Nobelstiftelsen kovänder – efter Kungens besked

2023 09 03

Nu ändrar sig plötsligt Nobelstiftelsen.

Stiftelsens besked att man beslutat att välkomna Rysslands, Irans och Belarus ambassadörer till nobelfirandet har skapat rubriker världen över.

Partiledare upprörda

Inte minst i Sverige har protesterna varit högljudda.

Partiledarna i Centern, Miljöpartiet, Vänsterpartiet, Liberalerna och Sverigedemokraterna har meddelat att man bojkottar firandet.

Partierna riktar samtidigt mycket hård kritik mot Nobelstiftelsens beslut att välkomna in Ryssland och deras två allierade länder in i nobelvärmen.

Ryssland får stort stöd av Iran och Belarus vars samlade agerande ligger bakom att hundratusentals liv har förstörts då de dödats, skadats, torterats eller våldtagits av Putinregimens soldater.

Carl XVI Gustaf reagerar

I dag lördag gick även Sveriges Kungahus till angrepp mot Nobelstiftelsens Rysslandsbeslut.

– Kungahuset reagerar med stor förvåning på beskedet om att Nobelstiftelsen beslutat bjuda in Rysslands ambassadör till Nobelprisutdelningen i år.

Det uppger Hovets informationschef Margareta Thorgren rapporterar Sveriges Radio.

Nobelstiftelsen backar

Kungahuset framhåller att man avvaktar händelseutvecklingen de kommande dagarna innan man fattar beslut om huruvida man tänker delta i prisutdelningen eller inte.

Efter Kungahusets kritik samt alla partiledares och även Ukrainas regerings kritik har nu pressen blivit enorm på Nobelstiftelsen.

Och nu kommer besked om att man backar.

Bjuds inte in

– Vi tar till oss av de starka reaktionerna i Sverige som fullständigt överskuggat detta budskap.

Det uppger Nobelstiftelsen i ett pressmeddelande på lördagen.

– Nobelstiftelsens styrelse väljer därför att upprepa förra årets undantag från vanlig praxis – att inte bjuda in Ryssland, Belarus och Irans ambassadörer till prisutdelningsceremonin i Stockholm.

Kovändning

Beskedet från Nobelstiftelsen är en kraftig kovändning - en så kallad U-sväng.

För bara någon dag sedan gick nämligen Nobelledningen ut med att riva upp fjolårets beslut om att stoppa diktaturerna Ryssland, Iran och Belarus från att delta med sina ambassadörer.

I dag lördag försöker man förklara hur man tänkte när man sade ja till Ryssland med allierade i kriget att delta i Nobelfirandet.

– Nobelstiftelsens beslut att enligt tidigare praxis bjuda in alla ambassadörer till prisutdelningsceremonin som föregår Nobelbanketten, har väckt starka reaktioner.  

– Grunden för beslutet är att vi anser att det är viktigt och riktigt att nå ut så brett som möjligt med de värderingar och budskap som Nobelpriset står för.

– Till exempel förra årets tydliga politiska budskap i fredspriset till människorättskämpar från Ryssland och Belarus.

– Samt till ukrainare som arbetar med att dokumentera ryska krigsförbrytelser.  

Text: Redaktionen


3dec2025

JUST NU: Putins skrytbygge stoppas – pengarna räcker inte

2025 12 03

De ryska myndigheterna tvingas till ett stopp i ett planerat jättebygge.

För ett par år sedan gav Rysslands diktator Vladimir Putin ett uppdrag till sin regering och flera myndigheter att göra en utredning.

Det som skulle undersökas var möjligheten att bygga en järnvägslinje från Sibirien till Kina, den Nordsibiriska järnvägen.

Nu, när utredningen ligger på Putins bord, tvingas Ryssland att backa från planerna.

– De ryska myndigheterna sätter stopp för att bygga en ny järnväg från Sibirien till Kina på grund av brist på pengar, uppger The Moscow Times.

Stor investering

Putins planer på att bygga den Nordsibiriska järnvägen, kallad Sevsib, är ett omfattande projekt.

