JUST NU: Natomotståndare ger upp – vill inte avbryta ansökan

2022 05 26

Natomotståndare i riksdagen erkänner sig besegrade i frågan, trots att det fortfarande finns möjlighet för Sverige att dra sig ur.

I teorin är det fortfarande fullt möjligt för Sverige att backa från sin ansökan till Nato, trots att den är både signerad och inlämnad till militäralliansens generalsekreterare Jens Stoltenberg.

Natomotståndare i riksdagen kommer dock inte att verka för ett sådant beslut, rapporterar Svenska Dagbladet.

Kommer inte lägga sig i

Miljöpartiet är tillsammans med Vänsterpartiet de enda partierna som fortfarande är emot ett svenskt Natomedlemskap. 

Det förstnämnda lämnar nu besked om att det inte är aktuellt att försöka få Sverige att träda ur alliansen inom den närmaste framtiden, inte heller att avbryta den pågående ansökningsprocessen.

“Inger inte stabilitet”

Anledningen är att det skulle kunna försämra relationen med Nato.

– Det här är ett beslut som man kan ta en gång. Det var ingen tvekan om var Miljöpartiet stod i den processen, och vi varnade för vad vi ser nu. Men vi kan inte som land först kasta oss in med en ansökan och sen omedelbart kasta oss ur. Det inger inte den stabilitet och trovärdighet som Sverige behöver, säger Miljöpartiets språkrör Per Bolund till SvD.

Sista omröstning

Trots att Sveriges Natoambassadör Axel Wernhoff personligen lämnat över landets ansökan till Jens Stoltenberg är inte sista ordet formellt sagt. En sista omröstning i frågan om ansökningen kommer att äga rum i riksdagen. 

Även om Per Bolund lämnar besked om att hans parti inte vill stoppa den svenska ansökningsprocessen vill han ändå inte säga hur hans parti kommer att rösta.

– Det får vi återkomma till när vi vet förutsättningarna, säger han.

Vänsterpartiet ska rösta nej

Ett parti som däremot är öppna med att de kommer att rösta nej är Vänsterpartiet, vilket förmedlas via partiets utrikespolitiska talesperson Håkan Svenneling. Han vill dock inte ta ställning till ett scenario där Sverige eventuellt drar tillbaka sin ansökan.

– Det är en fråga för regeringen, säger Håkan Svenneling till SvD.

Diskuterade Sverige med Macron

Sveriges ansökningsprocess har förhalats i och med att Natolandet Turkiet ställt krav på Sverige för att godkänna deras medlemsförfrågan. 

Idag diskuterade Turkiets president frågan med en annan ledare inom Nato – Frankrikes president Emmanuel Macron.

“Inte alliansanda”

– President Erdogan betonade att Sveriges och Finlands förbindelser med individer och organisationer som kontrolleras av terrororganisationerna PKK/YPG inte överensstämde med alliansandan inom Nato, framhäver Erdogans stab på Twitter.

Förhandlingar fortsätter

Förhandlingarna mellan Turkiet och Sverige ska nu fortsätta.

– Vi har kommit överens om att dialogen, som förs i en konstruktiv anda, ska fortsätta, meddelar utrikesminister Ann Linde (S), även det på Twitter.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


2 okt 2026

UPPGIFTER: Ryssland vill ockupera nytt land – större än Ukraina

2026 10 03

Vladimir Putin kommer inte att nöja sig med Ukraina, lyder en oroväckande bedömning.

Fyra och ett halvt år har gått sedan Ryssland inledde den fullskaliga invasionen av sitt grannland. 

Men Ukraina uppges inte räcka för Moskva.

Putin har flera länder på sin lista, larmar Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj. Högst står Kazakstan, ett annat grannland till Ryssland. Dessutom världens nionde största land sett till ytan.

– Det handlar alltså utan tvekan om att återställa Sovjetunionens eller Rysslands inflytande och lyfta det till samma nivå som under Sovjetunionens tidigare inflytande. Det handlar alltså om ockupationen av Kazakstan, säger Zelenskyj på Helsinki Security Forum, där han medverkar på distans, enligt Iltalehti.

