Natoländer öppnar för att beslagta järnvägar

2024 07 13

Nato diskuterar möjligheten att beslagta järnvägar och annan infrastruktur.

Stämningen mellan Nato och Kina har blivit alltmer ansträngd den senaste tiden.

Det beror bland annat på att Kina på flera sätt stödjer Rysslands anfallskrig mot Ukraina.

Nato har på senare tid blivit allt tydligare med att markera mot den kinesiska regimens agerande.

Nu diskuterar Natoländer möjligheten att ta tillbaka infrastrukturprojekt i Europa med kinesiska ägare, rapporterar CNN.

Kan användas i konflikt

Förslaget kan bli aktuellt om det ryska kriget utvidgas eller på annat sätt förvärras ytterligare.

Kinesiska investeringsbolag har satsat mycket pengar på infrastruktur i Europa, vilket välkomnades av europeiska länder för något decennier sedan.

Men nu är Natoländerna istället allvarligt bekymrade över att så mycket europeisk infrastruktur ägs av Kina, berättar flera källor för CNN.

– Rädslan är, enligt en amerikansk tjänsteman, att Peking skulle kunna använda den infrastruktur som man äger i Europa för att ge materiell hjälp till Ryssland om konflikten skulle expandera, rapporterar kanalen.

Samarbetet väcker oro

Nu vill man hitta en väg framåt, i god tid före en eventuell expanderad konflikt, enligt källan.

I samband med det stora Natomötet i Washington tidigare i veckan gjorde man en stor poäng av att fördöma Pekings stöd till Moskva.

– Det fördjupade strategiska partnerskapet mellan Ryssland och Kina och deras ömsesidigt förstärkta försök att undergräva och omforma den regelbaserade internationella ordningen, ger anledning till djup oro, deklarerade Nato i samband med toppmötet.

Har tvingat Ryssland att sälja

Diskussionen om att agera mot kinesiskt ägande av europeisk infrastruktur är fortfarande i ett tidigt skede, enligt kanalen.

Om ett större krig bröt ut skulle mycket av egendomen säkerligen nationaliseras, enligt en källa.

Tidigare har europeiska länder tvingat Ryssland att sälja tillgångar i Europa efter den ryska invasionen av Ukraina, rapporterar kanalen.

Foto: J Plenio

Text: Redaktionen

Ny snabbmatskedja till Sverige – 750 restauranger i Europa

2026 07 21

En tysk snabbmatskedja tar första steget mot att etablera sig i Sverige.

Friterad kyckling från Tyskland.

Det står högst på menyn hos Loco Chicken som nu satsar på den svenska marknaden.

Första restaurangen kommer att öppna i Lund till hösten, men redan nu finns planer på att initialt etablera sig även i Stockholm, Göteborg och Malmö.

– Vi serverar kyckling i olika former. Det blir burgare och “buckets” med både vingar och filéer, säger Ebba Tandrup, varumärkeschef för Loco Chicken i Sverige, till Sydsvenskan.

"Kommer göra dig galen"

“Uspen” hos Loco Chicken är annars deras egna kryddblandningar, menar Ebba Tandrup.

– Vår smak kommer att göra dig galen, framhäver kedjan.

Det handlar dock om en relativt nystartad verksamhet. År 2023 grundades kycklingrestaurangen av rapparen Luciano.

Därefter har det gått som på räls. Idag finns Loco Chicken på drygt 750 ställen i 400 europeiska städer och har av Lieferando, en tysk motsvarighet till Foodora, utsetts till Tysklands bästa lokala restaurangkedja.

– Vi är mycket tacksamma mot Lieferando för de möjligheter som samarbetet ger oss, säger Luciano i ett uttalande.

Andra läser: Ica fyller hyllorna med samma märke – kunder missnöjda

10 000 stod i kö

Flera av Loco Chickens restauranger är så kallade ghost kitchens. Det betyder att du enbart kan hämta maten där och inte sitta ned och äta. I Lund ska den möjligheten dock finnas för gästerna, försäkrar Ebba Tandrup.

Något exakt datum för öppningen är inte fastställt. Men det skulle kunna bli med dunder och brak. När nya restauranger öppnat i Tyskland har det gjorts under spektakulära omständigheter.

– Där har det varit över 10 000 personer i kö vid vissa öppningar. Svenskar är ju lite annorlunda när det kommer till köer, men vi hoppas att det ska bli bra drag här också, säger Ebba Tandrup.

Andra läser: Svenska bensinpriser bland Europas lägsta

Foto: S. Dalhuisen

Text: Redaktionen

Stoppar presidentval – tänker behålla makten

2026 07 21

En av Rysslands främsta anhängare slår igen dörren för oppositionen.

Mandatperioden för diktatorn Daniel Ortega, som styrt Nicaragua sedan 2007, tar egentligen slut nästa år.

Nu avskaffar 80-åringen presidentval i landet.

– Aldrig igen, säger Ortega i sitt första offentliga framträdande på två månader, enligt Reuters.

"Blir inga fler val"

Daniel Ortega är en nära anhängare till Vladimir Putin i Moskva.

Efter den ryska annekteringen av Krym 2014 var diktatorn snabb att erkänna den ukrainska halvön som en del av Ryssland. Nicaragua var också ett av blott fyra länder i FN som i oktober 2022 inte röstade för att fördöma den fullskaliga invasionen av Ukraina, och blev förra året det första latinamerikanska landet att erkänna Rysslands självutnämnda annektering av Donetsk, Luhansk, Zaporizhzhia och Kherson.

Nu slår Ortega fast att det är hans linje som fortsatt gäller i Nicaragua.

– Det kommer inte att bli några fler val där de kan försöka ta regeringen och makten, säger diktatorn.

– Dagarna då partier som stöddes av Yankees och Somocistas kunde återvända till makten är över. Aldrig mer, fortsätter diktatorn och syftar på dels amerikaner, dels anhängare av Somoza-dynastin, som styrde Nicaragua mellan 1936 och 1979.'

LÄS MER: Rysslands säkerhetstjänst under attack

"Rädd för nederlag"

Senast Nicaragua höll något som liknade ett val var 2021. Då grep Ortegaregimen motståndare och företagsledare och kriminaliserade oliktänkande. Diktatorn förlängde samtidigt mandatperioden till sex år.

Idag kontrollerar Daniel Ortega, tillsammans med sin fru, nästan alla aspekter av regeringen, inklusive militären och rättsväsendet.

Félix Maradiaga, oppositionsledare i Nicaragua som satt fängslad mellan 2021 och 2023 innan han skickades i exil till USA, har kraftigt fördömt beskedet från Ortega.

– Han försöker undvika risken för ett valnederlag eftersom han vet att folket avvisar honom, säger han till Reuters.

LÄS MER: Ryssland till USA – ”vi är redo”

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen