JUST NU: Natomotståndare ger upp – vill inte avbryta ansökan

2022 05 26

I teorin är det fortfarande fullt möjligt för Sverige att backa från sin ansökan till Nato, trots att den är både signerad och inlämnad till militäralliansens generalsekreterare Jens Stoltenberg.

Natomotståndare i riksdagen kommer dock inte att verka för ett sådant beslut, rapporterar Svenska Dagbladet.

Kommer inte lägga sig i

Miljöpartiet är tillsammans med Vänsterpartiet de enda partierna som fortfarande är emot ett svenskt Natomedlemskap. 

Det förstnämnda lämnar nu besked om att det inte är aktuellt att försöka få Sverige att träda ur alliansen inom den närmaste framtiden, inte heller att avbryta den pågående ansökningsprocessen.

“Inger inte stabilitet”

Anledningen är att det skulle kunna försämra relationen med Nato.

– Det här är ett beslut som man kan ta en gång. Det var ingen tvekan om var Miljöpartiet stod i den processen, och vi varnade för vad vi ser nu. Men vi kan inte som land först kasta oss in med en ansökan och sen omedelbart kasta oss ur. Det inger inte den stabilitet och trovärdighet som Sverige behöver, säger Miljöpartiets språkrör Per Bolund till SvD.

Sista omröstning

Trots att Sveriges Natoambassadör Axel Wernhoff personligen lämnat över landets ansökan till Jens Stoltenberg är inte sista ordet formellt sagt. En sista omröstning i frågan om ansökningen kommer att äga rum i riksdagen. 

Även om Per Bolund lämnar besked om att hans parti inte vill stoppa den svenska ansökningsprocessen vill han ändå inte säga hur hans parti kommer att rösta.

– Det får vi återkomma till när vi vet förutsättningarna, säger han.

Vänsterpartiet ska rösta nej

Ett parti som däremot är öppna med att de kommer att rösta nej är Vänsterpartiet, vilket förmedlas via partiets utrikespolitiska talesperson Håkan Svenneling. Han vill dock inte ta ställning till ett scenario där Sverige eventuellt drar tillbaka sin ansökan.

– Det är en fråga för regeringen, säger Håkan Svenneling till SvD.

Diskuterade Sverige med Macron

Sveriges ansökningsprocess har förhalats i och med att Natolandet Turkiet ställt krav på Sverige för att godkänna deras medlemsförfrågan. 

Idag diskuterade Turkiets president frågan med en annan ledare inom Nato – Frankrikes president Emmanuel Macron.

“Inte alliansanda”

– President Erdogan betonade att Sveriges och Finlands förbindelser med individer och organisationer som kontrolleras av terrororganisationerna PKK/YPG inte överensstämde med alliansandan inom Nato, framhäver Erdogans stab på Twitter.

Förhandlingar fortsätter

Förhandlingarna mellan Turkiet och Sverige ska nu fortsätta.

– Vi har kommit överens om att dialogen, som förs i en konstruktiv anda, ska fortsätta, meddelar utrikesminister Ann Linde (S), även det på Twitter.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Ryssland ställer krav på Sverige

2026 03 22

Två ryska sjökaptener sitter häktade i Sverige efter att två fartyg inom den ryska skuggflottan bordats inom loppet av några veckor.

Nu ställer Ryssland ett krav på Sverige – och har fått svar.

Ryssland kräver – Sverige säger nej

Kaptenen för det ena fartyget, Caffa, begär kontakt med hemlandet.

Nu kräver två ryska diplomater att få träffa den 54-årige kaptenen, rapporterar Expressen.

Diplomaterna från Rysslands ambassad i Stockholm kräver att få närvara vid en eventuell omhäktningsförhandling vid Ystad tingsrätt, enligt tidningen.

Men Adrian Combier-Hogg, senior åklagare, säger nej till det ryska kravet. Diplomaterna kommer inte att få närvara.

– Enligt min bestämda uppfattning så gäller restriktionerna som i vilken förundersökning som helst, säger åklagaren till tidningen.

