Natoland vill ha kärnvapen – efter beslut från Putin

2024 04 22

Förra året fattade Vladimir Putin beslut om att placera ut kärnvapen i Belarus.

I oktober var massförstörelsevapen på plats i Rysslands grannland.

– De ska fungera avskräckande så att alla som överväger att utsätta oss för ett strategiskt nederlag inte ska vara omedvetna om den här omständigheten, sade Putin vid tillfället.

Polen redo

Ett drygt halvår efter utplaceringen ger nu grannlandet till Belarus tillika Natomedlemmen Polen besked: man vill ha kärnvapen på sitt territorium.

Det säger presidenten Andrzej Duda i en intervju med polska Fakt.

– Om våra allierade beslutar att placera ut kärnvapen som en del av kärnvapendelning, för att förstärka Natos östra flank, är vi redo att göra det, säger den polska ledaren.

Kopplas till situationen i Belarus

Enligt Duda är beskedet direkt kopplat till Rysslands upprustning i just Belarus, men även i Kaliningrad.

Han säger att Polen fört samtal med USA om kärnvapen under en längre tid.

– Jag kan säga att när jag blev tillfrågad om det, gav jag besked om att jag är beredd. Ryssland militariserar Königsberg-distriktet allt mer. De har nyligen flyttat kärnvapen till Belarus.

Lukasjenko hotade Polen

Både Putin och Belarus diktator Alexander Lukasjenko har understrukit att deras kärnvapen inte är till för att användas.

Men den senare har även hotat Polen för att "omedelbart svara med allt vi har” – inklusive kärnvapen – om Belarus provoceras.

– Ja, kärnvapen är en starkt avskräckande faktor. Men det här är taktiska kärnvapen, inte strategiska. Det är därför vi kommer att använda dem omedelbart när aggression riktas mot oss, sade Lukasjenko till den regimvänliga nyhetsbyrån Belta förra året.

Förutom Polen pekade Lukasjenko även ut Lettland och Litauen.

Ansträngt vid gränsen

Spänningarna vid den polsk-belarusiska gränsen var i perioder mycket ansträngd under fjolåret.

Dels har många människor försökt korsa gränsen, och den ökända Wagnergruppen inledde under sommaren 2023 militärövningar tillsammans med Belarus styrkor.

Under det senaste Natotoppmötet i Vilnius lovade försvarsalliansen att “vidta alla nödvändiga åtgärder för att säkerställa trovärdigheten, effektiviteten och säkerheten för det nukleära avskräckningsuppdraget”, skriver AFP.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Bensin- och dieselförbud på väg – här införs det

2026 10 21

Det rödgröna styret i Stockholms stad räknar med att stoppa bensin- och dieselbilar från att köra på gatorna i Stockholms innerstad.

Ett sådant förbud träda i kraft under mandatperioden, bedömer Lars Strömgren (MP), trafikborgarråd Stockholms stad.

– Det hoppas och tror jag. Transportstyrelsen ska komma med ett besked innan jul, säger han till Di.

– En av de största kritikerna av miljözonen har varit turistbussbranschen, men på onsdag ska jag tala på en panel där de lanserar en eldriven turistbuss. Det verkar inte längre vara ett problem, fortsätter Strömgren.

”Kliv på vägen”

Det är oklart när förbudet kommer att träda i kraft, men Strömgren räknar med att fossildrivna bilar snart stoppas i innerstaden.

Den så kallade miljözon klass 3 föreslås omfatta 20 kvarter som täcker cirka 180 000 kvadratmeter.

Det rödgröna styret planerar dock att expandera zonen i ett nästa steg.

– Vi ser att omställningen till en utsläppsfri innerstad behöver göras stegvis. Miljözon klass 3 är ett viktigt kliv på vägen mot ett Stockholm med renare luft och trevligare gator, har Lars Strömgren framhållit.

Länsstyrelsen sa nej

I maj upphävde Länsstyrelsen i Stockholm beslutet att införa miljözon 3.

– Skälen för Länsstyrelsen beslut är i korthet att kommunens utredning inte ger stöd för att nyttan av miljözonen överväger de samhällsekonomiska konsekvenser som den får i det aktuella området, löd motiveringen.

Stockholms stad har överklagat beslutet till Transportstyrelsen, som blir den sista instansen att pröva ärendet. Ett beslut väntas före årsskiftet.

Läs mer: Biljätte kollapsar

FAKTA: Miljözon klass 3

Följande personbilar, lätta lastbilar och lätta bussar är tillåtna:

- rena elfordon

- gasfordon med utsläppsklass Euro 6

- bränslecellsfordon.

Laddhybrider är inte tillåtna.

Följande tunga lastbilar och tunga bussar är tillåtna:

- rena elfordon

- gasfordon med utsläppsklass Euro 6

- bränslecellsfordon

- laddhybrider med utsläppsklass Euro 6.

Källa: Stockholms stad

Andra läser: Nya regler för flygresenärer – får ersättning direkt

Foto: Dele_o

Text: Redaktionen

V och SD överens

2026 10 21

Det är inte varje dag som Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna håller sams.

Men idag är en sådan dag då de två partierna faktiskt är överens och gjorde samma sak.

Både V och SD vill nämligen se sänkta politikerlöner. Och båda partierna röstade idag för förslaget när det på onsdagen lades fram i EU-parlamentet. De andra svenska partierna röstade emot, bortsett från Miljöpartiet som lade ned sina röster, rapporterar Expressen.

Hanna Gedin är en av Vänsterpartiets två EU-parlamentariker. Tidigare partiledaren Jonas Sjöstedt är den andra.

– Det finns inga busschaufförer, lärare, socialarbetare eller städare som tjänar i närheten av parlamentarikernas löner. Utan dem så stannar Sverige, säger Hanna Gedin till tidningen.

Motsvarande månadslön på 400 000

Enligt Gedin finns det “absolut ingen rimlighet” att det finns politiker som tjänar “astronomiskt” mycket mer än vanliga svenska arbetare.

För två år sedan kunde en granskning av TV4 Nyheterna visa att EU-parlamentariker får ersättningar motsvarande en månadslön på drygt 400 000 kronor. Samma granskning pekade på att det saknades krav på redovisningar.

– Det är svårt att se att förtroendet för demokratin skall stärkas om vi har ett regelverk som gäller för politiker och ett helt annat för alla andra medborgare, sade Christian Ekström, vd på föreningen Skattebetalarna, till kanalen vid tillfället.

Läs mer: Jätteökning efter valet – ”exceptionella siffror”

"Sticker i ögonen"

Grundlönen för en EU-parlamentariker ligger på cirka 10 300 euro, motsvarande omkring 114 363 kronor, enligt siffror från 2024.

Även då röstade EU-parlamentet om att sänka lönerna. Och precis som i år var då V och SD de enda partierna som röstade för förslaget, som då gällde en halvering av lönen.

– I det läget så sticker det verkligen i ögonen att folkvalda ska ha flera gånger högre lön än vad vanliga arbetstagare har, sade Hanna Gedin till Aftonbladet då.

Dagens omröstning slutade i 83 röster för förslaget och 533 emot. Beatrice Timgren, Dick Erixon och Charlie Weimers, de tre SD-ledamoterna, röstade för sänkningen, precis som V-politikerna.

Läs mer: S och MP ger med sig – skatten sänks för många svenskar

Foto: Ash Crow, Wikimedia Commons, CC BY-SA 3.0

Text: Redaktionen