Natoland till angrepp mot Sverige

2024 01 18

– Sverige har inte gjort någonting för att stärka tron på att landet passar för Nato-medlemskap.

Det hårda angreppet riktas mot Sverige från Natolandet Ungern idag torsdag.

Det uppger nyhetsbyrån Reuters som fått uppgifterna från Ungerns premiärminister Viktor Orbans rådgivare.

”Ingen prioritering för Sverige”

Förutom att Sverige inte har ansträngt sig för att visa att man passar för att gå med i Nato – enligt Ungerns ledning – så riktas det även ytterligare kritik mot Regeringen Kristersson från Regeringen Orban.

– [Sverige] har givit intrycket att att gå med i [Nato-]alliansen inte är en prioritering för landet, säger Orbans rådgivare enligt nyhetsbyrån.

Och rådgivaren är inte vem som helst.

Det handlar om Viktor Orbans stabschef Gergely Gulyas.

Dessutom avser det inte några nedtonade uttalande utan beskedet har lämnats vid en pressbriefing enligt Reuters.

USA ökar pressen

29 av Natos 31 medlemsländer har sedan länge sagt ja till Sveriges Natoansökan men två länder har fortfarande inte givit ett tydligt besked – Ungern och Turkiet.

Sverige ansökte redan i maj 2022 och på grund av Ungern och Turkiets förhalanden har Sverige nu fått vänta i 20 månader.

Irritationen hos de 29 andra Natoländerna är stor och USA har ökat pressen på Ungern och Turkiet.

Inte vänskapligt

Ungerns nya utspel i dag skapar emellertid ytterligare osäkerhet.

– Relationen är just nu allierade emellan legalt men kan inte ses som vänskaplig.

– Därmed kan jag konstatera att det inte alls är en prioritering för Sverige att komma med i Nato snabbt.

Det säger premiärminister Orbans stabschef enligt Reuters.

Det gick inte att ta miste på vad Viktor Orban nu vill ska ske.

Reuters understryker att det riktar sig mot statsminister Ulf Kristersson eller utrikesminister Tobias Billström.

– Ta kontakt och fråga vilka frågeställningar det ungerska parlamentet har, anser Orbans stabschef.

Låter nu annorlunda

Ungern har tidigare lovat att landet inte kommer att blir det sista landet att godkänna Sverige men nu låter det aningen annorlunda.

– Vi kan förmodligen inte klara av att göra det utan Sveriges hjälp.

– Varför skulle det vara viktigt för mig om det inte är viktigt för Sverige, frågar sig stabschefen.

Foto: Nato

Text: Redaktionen


21 okt 26

Bensin- och dieselförbud på väg – här införs det

2026 10 21

Det rödgröna styret i Stockholms stad räknar med att stoppa bensin- och dieselbilar från att köra på gatorna i Stockholms innerstad.

Ett sådant förbud träda i kraft under mandatperioden, bedömer Lars Strömgren (MP), trafikborgarråd Stockholms stad.

– Det hoppas och tror jag. Transportstyrelsen ska komma med ett besked innan jul, säger han till Di.

– En av de största kritikerna av miljözonen har varit turistbussbranschen, men på onsdag ska jag tala på en panel där de lanserar en eldriven turistbuss. Det verkar inte längre vara ett problem, fortsätter Strömgren.

”Kliv på vägen”

Det är oklart när förbudet kommer att träda i kraft, men Strömgren räknar med att fossildrivna bilar snart stoppas i innerstaden.

Den så kallade miljözon klass 3 föreslås omfatta 20 kvarter som täcker cirka 180 000 kvadratmeter.

Det rödgröna styret planerar dock att expandera zonen i ett nästa steg.

– Vi ser att omställningen till en utsläppsfri innerstad behöver göras stegvis. Miljözon klass 3 är ett viktigt kliv på vägen mot ett Stockholm med renare luft och trevligare gator, har Lars Strömgren framhållit.

Länsstyrelsen sa nej

I maj upphävde Länsstyrelsen i Stockholm beslutet att införa miljözon 3.

– Skälen för Länsstyrelsen beslut är i korthet att kommunens utredning inte ger stöd för att nyttan av miljözonen överväger de samhällsekonomiska konsekvenser som den får i det aktuella området, löd motiveringen. 

Stockholms stad har överklagat beslutet till Transportstyrelsen, som blir den sista instansen att pröva ärendet. Ett beslut väntas före årsskiftet.

Läs mer: Biljätte kollapsar 

FAKTA: Miljözon klass 3

Följande personbilar, lätta lastbilar och lätta bussar är tillåtna:

- rena elfordon

- gasfordon med utsläppsklass Euro 6

- bränslecellsfordon.

Laddhybrider är inte tillåtna.

Följande tunga lastbilar och tunga bussar är tillåtna:

- rena elfordon

- gasfordon med utsläppsklass Euro 6

- bränslecellsfordon

- laddhybrider med utsläppsklass Euro 6.

Källa: Stockholms stad

Andra läser: Nya regler för flygresenärer – får ersättning direkt

Foto: Dele_o

Text: Redaktionen


21 okt 2026

V och SD överens

2026 10 21

Det är inte varje dag som Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna håller sams.

Men idag är en sådan dag då de två partierna faktiskt är överens och gjorde samma sak.

Både V och SD vill nämligen se sänkta politikerlöner. Och båda partierna röstade idag för förslaget när det på onsdagen lades fram i EU-parlamentet. De andra svenska partierna röstade emot, bortsett från Miljöpartiet som lade ned sina röster, rapporterar Expressen.

Hanna Gedin är en av Vänsterpartiets två EU-parlamentariker. Tidigare partiledaren Jonas Sjöstedt är den andra. 

– Det finns inga busschaufförer, lärare, socialarbetare eller städare som tjänar i närheten av parlamentarikernas löner. Utan dem så stannar Sverige, säger Hanna Gedin till tidningen.

Motsvarande månadslön på 400 000

Enligt Gedin finns det “absolut ingen rimlighet” att det finns politiker som tjänar “astronomiskt” mycket mer än vanliga svenska arbetare. 

För två år sedan kunde en granskning av TV4 Nyheterna visa att EU-parlamentariker får ersättningar motsvarande en månadslön på drygt 400 000 kronor. Samma granskning pekade på att det saknades krav på redovisningar.

– Det är svårt att se att förtroendet för demokratin skall stärkas om vi har ett regelverk som gäller för politiker och ett helt annat för alla andra medborgare, sade Christian Ekström, vd på föreningen Skattebetalarna, till kanalen vid tillfället.

Läs mer: Jätteökning efter valet – ”exceptionella siffror”

"Sticker i ögonen"

Grundlönen för en EU-parlamentariker ligger på cirka 10 300 euro, motsvarande omkring 114 363 kronor, enligt siffror från 2024.

Även då röstade EU-parlamentet om att sänka lönerna. Och precis som i år var då V och SD de enda partierna som röstade för förslaget, som då gällde en halvering av lönen.

– I det läget så sticker det verkligen i ögonen att folkvalda ska ha flera gånger högre lön än vad vanliga arbetstagare har, sade Hanna Gedin till Aftonbladet då.

Dagens omröstning slutade i 83 röster för förslaget och 533 emot. Beatrice Timgren, Dick Erixon och Charlie Weimers, de tre SD-ledamoterna, röstade för sänkningen, precis som V-politikerna.

Läs mer: S och MP ger med sig – skatten sänks för många svenskar

Foto: Ash Crow, Wikimedia Commons, CC BY-SA 3.0

Text: Redaktionen