Ett möte kan ändå vara möjligt, men inte i samband med en häktning.

Andra kaptenen vill inte ha kontakt

Den ryske kaptenen för fartyget Caffa har varit väldigt angelägen att få kontakt med hemlandet.

Kaptenen för det andra fartyget som Sverige har bordat, Sea Owl 1, har dock motsatt inställning, uppger tidningen.

Han vill inte ha kontakt med Ryssland och har vädjat om att hans gripande skulle hemlighållas för ryska myndigheter.

Kriminalvården har dock ändå ringt Rysslands ambassad, och uppger att det är nödvändigt på grund av internationella avtal.

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: Putin tvärsäker - så slutar kriget

Bordat två fartyg i mars

De två fartyget Caffa och Sea Owl 1 bordades av svenska Kustbevakningen och Nationella insatsstyrkan den 6 respektive 12 mars.

Fartygen misstänks tillhöra den ryska så kallade skuggflottan, som används för att runda sanktioner mot Ryssland. Skuggflottan har även kopplats till sabotage-operationer.

− Vår sammantagna bedömning är att risken för brister i säkerheten ombord är hög. På denna grund, kan inte fartyget omfattas av det som Havsrättens anger som oskadlig genomfart. Hoten mot sjösäkerheten och miljön är för höga. Därför finns det grund för ett ingripande mot fartyget, sade Daniel Stenling, biträdande operativ chef på Kustbevakningen, i ett uttalande i samband med bordningen av den andra fartyget.

LÄS OCKSÅ: Circle K ger besked om bensinpriset - ändras omedelbart

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Klassiskt yrke kan försvinna i Sverige – redan borta i Danmark

2026 03 22

Sedan millennieskiftet har antalet brev som skickas i Sverige sjunkit med omkring 70 procent.

Postnord har redan dragit ner på antalet dagar som brev delas ut – och vill få ner det ytterligare till två dagar i veckan.

I Danmark har yrket brevbärare redan mer eller mindre avskaffats – och nu kan yrket gå samma väg till mötes i Sverige.

Klassiskt yrke kan försvinna

Antalet postanställda i Sverige har sedan 2008 halverats – från 32 000 till 16 000, rapporterar Arbetet.

Brevbäraren Petter Funkquist är en som har märkt av utvecklingen.

– Jag har tömt fyra gula lantbrevlådor idag och jag har tio försändelser, och bara ett av dem är ett vykort, säger han till Arbetet.

Nya tider

Tidigare har brev och försändelser varit en central del av kommunikationen över landet.

Men i och med digitaliseringen har mejl, sociala medier, Kivra och Bank-ID ersatt behovet av fysiska brev.

Petter Funkquist kommenterar.

– Det kommer väl sluta som i Danmark, att man först kör ut post en gång i veckan och sedan lägger man ner allt. Inom tio år tror jag vi är där, säger han.

Läs mer: S besked till hushållen: Skatt ska sänkas till miniminivå

Har levererat sista brevet

I Danmark levererade Postnord sitt sista paket den 30 december.

Postnord meddelade då att de skulle kapa 1 500 jobb i Danmark och ta bort 1 500 röda brevlådor i takt med den “ökande digitaliseringen” av det danska samhället, uppger The Guardian.

“Svårt beslut”

Den danska posttjänsten har varit ansvarig för att dela ut brev i landet sedan 1624. 

Under de senaste 25 åren har brevskickandet minskat kraftigt i Danmark, med en nedgång på mer än 90 procent.

– Vi har varit den danska posttjänsten i 400 år, och därför är det ett svårt beslut att avsluta den delen av vår historia, sade dåvarande Postnord-toppen Kim Pedersen förra året.

– Danskarna har blivit mer och mer digitala, vilket innebär att det finns mycket få brev kvar idag, och nedgången fortsätter så kraftigt att brevmarknaden inte längre är lönsam.

Läs mer: Circle K ger besked om bensinpriset – ändras omedelbart

Foto: Lycs Architecture

Text: Redaktionen