Natoland slår tillbaka mot ÖB Micael Bydén

2024 02 13

Sveriges överbefälhavare Micael Bydén har varit tydlig med att alla i Sverige måste förbereda sig på att det kan bli krig.

– Vi måste förstå hur allvarligt det här läget är på riktigt och att man, ner till individnivå, mentalt förbereder sig, sade Micael Bydén till TV4 i början av januari.

Uppmaningen till svenska folket var tydlig: förbered dig för krig.

– Jag tycker att man ska ställa sig de enklaste basala frågorna, Om det som händer i Ukraina idag händer här imorgon, är jag då förberedd? sade han till SVT dagen därpå.

Går emot ÖB

ÖB:s utspel kom under en period när retoriken skruvades upp och krigsvarningarna duggade tätt från såväl regeringen som landets myndigheter.

Det betonades att risken för krig i Sverige och Norden i allra högsta grad är på riktigt.

Men nu går en av Natos medlemmar i Sveriges absoluta närområde rakt emot den varningen.

Det handlar om Norge och dess försvarschef Eirik Kristoffersen som, i en referens till Micael Bydéns uttalanden, tonar ned retoriken och menar att invånarna inte alls ska oroa sig för krig.

– Man ska vara orolig över utvecklingen i världen, men inte att det kommer att bli krig i Norge de närmaste åren, säger Eirik Kristoffersen till norska NRK.

Försvarschefen menar dock att det inte finns något fel i att vara redo.

– Men att ha ett beredskapslager hemma ett par dagar är alltid en bra idé, säger Erik Kristoffersen.

"Lätt att vara efterklok"

Norge, som till skillnad från Sverige är fullvärdig medlem i Nato och därmed skyddas av den omtalade artikel 5 vid ett väpnat angrepp, säger samtidigt att västvärlden borde ha engagerat sig i Ukraina mycket tidigare än vad man gjort.

– Efter 2014 började västländer stödja Ukraina. Men om vi hade gjort ännu mer hade tröskeln för att invadera Ukraina kanske varit högre, säger Eirik Kristoffersen.

– Det är lätt att vara efterklok, men ett försvar är i första hand att förebygga krig, och ett starkt försvar är en bra garanti för att inte få krig.

I Ungerns händer

Sverige väntar fortfarande på ett ungerskt ja för att kunna träda in som fullvärdig medlem i försvarsalliansen Nato.

Det ungerska parlamentet är schemalagda att återsamlas efter vinteruppehållet den 26 februari.

Premiärminister Viktor Orbáns parti Fidesz har tidigare nobbat ett blixtinkallat parlamentsmöte för att ratificera Sveriges ansökan.

Foto: Joel Thungren/Försvarsmakten

Text: Redaktionen

Natostyrkor bordar fartyg

2026 02 04

Estniska specialstyrkor har bordat lastfartyget Baltic Spirit.

Insatsen genomfördes från både en helikopter och ett örlogsfartyg.

Det stora containerfartyget var på väg från Ecuador till Ryssland, med slutdestinationen Sankt Petersburg – landets näst största stad.

Kopplas till smuggling

Enligt uppgifter till den estniska tidningen Postimees uppges fartyget var inblandat i smugglingsverksamhet. Den estniska skatte- och tullmyndigheten deltog i insatsen tillsammans med polis och militär.

Fartyget seglar under Bahamas flagg och misstänks ha smugglat varor från Ecuador. Vilken typ av last som transporterades till Ryssland är oklart.

– Enligt myndigheterna är fartyget inte känt för att vara en del av Rysslands så kallade skuggflotta, och det finns inte heller med på Europeiska unionens sanktionslista, skriver finska Iltalehti om händelsen.

Tagits i beslag

Containerfartyget bordades i etniskt vatten. Enligt uppgift ska fartyget gått in i estniskt vatten och ankrat för tankning när elitsoldaterna slog till.

”Baltic Spirit” har nu beslagtagits av estniska myndigheter.

Kreml har inte kommenterat incidenten.

