorvägar ägs och underhålls av privata bolag. Betala i bemannade betalstationer längs vägen eller när du svänger av, kontant eller med bankkort. ”Free-flow” med betalning on-line eller i särskild servicestation blir alltmer vanlig.
• Österrike, Schweiz, Tjeckien, Slovakien, Slovenien, Ungern: Vid motorvägskörning krävs ett klistermärke på vindrutan eller den digitala varianten e-vignette. Vignetter finns för kortare eller längre perioder, i Schweiz enbart för ett helt år, och vignettelösa fordon bötfälls. Tunga husbilar kan behöva betala kilometeravgift.
• Bulgarien, Rumänien: Vignettesystem för alla vägar, inte bara motorvägar.
• Polen, Kroatien, Serbien, Nordmakedonien, Grekland, Turkiet: Helt eller delvis avgiftsbelagda motorvägar. Betalning i bemannade betalstationer.

LÄS OCKSÅ:Ryssarna avslöjade – skakande filmklipp visar 

Foto: M. Nilov

Text: Redaktionen