Natoland varnar för tredje världskrig

2023 03 31

Det är en “verklig fara” att kriget i Ukraina eskalerar till ett tredje världskrig.

Så säger premiärministern i EU- tillika Natolandet Ungern, Viktor Orbán, rapporterar Sky News och Budapest Times.

Skyller på västvärlden

Den högerpopulistiska ledaren anser dock inte uttryckligen att det är Ryssland som står för hotet om världskrig.

Tvärtom.

Han säger att det är västvärlden som hotar att dra in andra länder i konflikten genom att ge militär hjälp till Ukraina.

– Ju fler beslut som fattas om att använda nyare och starkare vapen och att väst försörjer Ukraina med fler och mer moderna vapen så är hotet om världskrig ingen överdrift, framhåller Orbán.

"Tvingar oss in i kriget"

Ungern har visserligen efterlyst fredssamtal mellan Ukraina och Ryssland, men har samtidigt inte öppet kritiserat Putinregimen för invasionen.

Landet har inte ställt upp för Ukraina med något militärt bistånd och tillåter inte heller att någonting sådant korsar Ungerns gränser på vägen dit.

– De vill tvinga oss in i kriget, säger Orbán enligt Budapest Times.

"Står på krigets sida"

Den ungerska ledaren säger också att det var ett ödesdigert misstag att underskatta Rysslands anpassningsförmåga, vilket han menar att världen nu ser prov på efter att EU infört hårda sanktioner mot diktaturen.

– Kriget blir blodigare och mer brutalt, men antalet europeiska länder och ledare som stöttar fred ökar inte alls, påstår Viktor Orbán.

– En stor del av Europa är på kriget sida och försörjer Ukraina med mer och mer brutal utrustning, fortsätter han.

67 miljarder euro

Sedan invasionen inleddes förra året har EU och EU-länderna sammanlagt bidragit med 67 miljarder euro i bistånd till Ukraina.

Av dessa har 12 miljarder euro gått till direkt militärt stöd.

EU-rådet pekar bland annat ut två syften med det att stötta Ukraina militärt.

- Bidra till att stärka den ukrainska försvarsmaktens förmåga

- Hjälpa Ukraina att försvara sin territoriella integritet och skydda civilbefolkningen

Tacksam Zelensky

Sverige har totalt bidragit med ett militärt stöd till Ukraina värt nästan 17 miljarder kronor.

Det militära stödet kan delas upp i två huvudsakliga kategorier: vapen och utrustning samt finansiellt stöd genom fonder.

Ukrainas president Volodynyr Zelensky har vid flera tillfällen uttryckt sin tacksamhet för såväl EU:s som Sveriges stöd.

– Jag är tacksam för alla er som hjälper till, tacksamma för alla som förstår hur mycket Ukraina just nu behöver dessa möjligheter, sade han i ett tal under ett toppmöte i Bryssel i februari enligt Reuters.

– Vi försvarar oss på slagfältet, vi ukrainare, tillsammans med er. Ett segerrikt Ukraina kommer att bli en del av EU som kommer att segra.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


4 mars 2026

Kalldusch för många hushåll – avdrag halveras

2026 03 05

Våren är på ingång och deklarationstiden står för dörren.

I år kommer beskedet från Skatteverket innebära en överraskning för många hushåll.

Skatteåterbäringen kommer bli lägre än normalt för många svenskar.

– Det kan bli en kalldusch för dem som tagit lite större lån och beräknat att de ska betala mindre. Har man redan en ansträngd ekonomi blir det här ytterligare en last som kan leda till att fler får betalningsproblem, uppger Finansinspektionens konsumentskyddekonom Moa Langemark, till DN.

Ränteavdrag minskar

Bakom den minskade återbäringen för många hushåll ligger den nya regeln kring ränteavdrag för blancolån.

Förslaget presenterades redan 2024 och i år träder de nya reglerna i kraft.

– Det har blivit allt vanligare med lån utan säkerheter. De är särskilt riskfyllda och utvecklingen behöver brytas, sade finansmarknadsminister Niklas Wykman (M) i ett uttalande i samband med att förslaget presenterades.

