Natoledare i telefonsamtal med Vladimir Putin – “Diskuterat i detalj”

2025 05 11

Turkiets president Recep Tayyip Erdogan har pratat med Putin.

Under gårdagen föreslog Ukraina tillsammans med Frankrikes Emmanuel Macron, Tysklands Friedrich Merz, Polens Donald Tusk och Storbritanniens Keir Starmer ett tillfälligt eldupphör.

Ryssland gav inte något entydigt svar på förslaget – utan lade istället fram ett eget förslag om att återuppta samtal med Ukraina.

På söndagen kommer besked om att Turkiets president Recep Tayyip Erdogan har pratat i telefon med Vladimir Putin om förslaget.

Det rapporterar flera medier.

Har diskuteras

Vladimir Putin "har i detalj" diskuterat med Recep Tayyip Erdogan om hans initiativ att återuppta direkta samtal mellan Moskva och Kyiv.

– Parterna diskuterade i detalj den ryske presidentens initiativ om återupptagande av direkta rysk-ukrainska förhandlingar, som föreslås hållas i Istanbul från den 15 maj, framgår i ett utlåtande från Kreml enligt den statliga ryska nyhetsbyrån TASS.

“Stöttar”

Enligt Kreml har Turkiets president Recep Tayyip Erdogan gett sitt fulla stöd till Vladimir Putins initiativ att återuppta direkta samtal mellan Moskva och Kyiv och lovat att tillhandahålla en mötesplats i Istanbul och ge all möjlig hjälp.

– Recep Tayyip Erdogan gav sitt fulla stöd till det ryska förslaget och betonade att man är beredd att tillhandahålla en plattform i Istanbul, menas det.

– Den turkiska sidan kommer att ge all möjlig hjälp med att organisera och hålla förhandlingar som syftar till att uppnå hållbar fred.

USA kommenterar

President Trump har emellertid inte själv kommenterat det hela, men hans sändebud Keith Kellogg har gjort det.

– Som president Trump upprepade gånger har sagt, stoppa dödandet. Ett ovillkorligt 30-dagars eldupphör först och sedan kan vi gå vidare till omfattande fredsdiskussioner. Inte tvärtom, menar Kellogg enligt BBC.

“Innebär ett nej”

Putin har inte avvisat förslaget om 30 dagars eldupphör, men hans motbud om samtal verkar vara ett nej utan att direkt säga det, enligt BBC:s Rysslandsredaktörs analys.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Skarp kritik mot app från Google – extremt populär i Sverige

2025 08 16

En mobilapp från Google får skarp kritik för att vara missvisande.

Google Maps är en av världens vanligast appar med miljardtals användare varje månad.

Även i Sverige används den flitigt av väldigt många människor.

Nu riktar den Afrikanska unionen skarp kritik mot, bland annat, den populära kartappen från Google.

– Man kan tycka att det bara är en karta, men i verkligheten är det inte det, säger Selma Malika Haddadi från Afrikanska unionen i ett uttalande, rapporterar Reuters.

– Sådana stereotyper påverkar medier, utbildning och politik.

Ger falskt intryck

Det är användningen av Mercators världskarta från 1500-talet som nu kritiseras.

Den skapades för att användas vid navigering, och visar inte kontinenternas verkliga storlek.

Områden nära syd- och nordpolen är större samtidigt som kartan förminskar Afrika och Sydamerika.

– Den nuvarande storleken på kartan över Afrika är fel. Det är världens längsta desinformationskampanj och den måste helt enkelt få ett slut, säger Moky Makura som är vd för organisationen Africa No Filter, uppger Reuters.

Påverkar afrikanernas identitet

Den oproportionerliga kartan påverkar afrikanernas identitet och stolthet, och barnen riskerar att få en felaktig bild av den kontinent där de växer upp, framhåller Fara Ndiaye som är medgrundare till organisationen Speak Up Africa.

– Vi arbetar aktivt med att främja en läroplan där Equal Earthkartan kommer att vara den huvudsakliga standarden i alla afrikanska klassrum, säger hon.

– Jag önskar också att det ska vara den som används av globala institutioner.

Används i stor utsträckning

Mercators världskarta används fortfarande i stor utsträckning.

Den förekommer bland annat i många skolor och används av många teknikföretag.

Google Maps bytte från Mercator i webbversionen 2018, även om man fortfarande kan byta tillbaka om man föredrar det.

I Google Maps mobilapp är Mercatorkartan fortfarande standard.

Foto: S. Feyissa

Text: Redaktionen

Fler och fler investerar i samma sak – ”kan få en bra vinst”

2025 08 16

En ökande trend syns i både Sverige och Finland.

2023 var inget bra år för de svenska och finska fritidshusmarknaderna.

Pandemiåren innebar en kraftigt ökad efterfrågan på fritidshus.

Efteråt följde stigande räntor och svag konjunktur, vilket slog hårt mot bostadsmarknaden.

Under 2024 vände trenden och under 2025 har antalet fritidshusaffärer ökat kraftigt.

– Det har funnits ett uppdämt behov. Jag skulle säga att det är en återgång till en mer normal nivå efter ett riktigt dåligt 2023, säger Hans Flink på Svensk Mäklarstatistik till DN.

Finland följer samma trend

Året första sex månader innebar en ökning på 23 procent av antalet fritidshusaffärer i Sverige.

I Finland syns en liknande trend.

Där ökade motsvarande försäljning med tio procent under sommarmånaderna maj, juni och juli.

Köper för att hyra ut

Ökningen innebär att den finländska fritidshusmarknaden stigit till en högre nivå än innan pandemiåren.

En anledning till ökningen är att många köper för att hyra ut semesterboende och på så sätt tjäna pengar på sin investering.

– Man kan få en bra vinst på att hyra ut sin stuga, eftersom också intresset för att hyra stugor är sällsynt högt och förmedlare och webbsidor gör det lätt för dem som är intresserade att hyra, säger Tuomas Viljamaa som är vd för det finska Centralförbundet för fastighetsförmedling i ett uttalande, rapporterar Svenska Yle.

Trenderna går isär

Samtidigt som antalet fritidshusaffärer steg i både Sverige och Finland går prisutvecklingen åt olika håll.

I Finland syns en liten genomsnittlig prisökning under sommarens fritidshusaffärer.

I Sverige sjönk medelpriset med två procent under året fösta sex månader, jämfört med föregående år.

– Fritidshus är inget måste för människor. De som har funderat på att sälja kan ha tänkt att ”vi får nog nöja oss med det här”, samtidigt som köparna kan tycka att det är ett bra läge, säger Hans Flink till DN.

Foto: T. Barbhuiya

Text: Redaktionen