Natoland vill ha kärnvapen – efter beslut från Putin

2024 04 22

Förra året fattade Vladimir Putin beslut om att placera ut kärnvapen i Belarus.

I oktober var massförstörelsevapen på plats i Rysslands grannland.

– De ska fungera avskräckande så att alla som överväger att utsätta oss för ett strategiskt nederlag inte ska vara omedvetna om den här omständigheten, sade Putin vid tillfället.

Polen redo

Ett drygt halvår efter utplaceringen ger nu grannlandet till Belarus tillika Natomedlemmen Polen besked: man vill ha kärnvapen på sitt territorium.

Det säger presidenten Andrzej Duda i en intervju med polska Fakt.

– Om våra allierade beslutar att placera ut kärnvapen som en del av kärnvapendelning, för att förstärka Natos östra flank, är vi redo att göra det, säger den polska ledaren.

Kopplas till situationen i Belarus

Enligt Duda är beskedet direkt kopplat till Rysslands upprustning i just Belarus, men även i Kaliningrad.

Han säger att Polen fört samtal med USA om kärnvapen under en längre tid.

– Jag kan säga att när jag blev tillfrågad om det, gav jag besked om att jag är beredd. Ryssland militariserar Königsberg-distriktet allt mer. De har nyligen flyttat kärnvapen till Belarus.

Lukasjenko hotade Polen

Både Putin och Belarus diktator Alexander Lukasjenko har understrukit att deras kärnvapen inte är till för att användas.

Men den senare har även hotat Polen för att "omedelbart svara med allt vi har” – inklusive kärnvapen – om Belarus provoceras.

– Ja, kärnvapen är en starkt avskräckande faktor. Men det här är taktiska kärnvapen, inte strategiska. Det är därför vi kommer att använda dem omedelbart när aggression riktas mot oss, sade Lukasjenko till den regimvänliga nyhetsbyrån Belta förra året.

Förutom Polen pekade Lukasjenko även ut Lettland och Litauen.

Ansträngt vid gränsen

Spänningarna vid den polsk-belarusiska gränsen var i perioder mycket ansträngd under fjolåret.

Dels har många människor försökt korsa gränsen, och den ökända Wagnergruppen inledde under sommaren 2023 militärövningar tillsammans med Belarus styrkor.

Under det senaste Natotoppmötet i Vilnius lovade försvarsalliansen att “vidta alla nödvändiga åtgärder för att säkerställa trovärdigheten, effektiviteten och säkerheten för det nukleära avskräckningsuppdraget”, skriver AFP.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Tv-serie gör braksuccé – enbart “På spåret” ses av fler

2025 12 03

Etablerade program på bästa sändningstid som Carina Bergfeldt, Idol och Förrädarna har inget annat val än att erkänna sig besegrade.

I början av december är det en annan tv-serie som fått svenska folket att bänka sig framför tv-apparaterna.

Det är nämligen årets upplaga av SVT:s julkalender Tidstjuven som inlett månaden med en flygande start.

Enligt siffror från Mediamätning i Skandinavien, MMS, sågs första avsnittet av julkalendern i måndags av minst 1 324 000 personer.

Det kan jämföras med fjolårets succé Snödrömmar som vid första avsnittet lockade 1 077 000 tittare i broadcast.

Enda programmet som slår Tidstjuven på fingrarna är På spåret, som i fredags sågs av 1 910 000 tittare, enligt samma statistik.

"Inget annat än magiskt"

Årets julkalender handlar om 11-årige Clint som har kommit att hata julen sedan hans pappa försvann på julafton. En dag möter Clint en mystisk man som dyker upp i garderoben och har med sig en tidskikare som avslöjar att pappan lever – han är fast i forntiden.

Mottagandet har varit positivt i mediernas recensioner.

– En trevande inledning följs av en lång väntan, men desto närmare den 24:e vi kommer, desto mer spännande blir det. Och finalen är inget annat än magisk, skriver exempelvis DN:s Tara Moshizi.

– På det stora hela levererar årets julkalender, som är en rolig, lagom spännande och även rörande historia om en pojke som reser i tiden för att hitta sin försvunna pappa, framhåller Karolina Fjellborg i Aftonbladet.

LÄS MER: Bakslag för hushållen – bank flaggar för räntehöjning

Många kända namn

I rollerna syns exempelvis Simon J Berger, Maja Rung, Sissela Kyle och Inger Nilsson. Den sistnämnda är för många sannolikt mest känd som Pippi Långstrump i de klassiska Pippifilmerna från 1960-talet.

Calle Åstrand står bakom regin. Han har tidigare även gjort “Mirakel” från 2020 och “Håkan Bråkan” från 2003.

LÄS MER: “Sveriges sämsta bank” – har flera miljoner kunder

Foto: Bo Håkanson, SVT På spåret

Text: Redaktionen

JUST NU: Ras med 34 procent – Putin hårt pressad

2025 12 03

Putin är utsatt för ett hårt tryck.

En ”giftig blandning” av sanktioner, lägre oljepriser och en starkare rubel har ställt till rejäla problem för Vladimir Putin.

Nu rasar intäkterna från några av Rysslands viktigaste källor till finansiering av kriget i Ukraina.

Stort ras för Putinregimen

Rysslands olje- och gasintäkter har rasat med 34 procent i november jämfört med samma månad förra året, rapporterar Moscow Times.

Siffrorna kommer från Rysslands eget finansministerium.

Den ryska regeringen fick in 530,9 miljarder rubel i olje- och gasskatter förra månaden – men det är alltså en rejäl minskning jämfört med motsvarande period förra året.

Samtidigt har också intäkterna från mineralutvinningsskatten minskat med 36 procent och från exporttullarna med nästan 40 procent, enligt tidningen.

Nedgången har accelererat under året, och innebär allt större problem för Putin och hans regim, som har svårt att få budgeten att gå ihop.

Olje- och gasintäkterna spelar en avgörande roll för att finansiera kriget i Ukraina.

LÄS OCKSÅ: USA rasar mot Europa - "Mobbar ut oss"

”Nedgången bör accelerera”

Under årets första elva månader uppgick olje- och gasintäkterna till 8 biljoner rubel, eller 103 miljarder dollar.

Det är en minskning med 2,3 biljoner rubel, eller 29,63 miljarder dollar jämfört med motsvarande period förra året.

Rysk olja har sålts till rabatterat pris efter de amerikanska sanktionerna mot stora ryska oljebolag, vilket är ett av skälen till att inkomsterna har minskat.

I Ryssland varnas det nu för att de ekonomiska konsekvenserna kan bli allvarliga.

Ekonomen Yegor Susin flaggar för ett ”betydande underskott i olje- och gasintäkter på grund av rabatterna.

– Nedgången bör accelerera i januari, med tanke på nuvarande pris- och rabattdynamik, varnar den ryske ekonomen, enligt tidningen.

Att strypa Rysslands finansiering av kriget har beskrivits som avgörande för att Putin ska kunna tvingas till förhandlingsbordet.

Ukraina har utfört en lång rad attacker mot rysk energiinfrastruktur, just för att skada denna finansiering.

LÄS OCKSÅ: Rysk befälhavare sågar Putin

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen