EUROPA: Natoland vill placera missilförsvar vid Ukrainas gräns

2022 11 21

Polen vill placera ut ytterligare Patriot-missiler precis vid den ukrainska gränsen.

Detta efter ett erbjudande från ett annat Natoland – Tyskland. Det rapporterar Sky News.

– Under dagens samtal med den tyska sidan kommer jag att föreslå att systemet stationeras vid gränsen till Ukraina, säger Polens försvarsminister Mariusz Blaszczak.

Ska säkra luftrummet

Det var efter att en robot slagit ned på den polska sidan av gränsen förra veckan som Tyskland erbjöd Polen ett missilförsvarssystem.

Försvarssystemet ska bidra till att säkra det polska luftrummet, menar den tyska försvarsministern Christine Lambrecht.

Tysklands regeringen har också uppgett att man kommer att erbjuda ytterligare hjälp att skydda luftrummet, vilket initialt väckte farhågor om att kriget i Ukraina skulle kunna sprida sig över gränsen, skriver Sky News.

Dödade två personer

Den missil som slog ned i Polen förra veckan dödade två personer. Enligt Nato har den sannolikt avfyrats av Ukrainas luftförsvar med syfte att skjuta ned ryska missiler.

– Vår preliminära analys tyder på att incidenten sannolikt orsakades av en ukrainsk luftvärnsmissil som avfyrades för att försvara ukrainskt territorium mot ryska kryssningsrobotattacker, sade Natochefen Jens Stoltenberg på en pressträff efter ett möte med medlemstaternas ambassadörer i Bryssel i onsdags.

Zelensky förnekar

Ukrainas president Volodymyr Zelensky förnekade först kraftigt att det rörde sig om en ukrainsk missil, men backade senare något från sitt påstående.

– Jag vet inte vad som hände, vi vet inte säkert. Världen vet inte, uppgav Zelensky enligt AFP i torsdags och tillägger:

– Men jag är säker på att det var en rysk robot och jag är säker på att vi avfyrade vårt luftvärnssystem.

Uppmaning till Ukraina

Polen har å sin sida uppmanat Ukraina att sluta förneka att roboten kom från just ukrainska styrkor. Ett fortsatt förnekande kan allvarligt skada landets relation med Polen och Nato.

Det framhäver det polska utrikesdepartementet , rapporterar SR Ekot.

 Łukasz Jasina, talesperson för polska utrikesdepartementet, varnar för att situationen riskerar att eskalera.

– Det är ingen konflikt idag, men det har en potential att bli en konflikt. Men vi hoppas på att vi de kommande dagarna ska kunna rädda vår relation, säger han till SR.

Ska få tillträdde till platsen

Polen har accepterat Ukrainas begäran om att få tillgång till platsen för robotnedslaget. Landet kan således starta en egen utredning av händelsen.

Łukasz Jasina hoppas att det leder till att Ukraina ändrar åsikt.

– Våra ukrainska vänner kommer att se vad som hände med egna ögon. Vi behöver verkligen inte den här typen av konflikter just nu, säger han till SR.

Foto: M. Studzinski

Text: Redaktionen


12 mars 2026

Lågpriskedja ska öppna 80 nya butiker

2026 03 12

Lågprisjätten Rusta har stora planer för de kommande åren.

I dagsläget har Rusta 220 varuhus i Sverige, Norge, Finland och Tyskland.

På torsdagsmorgonen har lågpriskedjan släppt en stark kvartalsrapport där det framgår att omsättningen ökar med nio procent och en vinstökning med drygt 10 procent.

Samtidigt meddelar Rusta att de planerar att öppna uppemot 80 nya varuhus de kommande tre åren.

80 nya varuhus

Under det gångna kvartalet öppnade kedjan bara ett nytt varuhus, i Vallentuna.

Under kalenderårets första sex månader ökar Rusta takten och ska öppna 13 nya varuhus.

Men för de kommande tre åren är antalet ännu högre.

– Tidigare har vi kommunicerat att antalet öppningar bedöms hamna i den övre delen av intervallet 50–80 nya varuhus de kommande tre åren, framhåller Rusta.

– Det konkretiseras nu till 65–80 nya varuhus under räkenskapsåren 2026/27 till 2028/29, det vill säga under treårsperioden 1 maj 2026 till 30 april 2029.

