Natos order till Sverige – om kriget kommer

2023 05 19

Sverige är ännu inte en fullvärdig medlem av Nato.

Turkiet och Ungern har dragit ut på ratificeringen av det svenska medlemskapet.

Men det hindrar inte försvarsalliansen från att ta med Sverige i försvarsplaneringen av norra Europa.

Tydliga direktiv har redan utfärdats till Sverige, rapporterar DN med hänvisning till källor med insyn.

Om kriget kommer förväntas Sverige bidra med tusentals soldater.

En fullt utrustad armébrigad ska ställas till Natos förfogande.

– Brigaden ska omfatta 5 000 officerare och soldater med stridsvagnar, stridsfordon, artilleri och underhållsresurser, rapporterar DN.

Pekar ut tre områden

Uppgifterna bekräftas av en Natokälla.

–  I uppmarschområdet kommer man att förflytta Natoförband, organisera svenska förband och föra fram logistik till fronten, säger källan till DN.

Tony Lawrence vid estniska tankesmedjan ICDF förklarar var den svenska brigaden förväntas verka.

Han pekar ut tre områden i en intervju med DN.

- Norra Finland

- Baltikum

- Söder om Baltikum

Först på plats

Baltikum har lyfts fram som ett potentiellt mål för den ryska krigsmakten om Moskva lyckas uppnå sina militära målsättningar i Ukraina.

Om Ryssland skulle attackera väntas Sverige få en nyckelroll.

Den första ryska anfallsvågen ska hejdas av svenska styrkor.

Det framhöll generalmajor Karlis Neretnieks i en intervju med Aftonbladet i början av året.

– Vi ligger närmast. Det går mycket fortare att skeppa över förband från Sverige jämfört med från England eller USA. Så lite som en eller två brigader kan vara tungan på vågen, i väntan på att andra allierade ska hinna få dit resurser, sa han till tidningen.

Spelar en avgörande roll

I dag har Sverige två armébrigader.

Enligt försvarsbeslutet ska ytterligare en brigad upprättas framöver.

– Brigaden är det krigsförband där alla olika funktioner inom armén samordnas och arbetar tillsammans mot ett gemensamt mål – att slå motståndaren.

– Artilleri, underrättelsetjänst, logistik och ledning är några exempel på funktioner som ingår. Allt arbete inom brigaden syftar till att nå så stor effekt som möjligt när vi möter en motståndare, och där utgör tre pansarbataljoner pilens spets, säger brigadchefen Stefan Pettersson i ett uttalande.

Foto: Joel Thungren Försvarsmakten

Text: Redaktionen


2januari2026

Ryssland drar i handbromsen – ”erkänner misslyckande”

2026 01 02

Ryssland tvingas att backa från sina planer.

Efter den ryska invasionen av Ukraina 2022, med tunga sanktioner från omvärlden som följd, har den ryska ekonomin stagnerat på punkt efter punkt.

Detsamma gäller den ryska förmågan att upprätthålla viktiga samhällsfunktioner och investeringar som behövs för en fungerande tillvaro för befolkningen.

Inför 2026 tvingas nu myndigheterna att återigen dra i handbromsen för viktiga investeringar.

– Ryska järnvägar minskar investeringarna för tredje året i rad. Investeringsprogrammet för 2026 har minskats med nästan en femtedel, vilket signalerar att den ryska ledningen erkänner ett misslyckande, uppger Ukrainas underrättelsetjänst, i ett uttalande.

Påskyndar försämring

Uteblivna investeringar i den ryska järnvägen riskerar att slå hårt mot landet på sikt, då ett fungerande transportsystem är avgörande för den ryska ekonomin.

– Mot bakgrund av den kroniska stagnationen i transportsystemet påskyndas försämringen av en sådan minskning. Istället för utveckling och modernisering går de flesta resurser till primitivt underhåll av utslitna medel, uppger underrättelsetjänsten.

Järnvägarna till Östersjön

Ett arbete som nu väntas stanna av är de planerade ryska projekten för att öka transportkapaciteten till sina hamnar i Östersjön.

– Baserat på nuvarande finansieringsnivåer har genomförandet 2026 i praktiken kollapsat. Det lämnar strategiska rutter begränsade och berövar ekonomin på exportmöjligheter, uppger RBC-Ukraine.

LÄS MER: Nyårssmäll i Ryssland – video på explosioner sprids

Systemkris i infrastrukturen

De återkommande minskningarna inom den ryska järnvägen är en del av ett större problem i landet.

– Det pekar på en systemkris inom transportinfrastrukturen. Som en följd levereras inte nyckelprojekt, entreprenörer står utan arbete och järnvägsnätet fortsätter att försämras, rapporterar tidningen.

– Detta är inte bara ett problem för järnvägen. Det speglar den övergripande försämringen av Rysslands ekonomi, som inte ens kan upprätthålla grundläggande investeringsprogram, framhåller rapporten från den ukrainska underrättelsetjänsten.

LÄS MER: Ryskt sammanbrott – sämsta sedan 70-talet

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


Sverige och EU har ”förlorat hela internet”

2026 01 02

Sverige och övriga Europa har "förlorat hela internet”.

Det larmet kommer nu från den belgiska cybersäkerhetschefen Miguel De Bruckyer på fredagen.

Experten syftar på hur beroende EU, däribland Sverige, har blivit av amerikanska molntjänster och annan digital infrastruktur. 

– Om jag skulle vilja att min information stannade inom EU så är det bara att fortsätta drömma. Det är ett mål som helt enkelt inte är realistiskt, säger Miguel De Bryckyer till Financial Times.

Varningen: kan stänga ned Sverige

Det är inte första gången experter eller myndigheter varnar för att EU är för beroende av USA när det gäller tekniken, i synnerhet internet.

– Om vi som land skulle få en hård sanktion från USA, då står vi i bästa fall på fötterna i 30 dagar, sade exempelvis Gabor Sebastiani från Arbetsförmedlingen, ansvarig för digital riskhantering på myndigheten, till DN i somras.

I synnerhet är Sverige särskilt beroende av Microsoft. Hela offentliga sektorn använder sig mer eller mindre av dess tjänster, exempelvis Teams och Officepaketet.

Gabor Sebastiani menar att techjättarna är “ett vapen” för USA. 

LÄS OCKSÅ: Swedbank pekar ut tre grupper – ”Kommer få det sämre”

Kan släcka Danmark "på en timme"

Även Danmark har flaggat för liknande scenarier.

I Sveriges grannland bedöms en omfattande amerikansk cyberattack som realistisk, enligt Jacob Herbst, chef för Cyber Security Control.

Enligt den danska regeringsrådgivaren skulle USA kunna stänga ned Danmark, som är enormt beroende av molntjänster från exempelvis Microsoft och Apple,  inom loppet av en timme.

– Om amerikanerna på måndag morgon klockan åtta bestämmer sig för att stänga ner de amerikanska molntjänsterna, då har Danmark stannat av klockan nio, sade Jacob Herbst till TV2 förra året.

LÄS OCKSÅ: Amerikansk bransch trotsar Trump – ”Nödvändigt”

Foto: ActionVance

Text: Redaktionen