JUST NU: Natomotståndare ger upp – vill inte avbryta ansökan

2022 05 26

Natomotståndare i riksdagen erkänner sig besegrade i frågan, trots att det fortfarande finns möjlighet för Sverige att dra sig ur.

I teorin är det fortfarande fullt möjligt för Sverige att backa från sin ansökan till Nato, trots att den är både signerad och inlämnad till militäralliansens generalsekreterare Jens Stoltenberg.

Natomotståndare i riksdagen kommer dock inte att verka för ett sådant beslut, rapporterar Svenska Dagbladet.

Kommer inte lägga sig i

Miljöpartiet är tillsammans med Vänsterpartiet de enda partierna som fortfarande är emot ett svenskt Natomedlemskap. 

Det förstnämnda lämnar nu besked om att det inte är aktuellt att försöka få Sverige att träda ur alliansen inom den närmaste framtiden, inte heller att avbryta den pågående ansökningsprocessen.

“Inger inte stabilitet”

Anledningen är att det skulle kunna försämra relationen med Nato.

– Det här är ett beslut som man kan ta en gång. Det var ingen tvekan om var Miljöpartiet stod i den processen, och vi varnade för vad vi ser nu. Men vi kan inte som land först kasta oss in med en ansökan och sen omedelbart kasta oss ur. Det inger inte den stabilitet och trovärdighet som Sverige behöver, säger Miljöpartiets språkrör Per Bolund till SvD.

Sista omröstning

Trots att Sveriges Natoambassadör Axel Wernhoff personligen lämnat över landets ansökan till Jens Stoltenberg är inte sista ordet formellt sagt. En sista omröstning i frågan om ansökningen kommer att äga rum i riksdagen. 

Även om Per Bolund lämnar besked om att hans parti inte vill stoppa den svenska ansökningsprocessen vill han ändå inte säga hur hans parti kommer att rösta.

– Det får vi återkomma till när vi vet förutsättningarna, säger han.

Vänsterpartiet ska rösta nej

Ett parti som däremot är öppna med att de kommer att rösta nej är Vänsterpartiet, vilket förmedlas via partiets utrikespolitiska talesperson Håkan Svenneling. Han vill dock inte ta ställning till ett scenario där Sverige eventuellt drar tillbaka sin ansökan.

– Det är en fråga för regeringen, säger Håkan Svenneling till SvD.

Diskuterade Sverige med Macron

Sveriges ansökningsprocess har förhalats i och med att Natolandet Turkiet ställt krav på Sverige för att godkänna deras medlemsförfrågan. 

Idag diskuterade Turkiets president frågan med en annan ledare inom Nato – Frankrikes president Emmanuel Macron.

“Inte alliansanda”

– President Erdogan betonade att Sveriges och Finlands förbindelser med individer och organisationer som kontrolleras av terrororganisationerna PKK/YPG inte överensstämde med alliansandan inom Nato, framhäver Erdogans stab på Twitter.

Förhandlingar fortsätter

Förhandlingarna mellan Turkiet och Sverige ska nu fortsätta.

– Vi har kommit överens om att dialogen, som förs i en konstruktiv anda, ska fortsätta, meddelar utrikesminister Ann Linde (S), även det på Twitter.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


Natoland slår larm – “Har slut på vapen”

2026 07 08

Natolandet Bulgarien kan inte skicka mer vapen till Ukraina.

Det beskedet ger premiärminister Rumen Radev i Ankara på onsdagen.

I samband med Natotoppmötet i Turkiet framhåller Radev att Bulgarien inte längre har några vapen att skicka till Ukraina.

Detta eftersom att landet har tömt sitt lager för att skicka militära resurser till det krigshärjade landet, rapporterar Ukrainska Pravda.

Bara reparation

Radev understryker att Bulgarien inte längre har kapacitet att överföra vapen och ammunition från sina lager till Ukraina.

Han säger däremot att de är villiga att hjälpa till med reparation av militär utrustning. 

Enligt honom har landet skickat 13 stödpaket till Kyjiv, och nu står det tomt i lagren.

