Nobelstiftelsen kovänder – efter Kungens besked

2023 09 03

Nu ändrar sig plötsligt Nobelstiftelsen.

Stiftelsens besked att man beslutat att välkomna Rysslands, Irans och Belarus ambassadörer till nobelfirandet har skapat rubriker världen över.

Partiledare upprörda

Inte minst i Sverige har protesterna varit högljudda.

Partiledarna i Centern, Miljöpartiet, Vänsterpartiet, Liberalerna och Sverigedemokraterna har meddelat att man bojkottar firandet.

Partierna riktar samtidigt mycket hård kritik mot Nobelstiftelsens beslut att välkomna in Ryssland och deras två allierade länder in i nobelvärmen.

Ryssland får stort stöd av Iran och Belarus vars samlade agerande ligger bakom att hundratusentals liv har förstörts då de dödats, skadats, torterats eller våldtagits av Putinregimens soldater.

Carl XVI Gustaf reagerar

I dag lördag gick även Sveriges Kungahus till angrepp mot Nobelstiftelsens Rysslandsbeslut.

– Kungahuset reagerar med stor förvåning på beskedet om att Nobelstiftelsen beslutat bjuda in Rysslands ambassadör till Nobelprisutdelningen i år.

Det uppger Hovets informationschef Margareta Thorgren rapporterar Sveriges Radio.

Nobelstiftelsen backar

Kungahuset framhåller att man avvaktar händelseutvecklingen de kommande dagarna innan man fattar beslut om huruvida man tänker delta i prisutdelningen eller inte.

Efter Kungahusets kritik samt alla partiledares och även Ukrainas regerings kritik har nu pressen blivit enorm på Nobelstiftelsen.

Och nu kommer besked om att man backar.

Bjuds inte in

– Vi tar till oss av de starka reaktionerna i Sverige som fullständigt överskuggat detta budskap.

Det uppger Nobelstiftelsen i ett pressmeddelande på lördagen.

– Nobelstiftelsens styrelse väljer därför att upprepa förra årets undantag från vanlig praxis – att inte bjuda in Ryssland, Belarus och Irans ambassadörer till prisutdelningsceremonin i Stockholm.

Kovändning

Beskedet från Nobelstiftelsen är en kraftig kovändning - en så kallad U-sväng.

För bara någon dag sedan gick nämligen Nobelledningen ut med att riva upp fjolårets beslut om att stoppa diktaturerna Ryssland, Iran och Belarus från att delta med sina ambassadörer.

I dag lördag försöker man förklara hur man tänkte när man sade ja till Ryssland med allierade i kriget att delta i Nobelfirandet.

– Nobelstiftelsens beslut att enligt tidigare praxis bjuda in alla ambassadörer till prisutdelningsceremonin som föregår Nobelbanketten, har väckt starka reaktioner.  

– Grunden för beslutet är att vi anser att det är viktigt och riktigt att nå ut så brett som möjligt med de värderingar och budskap som Nobelpriset står för.

– Till exempel förra årets tydliga politiska budskap i fredspriset till människorättskämpar från Ryssland och Belarus.

– Samt till ukrainare som arbetar med att dokumentera ryska krigsförbrytelser.  

Text: Redaktionen


19nov25

JUST NU: Sverige säger nej till Turkiet

2025 11 19

Under Natoprocessen enades den svenska och turkiska regeringen om att omkring 70 personer från Sverige ska utlämnas till Turkiet.

I regel handlar det om personer som Turkiet beskriver som terrormisstänkta.

Nu avslår Sverige en begäran om att lämna ut två personer, rapporterar Aftonbladet.

Sverige säger nej 

Turkiet hävdar att personerna är medlemmar i en väpnad terrororganisation.

Men Sverige kommer inte att lämna ut dem.

I det ena fallet stoppas utlämningen eftersom personen är svensk medborgare.

– Enligt utlämningslagen får en svensk medborgare inte utlämnas, framhåller regeringen enligt tidningen.

I det andra fallet sätter Högsta domstolen stopp. Domstolen konstaterar att det ”förelåg hinder för utlämning”, uppger tidningen.

Här är hela avtalet

Under Natoprocessen undertecknade Sverige, Finland och Turkiet ett avtal där Turkiet gick med på att lyfta sitt veto mot ett svenskt-finskt Natomedlemskap om länderna uppfyllde en rad krav.

LÄS MER: Ryanair är för dåliga – flygningar förbjuds 

Här är avtalet i sin korthet:

- Sverige och Finland ska fullständigt samarbeta med Turkiet i kampen mot PKK och dess medlemsförbund.

- Sverige och Finland ska visa solidaritet med Turkiet i kampen mot terrorism i alla dess former och manifestationer.

