Natos stenhårda drag mot Putin – vid ryska gränsen

2026 01 25

Nato agerar kraftfullt för att motverka rysk aggression.

Putinregimens krigspolitik de senaste åren har fått fart på Natos europeiska medlemsländer.

Nu planerar Nato att upprätta en robotzon vid gränsen mot Ryssland och Belarus – som till stor del kommer att vara öde och folktom.

Bygger en försvarszon

Nato-generalen Thomas Lovin är den första som berättar offentligt om planerna i en intervju med Welt am Sonntag.

Lovin berättar att en folktom robotzon kommer att upprättas längs gränsen under de kommande två åren, rapporterar ukrainska Pravda.

Det handlar om försvarskonceptet Eastern Flank Deterrence Line (EFDL), som ska vara färdigt i slutet av 2027.

I zonen kommer Nato bland annat att bygga stora vapenlager.

– Vi kommer att se betydligt större lager än tidigare i Nato-stater som gränsar till Ryssland, säger Thomas Lovin, enligt tidningen.

Det kommer till exempel att inkludera "vapen- och ammunitionsdepåer för beväpning av försvarssystem i den automatiserade zonen, samt utrustning för NATO-styrkor", förklarar han.

Man kommer också att bygga upp ett omfattande försvarssystem i zonen.

LÄS OCKSÅ: Kreml dundrar - "ingen idé att hoppas"

Viktigt hinder – i attackens första fas

Natogeneralen berättar att alliansen kommer att bygga ”ett omfattande, flerskitat försvarssystem längs gränsen mot Ryssland och Belarus”.

– Vi kommer inte bara att använda konventionella trupper som skydd, vi kommer också ta hjälp av hinder och teknik för att skapa en robot- eller automatiserad zon i gränszonen mot fienden, som de först måste övervinna, förklarar han, enligt tidningen.

Nato bygger upp ett system som bland annat består av spaningssensorer och robotvapen.

Dessa är tänkta att hindra ryska trupper i attackens första fas.

Både Nato och EU har gjort stora satsningar på att stärka försvaret och säkerheten sedan Ryssland inledde sin fullskaliga invasion av Ukraina.

Europeiska kommissionen har presenterat en omfattande plan för att stärka Europas försvarsförmåga, och EU vill bland annat ingå i en ”drönarallians” med Ukraina.

Även Nato har gjort stora satsningar, och medlemsländer har bland annat lovat att höja den andel av BNP som läggs på försvarsutgifter.

LÄS OCKSÅ: "Alla trafikljus har slocknat" - kaotiska scener i Ryssland

Foto: President of Russia Office resp Nato

Text: Redaktionen

Ica stoppar ost – ”Lämna tillbaka om du köpt den”

2026 08 12

Ica återkallar hamburgerost.

Under tisdagskvällen meddelar dagligvarukedjan att de stoppar hamburgerost.

Det handlar om Icas egen hamburgerost med smak av cheddar.

Produkten återkallas som en försiktighetsåtgärd då den kan innehålla metallbitar – och alla som har köpt den berörda produkten uppmanas att lämna tillbaka den till Ica.

Återkallar ost

Återkallelsen berör endast produkter med bäst före datum 03-05-2027 och batch nr B6 131 LAP V.

– I samband med planerat underhåll av den berörda produktionslinjen uppstod en avvikelse vid återmonteringen som kan ha lett till förekomst av metallpartiklar i produkten, säger kvalitetschef Niklas Larsson i ett pressmeddelande.

– Nödvändiga åtgärder har vidtagits och händelsen är begränsad till den aktuella produktionsdagen och den berörda batchen.

“Ser allvarligt på det”

Larsson förklarar vidare att Ica kommer att undersöka exakt vad det är som har hänt, och vad som behöver göras för att det inte ska upprepas.

– Vi ser allvarligt på det inträffade och utreder nu tillsammans med leverantören hur detta kunnat ske och hur vi säkerställer att det inte händer igen, säger han.

Läs mer: Ica Maxi-butik når drömgränsen – tredje i hela landet

“Lämna tillbaka”

I och med att Ica nu har återkallat produkten är den inte längre möjliga att köpa i butik.

Ica uppmanar kunder som har köpt deras hamburgerost med smak av cheddar, med bäst före datum 03-05-2027 och batch nr B6 131 LAP V, att lämna tillbaka den.

Den ska lämnas tillbaka i den butik där den köptes, reklameras via deras hemsida eller så uppmanas kunder att ta kontakt med kundtjänst.

Så lyder reglerna

Ett återkallande ska alltid göras av ett livsmedelsföretag om de livsmedel de säljer kan vara hälsorisk och har nått konsumenter.

Livsmedelsverket förklarar att företaget måste i det fallet informera konsumenter om vilka livsmedel som berörs.

Läs mer: Putin jublar – EU-land importerar bara från Ryssland

Foto: Icagruppen

Text: Redaktionen

Klockan tickar: Snart smäller det för alla som tankar bilen

2026 08 12

Snart kommer det bli betydligt dyrare att tanka bilen.

Varningen kommer från SEB.

Storbankens råvaruanalytiker Bjarne Schieldrop framhåller att energikrisen som uppstått till följd av kriget i Mellanöstern kommer att leda till betydande kostnadsökningar för belister.

Schieldrop hänvisar till att stängningen av Hormuzsundet ser ut att bestå, vilket kommer att leda till att raffinerade produkter, som bensin och diesel, ökar i pris.

– Petroleumprodukter (och fossilgas) är det stora problemet. Vintern kan bli dyr för konsumenterna, skriver Schieldrop i ett marknadsbrev, enligt Di.

"Mödosam och långsam"

SEB:s expert konstaterar att dödläge råder i förhandlingarna mellan USA och Iran. Dessutom lider den amerikanska militären av ammunitionsbrist, vilket försvårar processen ytterligare.

– Det är en mödosam och långsam process. Innebörden är att chansen är liten att Hormuzsundet snart öppnas för normal trafik, fastslår Schieldrop.

Oljemarknaden i gungning

Oljemarknaden har reagerat kraftfullt på det utdragna kriget. Efter att förhandlingarna mellan USA och Iran stagnerat har oljepriserna börjat stiga.

På tisdagen är Brentoljan upp med 1,20 procent till 88,83 dollar per fat. WTI-oljan stiger i sin tur med 1,37 procent till 83,37 dollar per fat.

ANDRA LÄSER:Värsta sedan 1983 – Trump pressas rejält

Trumps värsta mardröm

Situationen i Mellanöstern beskrivs som USA:s president Donald Trumps ”värsta mardröm”.

– Han hålls som gisslan av Iran. De håller Hormuzsundet som gisslan, säger republikanen och tidigare Trump-allierade Chris Christie till ABC News.

Christie jämför situationen med gisslankrisen på USA:s ambassad i Teheran 1979. Iranska studenter stormade ambassaden och tog 52 amerikaner som gisslan. De hölls fångna i 444 dagar och kom att prägla den dåvarande amerikanske presidenten Jimmy Carter tid vid makten.

Chris Christie menar att Irankriget är Trumps motsvarighet till gisslankrisen 1979.

– Jag vet från de samtal jag har haft med honom under de senaste 24 åren att den person han minst av allt vill bli jämförd med är Jimmy Carter. Men här är vi nu. Och det är helt självförvållat, säger han.

LÄS OCKSÅ: Rysk olja brinner nära Kina

Foto: Circle K

Text: Redaktionen