Nobelstiftelsen kovänder – efter Kungens besked

2023 09 03

Nu ändrar sig plötsligt Nobelstiftelsen.

Stiftelsens besked att man beslutat att välkomna Rysslands, Irans och Belarus ambassadörer till nobelfirandet har skapat rubriker världen över.

Partiledare upprörda

Inte minst i Sverige har protesterna varit högljudda.

Partiledarna i Centern, Miljöpartiet, Vänsterpartiet, Liberalerna och Sverigedemokraterna har meddelat att man bojkottar firandet.

Partierna riktar samtidigt mycket hård kritik mot Nobelstiftelsens beslut att välkomna in Ryssland och deras två allierade länder in i nobelvärmen.

Ryssland får stort stöd av Iran och Belarus vars samlade agerande ligger bakom att hundratusentals liv har förstörts då de dödats, skadats, torterats eller våldtagits av Putinregimens soldater.

Carl XVI Gustaf reagerar

I dag lördag gick även Sveriges Kungahus till angrepp mot Nobelstiftelsens Rysslandsbeslut.

– Kungahuset reagerar med stor förvåning på beskedet om att Nobelstiftelsen beslutat bjuda in Rysslands ambassadör till Nobelprisutdelningen i år.

Det uppger Hovets informationschef Margareta Thorgren rapporterar Sveriges Radio.

Nobelstiftelsen backar

Kungahuset framhåller att man avvaktar händelseutvecklingen de kommande dagarna innan man fattar beslut om huruvida man tänker delta i prisutdelningen eller inte.

Efter Kungahusets kritik samt alla partiledares och även Ukrainas regerings kritik har nu pressen blivit enorm på Nobelstiftelsen.

Och nu kommer besked om att man backar.

Bjuds inte in

– Vi tar till oss av de starka reaktionerna i Sverige som fullständigt överskuggat detta budskap.

Det uppger Nobelstiftelsen i ett pressmeddelande på lördagen.

– Nobelstiftelsens styrelse väljer därför att upprepa förra årets undantag från vanlig praxis – att inte bjuda in Ryssland, Belarus och Irans ambassadörer till prisutdelningsceremonin i Stockholm.

Kovändning

Beskedet från Nobelstiftelsen är en kraftig kovändning - en så kallad U-sväng.

För bara någon dag sedan gick nämligen Nobelledningen ut med att riva upp fjolårets beslut om att stoppa diktaturerna Ryssland, Iran och Belarus från att delta med sina ambassadörer.

I dag lördag försöker man förklara hur man tänkte när man sade ja till Ryssland med allierade i kriget att delta i Nobelfirandet.

– Nobelstiftelsens beslut att enligt tidigare praxis bjuda in alla ambassadörer till prisutdelningsceremonin som föregår Nobelbanketten, har väckt starka reaktioner.  

– Grunden för beslutet är att vi anser att det är viktigt och riktigt att nå ut så brett som möjligt med de värderingar och budskap som Nobelpriset står för.

– Till exempel förra årets tydliga politiska budskap i fredspriset till människorättskämpar från Ryssland och Belarus.

– Samt till ukrainare som arbetar med att dokumentera ryska krigsförbrytelser.  

Text: Redaktionen


14 augusti 2026

Ukrainsk fullträff – kostar nästan en miljard

2026 08 15

Ukraina har slagit ut ett dyrt ryskt radarsystem.

Ukrainas omfattande drönarattacker mot ryska måltavlor fortsätter.

I synnerhet riktar Kyjivs styrkor in sig på måltavlor i de ockuperade regionerna, bland annat Donetsk och Krymhalvön.

Nu har drönarstyrkor slagit ut ett avancerat ryskt radarsystem värt nästan en miljard kronor, rapporterar Ukrainska Pravda.

Ukrainsk fullträff

Radarsystemet slogs ut i Sevastopol i de södra delarna av den ockuperade Krymhalvön.

Det rör sig om en radarstation av typen Nebo-U, som är värd omkring hundra miljoner dollar – motsvarande 950 miljoner svenska kronor.

Den är utformad för att upptäcka och spåra luftmål, inklusive flygplan, kryssningsrobotar och ballistiska robotar.

