Natoländer utreder ryskt intrång – kräver gemensamt svar

2024 09 09

Ryska drönare uppges ha kränkt Natoländerna Rumäniens och Lettlands luftrum.

Drönarna befann sig i ländernas luftrum i samband med söndagens ryska luftangrepp mot Ukraina.

Nu utreder Natomedlemmarna händelserna.

Det rumänska försvarsdepartementet bekräftar att man identifierade minst en drönare i sitt luftrum under söndagen.

– Ett radarövervakningssystem identifierade en drönare som flög in i det nationella luftrummet för att sedan lämna mot Ukraina, uppger departementet i ett uttalande.

Två F-16 stridsflygplan skickades upp för att övervaka intrånget.

Kräver gemensamt svar

Lettlands försvarsdepartementet uppger att en drönare har slagit ner på lettiskt territorium, rapporterar nyhetsbyrån LETA.

Drönaren uppges ha flugit in i lettiskt luftrum via Belarus och sedan kraschat i närheten av staden Rezekne.

Landets president Edgars Rinkevics ser allvarligt på händelsen. I ett inlägg på X skriver presidenten att Lettland vill se ett gemensamt svar från Nato.

– Antalet incidenter ökar längs Natos östra flank och vi måste ta itu med dem kollektiv, framhåller Rinkevics.

Vill skjuta ner ryska drönare

Hur Natos svar kan se ut specificerar inte Lettlands president.

Polen, som delar gräns med Ukraina, har öppnat för att skjuta ner ryska drönare över västra Ukraina.

– Polen och andra länder har ett ansvar att skydda sitt eget luftrum, sade landets utrikesminister Radoslaw Sikorski i början av förra veckan.

Ukraina har bett Polen om hjälp med att skjuta ner ryska drönare och robotar över landets västra delar. Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg har motsatt sig åtgärden eftersom det enligt honom riskerar att dra in försvarsalliansen i kriget.

Radoslaw Sikorski vill trotsa Natos röda linje. Utrikesministern anser att det rör sig om en polsk nationell angelägenhet och inte om en fråga för försvarsalliansen.

– Medlemskap i Nato övertrumfar inte varje lands ansvar för sitt eget luftrum – det är vår egen konstitutionella plikt att skydda vårt luftrum.

– Jag är personligen av åsikten att när fientliga missiler är på väg in i vårt luftrum, då skulle det vara legitimt självförsvar att förstöra dem. När de väl befinner sig i vårt luftrum ökar risken för att skräp och delar faller ner på marken.

Foto: President of Russia Office resp Saeima

Text: Redaktionen


Populärt kaffemärke rasar i försäljning

2024 11 21

I april 2023 fick Ica nog.

Sveriges största livsmedelskedja valde att plocka bort flera av Gevalias produkter från sina hyllor.

Anledningen: Kaffejättens priser nådde Icas smärtgräns.

– I detta läge har Ica ett dubbelt samhällsansvar.

– Det innebär att vi ska säkerställa att svenska matproducenter får skäligt betalt, samtidigt som det är viktigt att värna om bästa möjliga pris till våra konsumenter, framhöll Rickard Gustafsson, chef för kolonial på Ica Sverige, i en kommentar till TV4 Nyheterna.

Rasar i försäljning

Nu syns konsekvenserna av Icas bojkott.

Gevalias försäljning backar kraftigt i Sverige, rapporterar Dagligvarunytt med hänvisning till bolagets årsredovisning för 2023.

Enligt rapporten omsatte Gevalias svenska verksamhet 1,2 miljarder kronor under fjolåret. Det är ett tapp på cirka 400 miljoner kronor jämfört med 2022, då bolaget omsatte 1,6 miljarder kronor i Sverige.

Gevalia nämner inte Icas bojkott i årsredovisningen.

– Det har inte förekommit några händelser som på ett väsentligt sätt påverkat bolagets verksamhet under räkenskapsåret, framhåller bolaget enligt Dagligvarunytt.

Fakta Gevalia

- 1914 registrerades namnet Gevalia, men det var först på 1920-talet som namnet verkligen etablerades: då fanns det tryckt på de röda, färdigpackade kaffepaketen man började sälja. 

- 1957 började Gevalia vacuumpacka kaffet, vilket innebar att man kunde transportera och lagra det färdiga kaffet utan att smaken och kvalitet påverkades. Gevalias popularitet växte och 1966 blev kaffet från Gävle det mest druckna i landet. 

- 2021 stod Gevalia för cirka 40 procent av den totala försäljningen av bryggkaffe i Sverige. Därefter kom Zoegas med en marknadsandel på 20 procent, följt av Löfbergs Lila med en marknadsandel på cirka 15 procent.

Källor Gevalia resp expertvalet.se  

Foto: A. Padurariu

Text: Redaktionen


Glatt besked för alla pensionärer – från och med 2025

2024 11 21

Sveriges pensionärer kan se fram emot en ekonomisk ljusning.

Den negativa trenden med allt sämre ekonomi för pensionärer ser ut att vända 2025.

Det visar en färsk sammanställning från Länsförsäkringar.

Enligt uträkningen förväntas ett pensionärspar i genomsnitt få över 16 129 kronor när det allra nödvändigaste är betalt. Det är en ökning med 1 473 kronor per månad. 

En singelpensionär förväntas kunna spara 4 087 kronor, vilket är en ökning med 1 053 kronor per månad.

Enligt Trifa Chireh, pensionsekonom på Länsförsäkringar, betyder siffrorna att den negativa trenden med allt sämre ekonomi för pensionärer ser ut att ha vänt.

– Under de senaste åren har kostnaderna ökat markant, vilket har gjort att många pensionärer haft en begränsad möjlighet att hantera oväntade utgifter. En stor andel av den disponibla inkomsten har under de senaste tre åren ätits upp mer av nödvändiga kostnader jämfört med 2021, säger hon och tillägger:

– Men under nästa år ser det ut som att kostnadsökningarna avtar, pensionerna ökar med 4 procent och tillsammans med skattelättnaderna ger detta pensionärerna ett visst andrum.

En grupp särskilt utsatt

De senaste årens kostnadsökningar har slagit hårt mot många pensionärer.

Ensamstående kvinnor är särskilt utsatta. I genomsnitt har gruppen 70 procent av mäns pension, rapporterar Länsförsäkringar.

Under 2025 förväntas en kvinnlig pensionär i genomsnitt få över 1 103 kronor när det nödvändigaste är betalt. Siffran är en förbättring med 1 038 kronor jämfört med 2024, men betydligt lägre jämfört med motsvarande summa för manliga pensionärer.

En manlig pensionär beräknas i genomsnitt få över 7 269 kronor, vilket är en förbättring med 1 176 kronor.

– Ensamboende pensionärer har länge haft det tufft och här ser vi att kvinnor sticker ut rejält från männen, kommenterar Trifa Chireh.

Foto: L. Hetteberg

Text: Redaktionen