Siffror från rapporten

Här är några av nyckelsiffrorna från Rustas kvartalsrapport:

- Nettoomsättningen uppgick till 3 796 MSEK (3 483), en ökning med 9,0% (7,3%).

- Bruttovinsten ökade med 10,4% och uppgick till 1 672 MSEK (1 514) och bruttomarginalen uppgick till 44,1% (43,5%).

- Kvartalets resultat uppgick till 330 MSEK (257).

Läs mer: UPPGIFTER: Svenskt jätteföretag har lurat alla

“Välfylld pipeline”

Rustas vd Göran Westerberg kommenterar utsikterna för framtiden.

– Vi har en stark balansräkning, en bruttomarginal som ökar och en välfylld pipeline av nya varuhus, säger han.

“Vidare ut på kontinenten”

Westerberg fortsätter.

– Samtidigt finns mycket kvar att göra och potentialen är fortsatt stor för Rusta, menar han.

– Inte minst arbetet med att oavbrutet utveckla vårt sortiment till att ännu bättre svara på kundernas behov till marknadens lägsta priser. Dessutom återstår den viktiga utmaningen med att fortsätta inbrytningen i Tyskland och vidare ut på kontinenten.

Läs mer: USA svänger – grönt ljus till Erdogan

Foto: Rusta

Text: Redaktionen


11mars26

Högsta varning utfärdas – hushållen nära jättesmäll

2026 03 12

Det internationella maritima informationscentret, JMIC, har utfärdat högsta möjliga varning för sjöfarten genom Hormuzsundet.

Röd markering – den högsta varningsnivån – gäller för närvarande. Detta efter att omkring 20 kommersiella fartyg attackerats i eller i närheten av Hormuzsundet, rapporterar AFP.

Samtidigt rapporteras det att Irans militär börjat placera ut minor i farleden.

Ett skräckscenario för världsekonomin.

Även om kriget skulle ta slut innebär en minering av sundet att sjöfarten kommer att stå still under en längre tid.

– Oavsett om man har försäkring, hur många lastfartygskaptener skulle vilja segla dit med vetskapen om att det finns ett minfält längre fram? säger Jan von Gerich, chefsanalytiker på Nordea, till Iltalehti.

Hans Liwång, professor i försvarssystem vid Försvarshögskolan, gör samma bedömning.

– Risken att träffa en mina kan vara tillräckligt för att de här civila lastfartygen väljer att inte passera genom sundet. Iran behöver bara skapa osäkerhet för att flödet av olja ska stoppas i regionen, säger han till DN.

”Ingen kan ersätta”

En längre stängning av Hormuzsundet kommer att leda till omfattande kostnadsökningar runt om i världen. Omkring 20 procent av all gas som produceras och cirka 25 procent av världens sjöburna olja transporteras genom sundet.

– Ingen aktör kan ersätta den mängd som skulle gå förlorad, säger Jan von Gerich till Iltalehti.

LÄS MER: EU-CHEFEN: Stort misstag av Europa – kan bli dyrt

Hushållen får ta smällen

Thina Saltvedt är expert på oljemarknaden och senior rådgivare på Nordea. Hon konstaterar att hushållen redan i dag märker av effekterna av energikrisen i Mellanöstern. Om stoppet i Hormuzsundet blir långvarigt kommer det leda till ”storskaliga effekter”, varnar experten.

– När du kommer till pumpen och ska fylla bensin eller diesel så kommer du märka det ganska fort, inom den närmaste veckan, säger hon till Expressen och tillägger:

– Det är fruktansvärt svårt att säga hur mycket det kommer stiga. Det beror på hur lagernivåerna ser ut, men det är också ett problem med raffinaderierna som det har bombats mot.

Drivmedelspriser som skjuter i höjden riskerar också att elda på inflationen, vilket statsminister Ulf Kristersson (M) har varnat för.

Högre bränslepriser innebär att företag får ökade transport- och produktionskostnader. Kostnadsökningar som företagen ofta kompenserar för genom att höja priserna på sina varor.

LÄS OCKSÅ: Ryssland kan skicka in soldater i nytt land – president larmar

Foto: StockSnap

Text: Redaktionen