– Han har kastat en fullständig skugga över Belarus, men jag är säker på att han vill ha tillbaka allt. Därför berör dessa utmaningar och effekter de baltiska länderna och de länder som han [Putin] delar en gemensam gräns med 

Merz: "Ett enormt hot"

Det är inte första gången som Ukraina varnar för att Putin är ute efter att återskapa Sovjetunionen. Redan 2014 efter ockupationen av Krym försökte den ukrainska regeringen larma om Putins övertygelse. 

Tysklands förbundskansler Friedrich Merz har uttryckt liknande bedömningar. För mindre än ett år sedan sade han att Putin är ute efter en “fundamental gränsändring i Europa” och att återställa Sovjetunionen.

– Det utgör ett enormt hot, inklusive ett militärt, mot länder som en gång var en del av detta imperium, sade Merz till Deutsche Welle då.

– Putin kommer inte att sluta. Och om Ukraina faller, kommer han inte att sluta.

Läs mer: Ryskt stridsflygplan har skjutit ner egna styrkor

Uppmanade Putin

Kazakstan har idag en nära men inte okomplicerad relation till Ryssland. Länderna har ett ekonomiskt och säkerhetsmässigt partnerskap.

Samtidigt har den kazakstanska presidenten Kassym-Jomart Tokayev personligen uppmanat Putin att frysa kriget i Ukraina och sätta sig vid förhandlingsbordet.

– Ingen vet hur man ska lösa den här situationen eftersom båda sidor har sina egna ståndpunkter. Det är synd, unga människor dör, sade han i ett möte med den ryska ledaren i somras, enligt Euronews.

Andra läser: Många får samma mejl just nu – radera direkt

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


2 okt 2026

Nya däckregler införs i Sverige – börjar gälla i vinter

2026 10 03

Den meteorologiska hösten har på flera håll dröjt längre än vanligt och det kan kännas långt till vintern.

Men sedan igår, den 1 oktober, är det tillåtet att köra med vinterdäck och dubbdäck på bilen. De flesta väljer den senare varianten, enligt statistik från Trafikverket kör 54 procent av Sveriges bilister med dubbdäck.

Den som vill fortsätta med det bör göra sig medveten om att det i år införs nya regler för dubbdäck. Nu måste däcken kunna kombinera hög greppnivå med att påverka väg och miljö i mindre utsträckning.

– Dubbdäcken står inför sitt största teknikskifte på många år, säger Nils Svärd, däckexpert på bilmagasinet Vi Bilägare, till samma tidning.

Ytterligare regler 2027

De nya reglerna kallas för A+ och gäller även i Sveriges grannländer. Sedan januari 2026 måste tillverkare därför beviljas ett tillstånd för att få släppa nya dubbdäck.

Från och med januari 2027 införs dessutom ytterligare en dos av reglerna. Då måste samtliga nytillverkade däck uppfylla de nya hårda kraven.

Konkret handlar det om att tillverkarna måste anpassa konstruktion, materialval och dubbteknik. Annars kommer man inte att nå nivåerna som krävs.

– Den nya A+-regleringen markerar ett viktigt skifte för dubbdäck i Norden. För oss handlar det om att hitta rätt balans mellan trafiksäkerhet och hänsynen till vägslitage och miljö, säger Continentals däckexpert Per Linder till Däckavisen.

Andra läser: Ryssland stoppas – ”På väg mot katastrof”

Blir dyrare, men säkrare

Det stora syftet är att få säkrare och bättre däck på bilarna. Sannolikt kommer det dock ske till ett högre pris för kunderna.

– Så är det alltid när det kommer nya regler och krav på tillverkarna, det kommer att slå tillbaka mot kunderna som får högre priser. Men samtidigt får vi bättre däck och ibland kanske det kan vara värt en liten livförsäkring när det är halt ute, säger en däcktekniker som nättidningen Carup talat med.

Det kommer vara tillåtet att sälja äldre däck som redan producerats fram till 2029.

Andra läser: Vasst krav på nästa regering – ”stäng dörren”

Foto: Damir K resp E. Efre

Text: Redaktionen