EUROPA: Natoland vill placera missilförsvar vid Ukrainas gräns

2022 11 21

Polen vill placera ut ytterligare Patriot-missiler precis vid den ukrainska gränsen.

Detta efter ett erbjudande från ett annat Natoland – Tyskland. Det rapporterar Sky News.

– Under dagens samtal med den tyska sidan kommer jag att föreslå att systemet stationeras vid gränsen till Ukraina, säger Polens försvarsminister Mariusz Blaszczak.

Ska säkra luftrummet

Det var efter att en robot slagit ned på den polska sidan av gränsen förra veckan som Tyskland erbjöd Polen ett missilförsvarssystem.

Försvarssystemet ska bidra till att säkra det polska luftrummet, menar den tyska försvarsministern Christine Lambrecht.

Tysklands regeringen har också uppgett att man kommer att erbjuda ytterligare hjälp att skydda luftrummet, vilket initialt väckte farhågor om att kriget i Ukraina skulle kunna sprida sig över gränsen, skriver Sky News.

Dödade två personer

Den missil som slog ned i Polen förra veckan dödade två personer. Enligt Nato har den sannolikt avfyrats av Ukrainas luftförsvar med syfte att skjuta ned ryska missiler.

– Vår preliminära analys tyder på att incidenten sannolikt orsakades av en ukrainsk luftvärnsmissil som avfyrades för att försvara ukrainskt territorium mot ryska kryssningsrobotattacker, sade Natochefen Jens Stoltenberg på en pressträff efter ett möte med medlemstaternas ambassadörer i Bryssel i onsdags.

Zelensky förnekar

Ukrainas president Volodymyr Zelensky förnekade först kraftigt att det rörde sig om en ukrainsk missil, men backade senare något från sitt påstående.

– Jag vet inte vad som hände, vi vet inte säkert. Världen vet inte, uppgav Zelensky enligt AFP i torsdags och tillägger:

– Men jag är säker på att det var en rysk robot och jag är säker på att vi avfyrade vårt luftvärnssystem.

Uppmaning till Ukraina

Polen har å sin sida uppmanat Ukraina att sluta förneka att roboten kom från just ukrainska styrkor. Ett fortsatt förnekande kan allvarligt skada landets relation med Polen och Nato.

Det framhäver det polska utrikesdepartementet , rapporterar SR Ekot.

 Łukasz Jasina, talesperson för polska utrikesdepartementet, varnar för att situationen riskerar att eskalera.

– Det är ingen konflikt idag, men det har en potential att bli en konflikt. Men vi hoppas på att vi de kommande dagarna ska kunna rädda vår relation, säger han till SR.

Ska få tillträdde till platsen

Polen har accepterat Ukrainas begäran om att få tillgång till platsen för robotnedslaget. Landet kan således starta en egen utredning av händelsen.

Łukasz Jasina hoppas att det leder till att Ukraina ändrar åsikt.

– Våra ukrainska vänner kommer att se vad som hände med egna ögon. Vi behöver verkligen inte den här typen av konflikter just nu, säger han till SR.

Foto: M. Studzinski

Text: Redaktionen


29 dec 2025

Tre nya lagar införs på torsdag – det här gäller

2025 12 31

På torsdag, den 1 januari 2026, börjar flera nya lagar att gälla i Sverige.

En del av dem har varit omdiskuterade och påverkar många svenskar direkt i vardagen.

Sänkt skatt

Den första lagen gäller det ökade jobbskatteavdraget som innebär sänkt skatt på arbetsinkomster, pension och sjuk- och aktivitetsersättning.

Totalt handlar det om ett förstärkt jobbskatteavdrag med 17,36 miljarder kronor. En person med genomsnittslön får därmed 400 kronor i sänkt skatt per månad 2026, jämfört med 2025. Samtidigt sänks också skatten för pensionärer genom ett förhöjt grundavdrag för personer som fyllt 66 år.

– Skatten sänks lika mycket för en pensionär över 66 år som för en person under 66 år som arbetar, givet att de har samma inkomst, förklarade regeringen i höstas.

För en genomsnittspensionär innebär lagändringen en sänkt skatt motsvarande omkring 150 kronor per månad.

Sänker energiskatten

En annan uppmärksammad lag som börjar gälla vid årsskiftet är att elskatten sänks. Det var ett löfte som bland annat Kristdemokraterna gick till val på inför 2022. Dessutom stärks kundskyddet mot uppsägning och avstängning av el.