– Skapandet av Sevsib innebär bland annat byggandet av en lång sträcka järnväg, uppger tidningen.

Och den svårtillgängliga terrängen utgör ytterligare svårigheter och kostnader för projektet.

– Sträckan mellan Tashtagol och Urumqi innebär skapandet av en ny ingång till Kina via den 55 kilometer långa västra delen av den rysk-kinesiska gränsen i Altai, mellan Kazakstan och Mongoliet. På grund av den svåra terrängen övervägdes byggandet av två tunnlar under Altaj, framhåller tidningen.

LÄS OCKSÅ: "Vi har bara börjat" - USA utfärdar militärt hot

Skulle främja den socioekonomiska utvecklingen

Den planerade järnvägen var en del av en strategi för att främja den socioekonomisk utveckling i Sibirien, vilket finns med som ett uttalat mål för Kreml fram till 2035.

Men den höga kostnaden, som beräknas till 50 biljoner rubel, sätter nu stoppa för bygget då det är långt över den budget som finns tillgänglig för investeringar kopplade till den ryska järnvägen.

– Regeringen beslutade att överge projektet på grund av dess höga kostnader, säger en anonym källa med insyn till ryska medier, rapporterar tidningen.

– Kostnaden för att lägga Sevsib uppskattas till 50 biljoner rubel på grund av svåra geologiska förhållanden, och investeringsprogrammet för ryska järnvägar har tidigare minskats avsevärt och kommer år 2026 inte att vara högre än en biljon rubel.

LÄS OCKSÅ: Kreml bryter tystnaden efter toppmötet

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


SMOCKAN: Sverige på väg att förlora 20 miljarder kronor

2025 12 03

Omkring 20 miljarder kronor är på väg att gå upp i rök för svenska staten.

Det är Skatteverkets senaste prognos, efter att företag som under pandemin fick anstånd och kunde vänta med att betala skatt därefter har gått i konkurs ett efter ett.

Hittills har omkring tio miljarder kronor redan gått förlorat, rapporterar SR.

– Sedan räknar vi med att ytterligare 5-10 miljarder inte kommer att betalas tillbaka, så det kommer att sluta med någonstans mellan 15-20 miljarder som inte betalas tillbaka, säger Tomas Envall, sektionschef på Skatteverket, till radion.

Får knappt tillbaka någonting

Det var när coronapandemin slog undan benen på många företag som det gick att skjuta fram inbetalning av skatten.

Många valde då att utnyttja möjligheten. Men många aktörer har också gått i konkurs på vägen, vilket gör att Skatteverket i bästa fall får tillbaka småsmulor av den skatteskuld som återstod.

– I vissa konkurser får vi tillbaka lite, men eftersom vi är en oprioriterad borgenär så får vi i många konkurser ingenting, förklarar Tomas Envall.

Över 9 000 företag

Ett exempel är konkursade IAC som före konkursen hade en skatteskuld på 1,3 miljarder kronor. Den största av allihop efter pandemin.

Men det finns betydligt fler företag som gått omkull.

Tidigare i år hade över 9 000 företag med anstånd kastat in handduken, enligt SVT.

– Troligtvis hjälpte det företagen till en början, men i den budgeten som regeringen satte för anstånden så har de inte räknat med så mycket förluster som vi nu räknar med att det kommer bli, sade Tomas Envall till tv-kanalen i våras.

LÄS MER: Bakslag för hushållen – bank flaggar för räntehöjning

"Tickande bomb"

Redan för ett år sedan talades det om att så många som 17 000 företag fortfarande var skyldiga staten pengar. Många kan inte betala tillbaka – och då finns inget annat alternativ än konkurs.

I november 2023 bedömde Svensk Näringsliv att 14 miljarder kronor i skatteintäkter väntades brinna inne.

– Företagen som har tillfälliga skatteanstånd är i sämre skick nu än när de beviljades anstånden. Det är något av en tickande bomb som riskerar att förvärra lågkonjunkturen, sade Sven Olov Daunfeldt, chefsekonom på Svenskt Näringsliv, till Di vid tidpunkten.

LÄS MER: “En ekonomisk katastrof” – tung dom om norska oljefonden

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen