Natos order till Sverige – om kriget kommer

2023 05 19

Turkiet och Ungern har dragit ut på ratificeringen av det svenska medlemskapet.

Men det hindrar inte försvarsalliansen från att ta med Sverige i försvarsplaneringen av norra Europa.

Tydliga direktiv har redan utfärdats till Sverige, rapporterar DN med hänvisning till källor med insyn.

Om kriget kommer förväntas Sverige bidra med tusentals soldater.

En fullt utrustad armébrigad ska ställas till Natos förfogande.

– Brigaden ska omfatta 5 000 officerare och soldater med stridsvagnar, stridsfordon, artilleri och underhållsresurser, rapporterar DN.

Pekar ut tre områden

Uppgifterna bekräftas av en Natokälla.

–  I uppmarschområdet kommer man att förflytta Natoförband, organisera svenska förband och föra fram logistik till fronten, säger källan till DN.

Tony Lawrence vid estniska tankesmedjan ICDF förklarar var den svenska brigaden förväntas verka.

Han pekar ut tre områden i en intervju med DN.

- Norra Finland

- Baltikum

- Söder om Baltikum

Först på plats

Baltikum har lyfts fram som ett potentiellt mål för den ryska krigsmakten om Moskva lyckas uppnå sina militära målsättningar i Ukraina.

Om Ryssland skulle attackera väntas Sverige få en nyckelroll.

Den första ryska anfallsvågen ska hejdas av svenska styrkor.

Det framhöll generalmajor Karlis Neretnieks i en intervju med Aftonbladet i början av året.

– Vi ligger närmast. Det går mycket fortare att skeppa över förband från Sverige jämfört med från England eller USA. Så lite som en eller två brigader kan vara tungan på vågen, i väntan på att andra allierade ska hinna få dit resurser, sa han till tidningen.

Spelar en avgörande roll

I dag har Sverige två armébrigader.

Enligt försvarsbeslutet ska ytterligare en brigad upprättas framöver.

– Brigaden är det krigsförband där alla olika funktioner inom armén samordnas och arbetar tillsammans mot ett gemensamt mål – att slå motståndaren.

– Artilleri, underrättelsetjänst, logistik och ledning är några exempel på funktioner som ingår. Allt arbete inom brigaden syftar till att nå så stor effekt som möjligt när vi möter en motståndare, och där utgör tre pansarbataljoner pilens spets, säger brigadchefen Stefan Pettersson i ett uttalande.

Foto: Joel Thungren Försvarsmakten

Text: Redaktionen

Nytt förbud på gång – påverkar svenska hushåll med trädgård

2025 04 17

Ett förbud mot nya och förlängda tillstånd för torvtäkter i Sverige.

Det föreslås bli verklighet från och med 1 januari 2026.

"Orimligt"

Torv är en råvara som enligt en uppskattning från branschorganisationen Svensk Torv täcker 25 procent av Sveriges landareal. Torvmarken uppgår till 6,4 miljoner hektar.

Siffrorna från Sveriges geologiska undersökning är något mindre, 15 procent, men även den andelen gör landet till ett av de mest torvtätaste i världen.

Men nu kan torvtäkt förbjudas.

Och det möts med skarp kritik.

– Det är orimligt att ett så omfattande förslag kan vila på en så begränsad vetenskaplig grund, säger Rita Larsson, ordförande i Svensk Torv, i ett uttalande.

Används i trädgården och mat

Råvaran bedöms vara avgörande för tillgången på mat.

– Torv är också en av de mest pålitliga produkterna när det gäller att producera rena, hälsosamma livsmedel effektivt och utan pesticider eller andra förorenade element, har Jaco Dijkshoorn, Director BU Materials and Procurement vid Kekkilä-BVB, tidigare sagt till Viola enligt Svensk Torv.

Ett förbud kan också påverka hushåll med trädgård. Nästan all planteringsjord som erbjuds i butik innehåller stora mängder torv, bland annat eftersom råvaran bidrar till att lagra fukt och göra jorden luftig.

– När torven bryts släpps stora mängder växthusgaser ut, framhåller Naturskyddsföreningen.

Men enligt Svensk Torv saknas det i dagsläget ersättningsmaterial “i tillräcklig volym och kvalitet” inom trädgårdsodling.

– Om torven försvinner riskerar vi försämrad djurhälsa, sämre odlingsresultat och högre kostnader i hela kedjan – från jordbrukare till konsument. Det är inte ansvarsfullt, säger Rita Larsson.

Naturvårdsverket: som ett fossilt bränsle

Torv bildas på våtmarker när ny mossa växer ovanpå äldre mossa.

Stora mängder kol finns inlagrat i torven och Naturvårdsverket anser att torven bör betraktas som ett fossilt bränsle.

– Användningen av torv som bränsle är mycket liten i Sverige men utvinning och användning av odlingstorv orsakar också utsläpp av växthusgaser.

Det framhåller myndigheten som tidigare uppmanat att låta torven vara.

– Våtmarker som bildat eller bildar torv spelar en viktig roll för klimatet eftersom torv innehåller stora mängder kol. Att skydda och restaurera kolrika ekosystem som torvmarker gynnar klimatet, då detta kan bidra till en minskning av växthusgaser och till och med en inbindning av kol, skriver Naturvårdsverket också.

Foto: Stanly8853

Text: Redaktionen