- Finland och Sverige bekräftar att det inte ska finnas några nationella vapenembargon mellan länderna

- Sverige och Finland ska inte stödja organisationerna PYD/YPG och FETO (Gülenrörelsens).

- En strukturerad samarbetsmekanism för delning av underrättelser i kampen mot terrorism och organiserad brottslighet ska inrättas mellan länderna. Länderna ska etablera en gemensam, strukturerad dialog och samarbetsmekanism vid alla nivåer av myndigheter, inklusive mellan brottsbekämpande och underrättelsetjänster.

- Sverige och Finland ska vidta konkreta åtgärder för utlämning av terroristbrottslingar och hantera Turkiets begärda utvisningar eller utlämningar av terrormisstänkta skyndsamt och grundligt, med hänsyn till information, bevis och underrättelser som tillhandahålls av Turkiet. Länderna ska även upprätta nödvändiga bilaterala ramar för att underlätta utlämning och säkerhetssamarbete med Turkiet, i enlighet med den europeiska konventionen för utlämning.

- Sverige och Finland ska utreda och förbjuda eventuella insamlings- och rekryteringsaktiviteter för PKK och dess medlemsförbund.

- Sverige och Finland ska motverka desinformation mot Turkiet och förhindra att ländernas inhemska lagar missbrukas till förmån eller främjande av terroristorganisationer.

Källa: Nato

LÄS OCKSÅ: Ryssland rasande – ”ni har förstört i 12 år”

Foto: Nato resp Presidency of the Republic of Turkey

Text: Redaktionen 


19nov25

JUST NU: USA går med på Rysslands krav

2025 11 19

Överlämna territorium till Ryssland och ge upp vapen.  

Det kräver USA att Ukraina ska gå med på för att få slut på kriget, som Ryssland startade 2014.

Kraven har överlämnats till Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj, rapporterar Reuters med hänvisning till källor med insyn.

– USA har signalerat till president Volodymyr Zelenskyj att Ukraina måste acceptera ett USA-utarbetat ramverk för att avsluta kriget med Ryssland. Villkoren innebär att Ukraina måste ge upp territorium och en del av sina vapen, framhåller källorna enligt nyhetsbyrån.

Ytterligare krav: Armén ska decimeras

Vidare uppger källorna – som väljer att vara anonyma av säkerhetsskäl – att det amerikanska förslaget innehåller krav på att Ukrainas militär ska minska i storlek.

– Washington vill att Kyiv ska acceptera huvudpunkterna i avtalet, uppger källorna.

Ukraina har inte kommenterat uppgifterna.

Går med på Rysslands krav 

Senare under kvällen uppger källor för Financial Times att USA kräver att Ukrainas armé ska halveras i storlek samt att landet ska ge upp hela Donbasregionen i östra Ukraina till Ryssland.

Enligt källorna har Trumpadministrationen vikt sig för Rysslands önskemål. Kreml har tidigare krävt att Donbas ska tillfalla Ryssland – trots att Ukraina kontrollerar betydande delar av området. Putinregimen har också krävt att Ukraina ska demilitariseras. 

I slutet av sommaren rapporterade Reuters, med hänvisning till högt uppsatta källor i Kreml, att den ryske diktatorn Vladimir Putin kräver fem saker för ett fredsavtal. Här är kravlistan: 

-  Ukraina ska avstå hela östra Donbassregionen till Ryssland

- Ukraina ska lägga ned sina Natoambitioner 

- Ukraina ska förbli neutralt 

- Ukrainas armé ska reduceras

- Ukraina ska inte tillåta västerländska trupper i landet

28 punkter

Totalt innehåller det amerikanska förslaget 28 punkter, erfar Axios.

– Förslagets 28 punkter faller inom fyra övergripande kategorier: fred i Ukraina, säkerhetsgarantier till Ukraina, säkerheten i Europa och framtida relationer mellan USA, Ryssland och Ukraina, rapporterar tidningen.

LÄS MER: Ukraina sätter deadline för Europa – sista chansen 

Zelenskyj har sagt nej

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj har upprepade gånger avfärdat idén om att dra tillbaka trupper från Donbass.

– Vi kan inte dra oss tillbaka från öst. Det handlar om vårt lands överlevnad. Vi har de starkaste försvarslinjerna där, sade han till reportrar i Kyiv i slutet av augusti.

Zelenskyj kräver också konkreta säkerhetsgarantier från Europa och USA som en del av ett fredsavtal. När dessa är på plats är han redo att möta Vladimir Putin för att diskutera ett fredsavtal.

– Vi behöver klarhet i säkerhetsgarantierna inom sju till tio dagar. När vi har det siktar vi på ett möte, konstaterade Zelenskyj.

LÄS OCKSÅ: Luftwaffe i skarp insats 

Foto: Official White House Ohoto by Daniel Torok

Text: Redaktionen