– Därför fasar vi ut ränteavdragen för dessa lån. Det är inte rimligt att skattebetalarna ska subventionera alltför riskfyllda krediter.

Fasas ut under två år

Inför årets deklaration halverade regeringen avdraget, där 30 procent av räntan tidigare har kunnat dras av på lån upp till 100 000 kronor.

Nästa år tas avdraget bort helt.

Men för den som har bostadslån finns en lösning för att fortsatt kunna göra avdrag framöver, om blancolånet bakas in i bostadslånet.

– Om man kan öka på ett lån med säkerhet och lägre ränta kan det vara positivt eftersom banken har en pant i bostaden om man inte kan betala tillbaka lånet, säger Moa Langemark, till DN.

LÄS OCKSÅ: Har inte hänt sedan 2005 – Trump under enorm press

Deklaration

Deklarationen finns att se på Skatteverkets hemsida genom att logga in på Mina sidor från den 6 mars.

Sista dagen för att deklarera är 4 maj.

Men för att få sin eventuella skatteåterbäring redan i april måste deklarationen in senast 31 mars.

– Sista dagen för att godkänna din deklaration, utan att ändra eller lägga till någon uppgift, för att kunna få ditt besked om slutlig skatt och eventuell skatteåterbäring i april, är 31 mars, uppger Skatteverket.

LÄS MER: Swedbank: ”Det räcker inte” – tung dom för hushållen

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


4 mars 2026

Bekräftat: Stopp för fartkameror i Sverige

2026 03 05

Under de senaste 20 åren har tusentals fartkameror satts upp längs svenska vägar.

Trafikverket planerar för att placera ut ytterligare 1 000 kameror under de kommande fem åren.

Då kommer det totala antalet vara 4 000.

Men sedan är det stopp.

– Nu är väl tanken att vi inte sätter upp några fler utan vi har tillsammans med Polisen kommit fram till 4 000 som ett rimligt antal där det är samhällsekonomiskt lönsamt, säger Per Hurtig, nationell samordnare på Trafikverket, till SR.

Gör större nytta

Satsningen på det stora antalet fartkameror är en del av den svenska nollvisionen på landets vägar.

Men efter att ha investerat i kameror under många år ser nu Trafikverket en annan insats som gör störst nytta.

– Det vi ser gör störst nytta är att bygga mötesseparerade vägar, säger Per Hurtig till radiokanalen.

Nollvisionen

Nollvisionen är grunden för trafiksäkerhetsarbetet i Sverige.

Visionen antogs av riksdagen 1997 och är ett uttalat mål att ingen ska dödas eller skadas allvarligt på de svenska vägarna.

Med nollvisionens synsätt är omsorgen om människors liv och hälsa ett absolut krav vid vägtransportsystemets utformning och funktion, uppger Trafikverket.

Etappmål har satts

I början av 2020 fattade regeringen beslut om ett nytt etappmål för nollvisionen.

Ambitionen är att antalet omkomna i trafiken ska halveras fram till 2030.

Antalet allvarligt skadade ska minska med 25 procent.

– I faktiska tal innebär det max 133 omkomna samt maximalt 3100 allvarligt skadade i vägtrafiken år 2030, uppger Trafikverket.

LÄS OCKSÅ: Bekräftat: Bilister får betala mer – ”I synnerhet i storstäderna”

Ansvar fördelas

Ansvaret för trafiksäkerheten är fördelat på följande sätt:

- Systemutformarna har alltid det yttersta ansvaret för vägtransportsystemets utformning, skötsel och användning och har därmed tillsammans ett ansvar för hela systemets säkerhetsnivå.

- Trafikanterna har ansvar för att visa hänsyn, omdöme och ansvar i trafiken samt att följa trafikreglerna.

- Om trafikanterna inte tar sin del av ansvaret måste systemutformarna vidta ytterligare åtgärder i den mån detta krävs för att motverka att människor dödas eller allvarligt skadas.

Källa: Trafikverket

LÄS MER: Bekräftat: Billigaste biltypen att köra i Sverige

Foto: Trafikverket

Text: Redaktionen