“Har slut på vapen”

Så här låter det från den bulgariske premiärministern:

– Vi har uttömt våra möjligheter till militärt stöd, jag menar vapen och ammunition från de bulgariska militära lagren, säger han.

– Vi har redan levererat 13 hjälppaket och har ingenting kvar att skicka till Ukraina. Det vi fortfarande kan erbjuda är tekniskt militärt stöd. 

Reparation av militär utrustning i Bulgarien blir istället landets stöd till Ukraina, säger Radev.

Läs mer: Rysk flygbas under attack

Nytt stöd från Kanada

Samtidigt fortsätter stöd att komma från Ukrainas övriga partners.

Kanada har i dagarna gett besked om 900 miljoner dollar i nytt militärt stöd till Kyjiv, rapporterar Kyiv Independent.

Det motsvarar omkring 8,7 miljarder svenska kronor.

Men inget luftförsvar

Paketet innehåller 475 miljoner dollar för ammunition, nästan 400 miljoner dollar för att bygga 35 kanadensiskbyggda pansarfordon, och 50 miljoner dollar för kritisk teknologi och ingenjörsutrustning. 

Däremot finns det inget luftförsvar i stödpaketet.

– Vår främsta prioritet är mer luftförsvar. Att skydda liv är det viktigaste, och Rysslands ballistiska robotattacker, tillsammans med deras andra robot- och drönarstrider, är terror som måste bemötas tillsammans med våra partners, säger Volodymyr Zelenskyj.

Läs mer: Oljepriset stiger efter nya attacker

Foto: By Government.bg, CC BY 4.0 resp By President.gov.ua, CC BY 4.0, resp O. Opanasenko

Text: Redaktionen


8 juli 2026

Planerar släppa lös helvetet på Ryssland

2026 07 08

Klartecken inväntas för att USA ska släppa lös “helvetet” på Putinregimen.

Igår inleddes Natotoppmötet i Ankara.

Det planerar en tvärpolitisk grupp amerikanska senatorer att använda för att sätta press på USA:s finansminister Scott Bessent, uppger The Wall Street Journal och exiltidningen The Moscow Times.

Målet:

Få finansministern att släppa fram det blockerade lagförslaget om “helvetiska” sanktioner mot Ryssland.

Trump är nyckeln

Det är den republikanen Lindsey Graham och demokraten Richard Blumenthal som står bakom initiativet. Senatorerna har föreslagit att president Donald Trump ska få grönt ljus att införa 500-procentiga tullar på import från alla länder som köper rysk olja, gas eller uran. Dessutom ska sekundära sanktioner användas mot länderna.

I senaten har förslaget redan fått klartecken.

Men det blockeras i praktiken av Vita huset, eftersom Trumpadministrationen vill se mjukare formuleringar för att “bevara manöverutrymme i potentiella fredssamtal med Moskva om Ukraina”, skriver Moscow Times.

– Det är ingen idé att anta ett lagförslag om presidenten inte är villig att genomföra det. Vi behöver ett definitivt uttalande, säger den republikanska senatorn Mike Rounds till WSJ.

LÄS MER: Drönarstorm mot Moskva – största attacken sen krigets start

Presidenten har sagt ja

Mötet med Bessent ska ha ägt rum under tisdagskvällen. Enligt Lindsey Graham ska Trump tidigare ha gett grönt ljus, men de senaste månaderna har processen stannat av till följd av att Vita huset försökt formulera om lagtexten. 

Under mötet med finansministern ska senatorerna också ha krävt ett slut på beskeden om tillfälliga undantag för rysk oljeimport, enligt WSJ. Dessa har pågått under våren till följd av kriget i Iran och stängningen av Hormuzsundet.

Donald Trump sade igår att han talat med både Rysslands ledare Vladimir Putin och Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj.

– Jag tror att de båda vill nå en överenskommelse. Det är synd att det tagit så lång tid. Men jag tror att det finns något, säger Trump vid Natomötet enligt Kyiv Independent. 

LÄS MER: Ryska oljepriset kollapsar

Foto: President of Russia Office resp Gage Skidmore, Flickr, CC BY-SA 2.0

Text: Redaktionen