Natoomröstning om Sverige på måndag – risk för bojkott

2023 07 29

Nu kommer uppgifter om en kommande avgörande omröstning angående Sveriges Natoansökan.

Sverige har fått vänta länge på Turkiet och Ungern när det kommer till ansökan till Nato.

De båda länderna har väntat med att ratificera Sveriges ansökan, men nu kan saken vara på väg mot en lösning.

Turkiet har tidigare aviserat att man kommer att acceptera, och nu framhåller det ungerska parlamentet att man kommer att hålla en omröstning på måndag.

Detta enligt Balkan Insights vilket även bekräftas av parlamentets hemsida.

Begärt av talmannen 

Det är talmannen Laszlo Köver som infört den extrainsatta programpunkten som kommer att avhandlas klockan 13 på måndagen.

En debatt kommer då att hållas i max 80 minuter innan det är dags för en slutgiltig omröstning.

Vid ett ja så är det därefter bara Turkiet som behöver acceptera Sveriges ansökan.

Risk för bojkott

Ungern har vid toppmötet i Vilnius meddelat att en ratificering är att vänta och att man inte kommer att stå i vägen för ett svenskt medlemskap.

Det regerande partiet i Ungern, Fidesz, kan dock komma att bojkotta omröstningen, menar flera bedömare.

Det rapporterar Balkan Insights.

– Talaren är skyldig att sammankalla sessionen, men de flesta analytiker förutspår att Fidesz helt enkelt kommer att bojkotta den.

Tjänst till Turkiet

Ungern och Turkiet har väntat betydligt längre än övriga Nato-medlemmar med att acceptera Sverige in i organisationen.

Rudolf Berkes, analytiker vid den ungerska tankesmedjan Political Capital, förklarar varför.

– Det längre svaret är att det har kommit flera bortförklaringar och anledningar från regeringen för att de inte har påskyndat processen, säger han till SVT.

– Jag tror att det handlar om att göra Turkiet och Erdogan en tjänst. 

Inte vunnit något

Vidare menar Berkes att han inte tror att Ungern nödvändigtvis har vunnit någonting på att fördröja processen.

Detta eftersom det inte har ställts några påtagliga krav på Sverige i anslutning till frågan.

Han framhåller att det bara har varit ett sätt för landet att stötta Turkiet.

Foto: M. Studzinski

Text: Redaktionen


28 januari 2026

Massflykt från Gmail – nu kan användare tvingas betala

2026 01 29

Europeiska användare lämnar Gmail och andra amerikanska mejltjänster.

Det uppger it-experten Petteri Järvinen i en intervju med Hufvudstadsbladet.

Massflykten är den del av en större bojkott mot amerikanska produkter.

"Varför skulle e-post vara gratis?"

Användare som söker efter alternativ till de amerikanska tjänsterna bör dock vara beredda att öppna plånboken. Järvinen förutspår att många mejltjänster kommer att börja ta betalt inom snar framtid.

– Om vi inte är beredda att betala, hamnar vi lätt i knät på Google eller Microsoft. Vill vi ha europeiska alternativ måste vi vara beredda att betala några euro i månaden, säger han till tidningen.

Järvinen påpekar att det innebär kostnader att driva mejltjänster. Hantering av lagringsutrymme, brandväggar och kapacitet är inte gratis.

– Vi betalar för bussbiljetter och andra tjänster, varför skulle e-post vara gratis? frågar sig experten.

Reklamfria alternativ kostar

Mejltjänster som schweiziska Proton Mail och tyska Tutanota har fått mängder av nya användare de senaste månaderna. De europeiska alternativen erbjuder än så länge gratisversioner, men den som vill slippa reklam måste betala 3–4 euro per månad.

LÄS MER: Bakslag för Coop – bland de sämsta i hela Europa

Amerikanska techjättar dominerar

Sverige och andra europeiska länder är i dag extremt beroende av amerikanska techbolag.

Den amerikanska dominansen utgör ett hot mot Sverige och andra europeiska länder.

– 70 procent av alla molntjänster i EU levereras av amerikanska bolag. Tre amerikanska företag – Amazon, Google och Microsoft – skulle kunna stänga kontinenten digitalt, har Expressens ledarsida varnat för.

Särskilt beroende är svenska myndigheter och företag av den amerikanska techjätten Microsoft, som bland annat äger den populära mejltjänsten Hotmail.

– Såväl privata företag som myndigheter och kommuner är beroende av de amerikanska tjänsterna, och då inte minst Microsoft, för mejlande, digitala möten och informationslagring. Om Microsoft stängdes ner i dag skulle den svenska statsapparaten lamslås, skriver Expressens ledarredaktion.

LÄS OCKSÅ: ”Många är inte förberedda” – världsvaluta i fara

Foto: S. Feyissa

Text: Redaktionen


28 januari 2026

LARMET: ”Bensin- och dieselbilar i fritt fall”

2026 01 29

Bilmarknaden växer i Europa.

Antalet nyregistrerade bilar i EU ökade med 1,8 procent 2025 jämfört med föregående år.

Det visar färsk statistik från ACEA (European Automobile Manufacturers Association), som förenar Europas 17 största tillverkare av bilar, lastbilar, skåpbilar och bussar.

Tillväxten för elbilar sticker ut i statistiken. Under 2025 stod elbilar för 17,4 procent av EU:s marknadsandel, jämfört med 13,6 procent året innan.

Hybridbilar stod för 34,5 procent av marknaden och förblir därmed det föredragna valet bland EU:s bilförare. 

Samtidigt sjönk den sammanlagda marknadsandelen för bensin- och dieselbilar kraftigt – från 45,2 procent 2024 till 35,5 procent 2025.

”Fritt fall”

Försäljningen av bensinbilar i EU sjönk med 18,7 procent jämfört med föregående år. Trenden syns på alla större marknader. Frankrike upplevde den brantaste nedgången, med 32 procent, följt av Tyskland (-21,6 procent), Italien (-18,2 procent) och Spanien (-16 procent).

Samtidigt minskade försäljningen av dieselbilar med hela 24,4 procent under året.

Bilsajten Carup kallar det för ett ”mörkt år” för bilar som drivs av fossila bränslen.

– Försäljningen av bensin- och dieselbilar är fritt fall i Europa, skriver sajtens skribent Maths Nilsson.

TABELL: Antalet nyregistrerade bilar i EU

-  3 733 325 hybridbilar

- 2 889 298 bensin- och dieselbilar

- 1 880 370 elbilar

LÄS MER: ”Många är inte förberedda” – världsvaluta i fara

FAKTA: ACEA

- European Automobile Manufacturers' Association (ACEA) representerar de 17 stora Europabaserade tillverkarna av bilar, skåpbilar, lastbilar och bussar: BMW Group, DAF Trucks, Daimler Truck, Ferrari, Ford of Europe, Honda Motor Europe, Hyundai Motor Europe, Iveco Group, JLR, Mercedes-Benz, Nissan, Renault Group, Stellantis, Toyota Motor Europe, TRATON GROUP, Volkswagen Group och Volvo Group.

Källa: ACEA

LÄS OCKSÅ: Bakslag för Coop – bland de sämsta i hela Europa 

Foto: OKQ8 Scandinavia

Text: Redaktionen