Natoland vill ha kärnvapen – efter beslut från Putin

2024 04 22

Förra året fattade Vladimir Putin beslut om att placera ut kärnvapen i Belarus.

I oktober var massförstörelsevapen på plats i Rysslands grannland.

– De ska fungera avskräckande så att alla som överväger att utsätta oss för ett strategiskt nederlag inte ska vara omedvetna om den här omständigheten, sade Putin vid tillfället.

Polen redo

Ett drygt halvår efter utplaceringen ger nu grannlandet till Belarus tillika Natomedlemmen Polen besked: man vill ha kärnvapen på sitt territorium.

Det säger presidenten Andrzej Duda i en intervju med polska Fakt.

– Om våra allierade beslutar att placera ut kärnvapen som en del av kärnvapendelning, för att förstärka Natos östra flank, är vi redo att göra det, säger den polska ledaren.

Kopplas till situationen i Belarus

Enligt Duda är beskedet direkt kopplat till Rysslands upprustning i just Belarus, men även i Kaliningrad.

Han säger att Polen fört samtal med USA om kärnvapen under en längre tid.

– Jag kan säga att när jag blev tillfrågad om det, gav jag besked om att jag är beredd. Ryssland militariserar Königsberg-distriktet allt mer. De har nyligen flyttat kärnvapen till Belarus.

Lukasjenko hotade Polen

Både Putin och Belarus diktator Alexander Lukasjenko har understrukit att deras kärnvapen inte är till för att användas.

Men den senare har även hotat Polen för att "omedelbart svara med allt vi har” – inklusive kärnvapen – om Belarus provoceras.

– Ja, kärnvapen är en starkt avskräckande faktor. Men det här är taktiska kärnvapen, inte strategiska. Det är därför vi kommer att använda dem omedelbart när aggression riktas mot oss, sade Lukasjenko till den regimvänliga nyhetsbyrån Belta förra året.

Förutom Polen pekade Lukasjenko även ut Lettland och Litauen.

Ansträngt vid gränsen

Spänningarna vid den polsk-belarusiska gränsen var i perioder mycket ansträngd under fjolåret.

Dels har många människor försökt korsa gränsen, och den ökända Wagnergruppen inledde under sommaren 2023 militärövningar tillsammans med Belarus styrkor.

Under det senaste Natotoppmötet i Vilnius lovade försvarsalliansen att “vidta alla nödvändiga åtgärder för att säkerställa trovärdigheten, effektiviteten och säkerheten för det nukleära avskräckningsuppdraget”, skriver AFP.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Ryssland har slagit till mot Natoland

2026 08 19

Ryssland misstänks för inblandning i ett sabotage mot en militär anläggning på Natos territorium.

Förra veckan kom rapporter om en storskalig brand vid försvarsföretagets Milrem Robotics anläggning i Estland.

Branden i byggnaden i Tallinn utreds som misstänkt anlagd.

Nu kopplas Ryssland till det påstådda sabotaget.

Det bekräftar Estlands premiärminister Kristen Michal.

– En av utredningens teorier är att detta var en sabotagehandling, med stöd av Ryssland, säger han enligt oberoende Moscow Times.

Identifierat misstänkta

De misstänkta för dådet har identifierats.

Enligt premiärministern är personerna bosatta i Lettland. Åklagaren har begärt att de ska gripas.

– Estland tar alla attacker mot vår försvarsindustri på största allvar. Vi kommer alltid att skydda våra medborgare och företaget med alla medel som står till buds, framhåller Michal.

Hjälper Ukraina

Milrem Robotics producerar obemannade markstridsfordon.

Företaget har ett nära samarbete med Ukraina. Bland annat levereras den obemannade markroboten THeMIS (Tracked Hybrid Modular Infantry System) till den ukrainska armén.

Roboten används för att stödja infanteri genom att transportera utrustning och evakuera skadade. Den kan också utrustas med vapensystem.

LÄS MER: Ryska tillgångar kan skickas till Ukraina – på ett villkor

Danmark har varnat

Ryssland har tidigare förnekat anklagelser om att ha planerat eller utfört sabotage mot länder utanför Ukraina.

Flera västländer varnar dock för ryska sabotageaktioner.

Danmarks militära underrättelsetjänst FE bedömer det som “sannolikt” att Ryssland kontinuerligt “planerar och förbereder” sabotage mot mål i flera europeiska länder.

På FE:s egen skala motsvarar begreppet “sannolikt” att risken för sabotage i någon form ligger på mellan 60 och 90 procent.

– Ryssland har ökat sin vilja att ta risker för att testa och pressa oss här i väst, har Anja Dalgaard-Nielsen, chef för FE:s underrättelsesektor, sagt till Danmarks Radio.

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: Stor amerikansk säkerhetslucka kan utnyttjas av Kina

Foto: Geralt resp President of Russia Office

Text: Redaktionen

60 000 kronor per villa – alla kan ansöka 1 september

2026 08 19

Snart kommer många husägare kunna ta del av ett nytt stöd.

Från och med den 1 september kan villaägare ansöka om bidrag för energieffektivisering i småhus – det vill säga villor, radhus, kedjehus och parhus.

Det nya stödet syftar bland annat till att minska hushållens känslighet för höga energipriser.

Nu går Handelsbanken ut med en uppmaning.

Storbanken beskriver stödet som ett bra tillfälle för villaägare att se över sin energianvändning och ekonomi inför framtida renoveringar.

– Många villaägare vill sänka sina energikostnader men det kan vara svårt att veta var man ska börja och vilka investeringar som gör störst skillnad. Ett bra första steg är att få koll på husets energianvändning och vilken skillnad investeringen gör för både plånboken, energiklass och klimatet, säger Mathias Olausson, kontorschef Handelsbanken Kungälv.

– Därefter kan vi hjälpa till med att se över finansiering och hur olika renoveringsåtgärder påverkar den egna ekonomin.

Fem tips inför ansökan

Här är Handelsbankens fem tips inför öppnandet av ansökan:

1, Börja med att se över husets energiförbrukning och var de största energitjuvarna finns.

2, Kontrollera om du omfattas av stödet. Huset ska bland annat ha ett värdeår före 1990 och användas som permanent bostad. Hus som redan är anslutna till fjärrvärmenätet omfattas inte.

3, Se vilka åtgärder som passar ditt hus. Stödet omfattar flera typer av åtgärder, bland annat tilläggsisolering, byte eller förbättringar av fönster och dörrar samt vissa åtgärder och förbättringar av husets uppvärmningssystem.

LÄS OCKSÅ: 24 procent tror på bättre hushållsekonomi

4, Planera ekonomin innan du startar. Stödet betalas ut först när åtgärderna är genomförda. Därför är det bra att tidigt räkna på hela investeringen och fundera över hur den ska finansieras. Titta på kostnaden här och nu och på hur åtgärden kan påverka husets framtida energianvändning och dina boendekostnader.

5, Se till helheten och tänk långsiktigt. Att energieffektivisera ett hus är ofta en långsiktig investering. Genom att väga samman husets energianvändning, planerade renoveringar och den egna ekonomin blir det lättare att prioritera mellan olika åtgärder.

Källa: Handelsbanken

ANDRA LÄSER: Värsta sedan krigsstarten – massuttag från ryska bankkonton

Foto: Marcusoscarsson.se

Text: Redaktionen