“Minskar deras förmågor”

I en rapport från de militära styrkornas generalstab framgår att attacken bidrar till att minska Rysslands förmågor.

– Att slå ut stationen minskar de ryska styrkornas förmåga att kontrollera luftrummet och upptäcka luftburna resurser i tid, menas det.

Läs mer: Ukraina nära stort militärt avtal

Attack mot Ust-Luga

Samtidigt har Ukraina genomfört attacker mot hamnen Ust-Luga, rapporterar Kyiv Independent.

Ust-Luga är en av Rysslands största hamnar vid Östersjön och hem för en oljeterminal som fungerar som ett centralt nav för export av råolja och petroleumprodukter. 

Hamnen, som ligger väster om Sankt Petersburg och långt från Ukrainas gräns, spelar en viktig roll för att generera intäkter till statskassan. 

Guvernören bekräftar

Attacken bekräftas även från ryskt håll.

– Den regionala guvernören Aleksandr Drozdenko rapporterade tidigare att ”hamninfrastruktur” hade träffats och att en brand rasade i hamnen under ett omfattande drönarangrepp mot regionen. 

Läs mer: USA:s ekonomiska plan: “Världen har aldrig sett detta”

Foto: Nato

Text: Redaktionen


14 aug 26

Historiskt väderbesked: Kan bli värsta någonsin

2026 08 15

– Modellerna visar något som ligger utanför allt vi någonsin har observerat tidigare.

Det skriver den framstående klimatforskaren Zeke Hausfather i en färsk analys om årets El Niño. 

Forskaren beskriver utvecklingen som sensationell.

– Jag är generellt sett ganska sansad i hur jag diskuterar klimatdata. Det har bara funnits en gång på senare år då jag blivit riktigt chockad: när den globala temperaturen för september 2023 kom in på hela en halv grad varmare än vad som någonsin uppmätts i september, framhåller Hausfather.

Nu är klimatforskaren återigen chockad. Han beskriver prognoserna för årets El Niño som häpnadsväckande.

– Det ser inte bara ut som att årets El Niño blir den starkaste sedan tillförlitliga mätningar började – den kan dessutom slå tidigare rekord med en häpnadsväckande marginal.

”Kommer att spränga gränserna”

El Niño har inletts och väntas nå sin topp under hösten. Väderfenomenet värmer upp Stilla Havet och förändrar nederbördsmönstren i stora delar av världen.

Senast en så kallad ”Super El Niño” inträffade var 2015. Då påverkades över 60 miljoner människor av väderfenomenet, som förknippas med ökad kraftigt ökad nederbörd i vissa delar av världen och utbredd torka i andra.

Höstens El Niño väntas bli exceptionellt kraftig.  

– Det är realistiskt att denna Super El Niño under hösten kommer att spränga gränserna för hur stark en El Niño kan vara. Konsekvenserna kan bli allvarliga för den globala livsmedelsförsörjningen och skapa stora utmaningar över hela världen, TV2:s meteorolog Andreas Nyholm till kanalen.

Så påverkas Sverige

Det är oklart hur Sverige kommer att påverkas av väderfenomen.

SMHI:s klimatforskare Ralf Döscher konstaterar att det saknas underlag för att dra några exakta slutsatser.

Men att Sverige kommer att påverkas står klart.  

– Vi kan bara säga att Sverige kan märka av en påverkan, men inte hur, säger Döscher till SvD.

ANDRA LÄSER: Ukraina nära stort militärt avtal

FAKTA: El Niño

- El Niño är havsfenomenet som tillsammans med atmosfärsfenomenet Southern Oscillation återkommer över Stilla Havet med ett mellanrum på två till sju år.

- När El Niño inträffar försvagas passadvindarna, alternativt att de ändrar riktning, vilket medför att det varma ytvattnet, liksom molnsystem och regnväder, inte förs tillbaka västerut utan i stället fortsätter österut.

- Därmed förändras också den globala, storskaliga atmosfärscirkulationen liksom vädret i stora delar av övriga världen.

Källa: SMHI

LÄS OCKSÅ: Dagligvaruhandeln växer

Foto: ActionVance

Text: Redaktionen