Flög in med stridsflygplan

Estländska myndigheter har tidigare agerat mot brottsmisstänkta ryskkopplade fartyg.

I maj försökte den estiska marinen stoppa en oflaggad oljetanker som misstänktes tillhöra den ryska skuggflottan.

Fartyget vägrade dock att stanna. Samtidigt valde Ryssland att sända in ett stridsflygplan som kränkte Estlands luftrum.

LÄS MER: Putin har brutit löfte till Trump

Stärkt bevakning

Nato har ökat sin militära närvaro i Östersjön.

– För att upprätthålla vaksamheten, öka lägesbilden och avskräcka från framtida incidenter stärker Nato sin militära närvaro i Östersjön. Allierade överväger också andra åtgärder för att ta itu med potentiella hot mot kritisk undervattensinfrastruktur, framhöll försvarsalliansen i ett uttalande förra året.

I samma veva meddelade insatsstyrkan Joint Expeditionary Force (JEF) att man stärker bevakningen i Östersjön.

Den brittiskledda snabbinsatsstyrkan, som består av tio Natoländer, har bland annat aktiverat ett gemensamt AI-verktyg som kan identifiera misstänkta fartygsrörelser.

Sverige deltar i JEF-samarbetet tillsammans med:

- Danmark

- Estland

- Finland

- Island

- Lettland

- Litauen

- Nederländerna

- Norge

- Storbritannien

LÄS OCKSÅ: Biltema går ut med varning till kunder

Arkivfoto: Nato

Text: Redaktionen

”Historiskt” genombrott – ”avgörande för Ukraina”

2026 02 04

Estland presenterar ett stort genombrott.

Landet lanserar Europas största batteripark med en kapacitet på 100 megawatt.

– Batterierna kan lagra elektricitet och förse elnätet när behovet uppstår. Samtidigt kommer systemet att kunna leverera elektricitet till cirka 90 000 hushåll, uppger estniska ERR.

Historiskt steg

Den nya batteriparken öppnar nya möjligheter, också för Ukraina.

– När Europa snabbt övergår till grön energi har Estland tagit ett historiskt steg som kan fungera som en färdplan för att skydda Ukrainas energisystem, uppger RBC-Ukraine.

En så stor batteripark kan vara avgörande för det ukrainska folket vid ryska attacker som slår ut landets elförsörjning.

Förhoppningar finns nu att Ukraina kan göra en liknande satsning.

– Det kommer att vara avgörande för Ukraina för att skydda landets energisystem från strömavbrott och attacker, uppger RBC-Ukraine.

Nödvändig

En liknande satsning som den i Estland beskrivs som nödvändig för Ukraina.

– Ukraina har för närvarande det mest omfattande, men också mest sårbara, energinätet i Europa. Experter säger att liknande batteriparker är landets framtid, uppger tidningen.

LÄS OCKSÅ: Missiler har slagit ner i Ryssland

Flera fördelar

Bland de stora fördelarna med batteriparker nämns framför allt tre punkter.

- Elförsörjningen decentralisering. Istället för ett enda stort kraftverk kan dussintals batteriparker över hela landet skapa ett flexibelt nätverk som inte kan slås ut av enstaka attacker.

- Snabb reglering. Batterier reagerar på frekvensfall inom millisekunder. De är idealiska för att stabilisera nätet efter att en missil träffat, i väntan på reparation.

- Integration med förnybar energi. Ukraina planerar att bygga många vind- och solkraftparker. Utan batteriparker som den i Estland skulle dessa stationer kunna destabilisera nätet.

Attack mot kraftverk

Under natten till den 3 februari genomförde Ryssland massiva attacker mot Ukraina.

Bland annat träffades energianläggningar i Kiev.

– Preliminära bedömningar visar att kraftverket Darnytska drabbades av betydande skador, uppger RBC-Ukraine.

LÄS MER: UPPGIFTER: Ukraina tar tillbaka mark

Foto: Y Milohrodskyi

Text: Redaktionen