– Vi behöver också här och nu se till att minska trycket på familjernas plånböcker. Från den 1 januari 2026 sänks därför elskatten med nästan 10 öre/kWh, eller motsvarande 20 procent, förklarade närings- och energiminister Ebba Busch (KD) tidigare i år.

Ministern kallade då nyheten för “ett av budgetens mest efterlängtade besked”, vilken även innehöll ett “högkostnadsskydd mot dyra elräkningar” om det genomsnittliga spotpriset på el under en månad överstiger 1,5 kronor per kilowattimme.

Högkostnadsskyddet har dock kritiserats för att vara “verkningslöst”, eftersom spotpriset inte varit över 1,5  kr/kWh sedan krisåret 2022.

– Jag kan inte se något scenario fram till utgången av 2026 som gör att vi hamnar över den gränsen. Man låter väljarna tro att det ska påverka deras plånbok positivt, men i själva verket kommer det inte att förändra något, sade bland annat elmarknadsanalytikern Bengt Ekenstierna till DN i september.

LÄS MER: Svenska produktionen upphör – företag flyttar till Kina

Ett bidrag höjs kraftigt

En tredje lag gäller den kraftiga höjningen av återvandringsbidraget, som höjs från 10 000 kronor per person till 350 000 kronor per person. Syftet med den markanta ökningen är att locka invandrare, som inte integrerats i samhället, att återvända till sina hemländer. Som mest kan en familj få 600 00 kronor för att återvända.

Myndigheter har dock varnat för att höjningen kan leda till större fusk, någonting som regeringen säger sig ha tagit höjd för.

– Samtidigt som vi nu höjer bidraget ges också Migrationsverket fler verktyg för att förebygga att det fuskas med bidraget. Vi är måna om att det här stödet inte missbrukas och har nolltolerans mot alla former av fusk, säger migrationsminister Johan Forssell (M)  i ett uttalande.

Fler lagar senare under 2026

Förutom ovanstående tre lagar börjar även exempelvis tio tandvård att gälla efter nyår, ett nytt statligt stöd för tandvård för äldre. Senare under 2026 kommer även nya regler för bolån att införas och den så kallade dansbandsmomsen sänks i sommar från 12 till 6 procent.

LÄS MER: Ica-butik går i konkurs

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen


Moskva attackerat – 600 000 ryssar saknar ström

2025 12 31

Det ryska försvarsdepartementet rapporterar om en storskalig luftattack mot Moskvaregionen.

Enligt departementet har 109 ukrainska drönare skjutits ned över regionen.

Flera av projektilerna tycks dock ha träffat sina mål.

Över 600 000 hushåll i Moskvaregionen saknar ström på tisdagskvällen, rapporterar nyhetsbyrån Ukraine National News (UNN) med hänvisning till ryska Telegramkanaler. 

– Innan det storskaliga strömavbrottet hördes ljud från drönare. För närvarande är det bekräftat att cirka 600 000 abonnenter saknar el, framhåller UNN.

Dessutom ska delar av den ryskockuperade staden Melitopol ha slocknat. Ryska trupper erövrade Melitopol i sydöstra Ukraina i början av den fullskaliga invasionen.

Uppgifter: Kraftstation träffad

Enligt obekräftade uppgifter har Ukraina lyckats slå ut en kraftstation i Moskvaförorten Ramenskoje.

– Ukrainska drönare har precis träffat ett massivt kraftverk i Ramenskoje, Moskva, efter att det ryska luftförsvaret misslyckats med att skjuta ner dem, skriver X-kontot WarMonitor som dagligen följer utvecklingen i kriget.

LÄS MER: Nobbar USA – vill bilda ny försvarsallians med Europa

Hotet: Moskva kan slockna helt

Andrij Hnatov – chef för generalstaben för de väpnade styrkorna i Ukraina – har tidigare hotat att mörklägga hela Moskva om inte Ryssland upphör med sina attacker mot ukrainsk energiinfrastruktur.

– Alla fiendens handlingar som syftar till att skada vårt land kommer att få ett symmetriskt svar, sade Hnatov när han fick frågan av en reporter på den ukrainska nyhetsbyrån Ukrinform.

– Vi kommer att finna möjligheter och har vapen som krävs för att genomföra dessa operationer, tillade generalstabschefen.

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: Putins enorma lögn avslöjad 

Foto: Sociala medier

Text: Redaktionen