Natoland “överväger seriöst” att skicka soldater till kriget i Ukraina

2024 05 14

Efter att Frankrike öppnat för att skicka soldater till Ukraina gör nu ett annat Natoland samma sak.

– Ingenting ska uteslutas. Vi kommer att göra allt vi kan för att se till att Ryssland inte vinner.

Det sade den franska presidenten Emmanuel Macron i februari.

Uttalandet mötte starkt motstånd bland den absoluta majoriteten av Natoländerna.

En medlem som däremot inte uteslöt åtgärden var Estland.

Och nu överväger Natolandet “på allvar” möjligheten att skicka trupper till västra Ukraina, enligt Madis Roll, rådgivare till Estlands president för nationell säkerhet, rapporterar ukrainska Pravda.

– Diskussioner pågår. Vi bör titta på alla möjligheter. Vi bör ha ett öppet sinne när det gäller vad vi kan göra, säger Madis Roll.

Vill ha med sig Nato

Säkerhetsrådgivaren understryker att den estniska regeringen för närvarande analyserar hur ett eventuellt utplacerande skulle gå till.

Önskvärt är att det sker som ett fullständigt Natouppdrag “för att visa bredare kombinerad styrka och beslutsamhet”, framhåller Madis Roll.

Han säger att Estland är redo att skicka en mindre koalition just nu och att det “inte är otänkbart” att Natoländer som motsätter sig en sådan åtgärd kommer att ändra sig.

Utmanar Nato på slagfältet

Efter att Macron öppnat för franska trupper i Ukraina vägrade Estlands premiärminister Kaja Kallas att garantera att estniska försvarsstyrkor inte kommer att utplaceras i det krigsdrabbade landet.

– Jag avger inte sådana löften eftersom omständigheterna kan förändras, sade hon till Pravda i mars.

Så sent som igår meddelade Ryssland att man är redo att slåss mot Nato på slagfältet.

– Om väst vill slåss för Ukraina på slagfältet är Ryssland förberedda på det, sade utrikesminister Sergej Lavrov enligt Reuters.

Ryska diktatorn Vladimir Putin har tidigare sagt att ett sådant drag av Nato kan leda till tredje världskriget. Även USA:s president Joe Biden har påtalat samma risker.

LÄS MER: Ryssland utmanar Nato – har varnat för världskrig

Uppmanar Sverige: Ändra er

Sveriges statsminister Ulf Kristersson (M) var efter Macrons uttalande snabb med att förkasta idén om svenska trupper i Ukraina.

– Frankrikes tradition är inte den svenska traditionen, sade Kristersson till SVT.

I mars uppmanade Natolandet Litauen Sverige och resten av alliansen att ändra sig.

– Om vi börjar säga “Nej, Vladimir Putin kommer inte att gilla det eller det”... då kommer vi aldrig att fatta ett beslut. Och det var därför jag sade till både president Macron och media igår att vi borde sluta dra röda linjer för oss själva, sade den litausiak presidenten Gitanas Nausėda till litauiska LRT i mars.

LÄS MER: Natoledare uppmanar Sverige och övriga allierade: ändra er omedelbart

Foto: Nato

Text: Redaktionen

Folk kan stoppas när de ska tanka bilen

2026 07 20

Väktare kan sättas in för att stoppa folk från att tanka bilen.

Ett annat alternativ skulle kunna vara en slags modern variant av ransoneringskort.

Det är möjliga scenarier vid en eventuell bränsleransonering i Sverige, vilket staten nu utreder.

– Vår omvärld ser ut som den gör. I Mellanöstern och i Ukraina används energi som ett vapen. Så det är bra och lägligt att även Sverige tittar på hur vår drivmedelsberedskap fungerar, säger Karl Björklund som är enhetschef på Energimyndigheten, till SR.

Ska moderniseras

Det är just Energimyndigheten som fått uppdraget att utreda Sveriges försörjningstrygghet när det gäller bensin och diesel.

Skälet, förutom det som pågår i omvärlden, är att den nuvarande ransoneringsplanen är föråldrad. Den bygger på en lag från 1978 och går inte längre att tillämpa i ett modernt digitaliserat samhälle med obemannade bensinstationer.

– Ransoneringskorten till exempel, det är svårt att kopiera till dagens samhälle, säger Karl Björklund.

Har inte uteslutit

Sverige har idag ett beredskapslager av olja som ska räcka i minst 90 dagar, uppger SR.

Vid flera tillfällen under våren har det varnats för att ransonering kan bli aktuellt. Exempelvis har finansminister Elisabeth Svantesson (M) inte uteslutit sådana scenarier.

– Blir det här mer utdraget då kommer vi att få problem med högre priser och kanske till och med tillgång, sade hon till Aftonbladet i slutet av mars och syftade på USA:s krig mot Iran.

Priset stiger

Christian Kopfler, råvaruanalytiker på investmentbanken Arctic Securities, var också en av dem som under våren flaggade för risken för ransonering. Om det blir brist på diesel kommer samhällskritiska funktioner som transport, jordbruk och industri att prioriteras före hushållen, menade han.

Energimyndigheten bedömer dock att det i nuläget är osannolikt att staten skulle behöva ransonera bränsle.

Karl Björklund menar att marknaden, med högre priser vid pump, är en första räddningsplanka.

På måndagen steg oljepriset och Brentoljan passerade 90 dollar per fat, efter att USA och Iran inlett nya attacker mot varandra under natten.

Foto: Circle K

Text: Redaktionen

50 000 måste anställas – snittlön på 32 800 kronor

2026 07 19

En bransch skriker efter arbetskraft – och behöver anställa 50 000 de kommande åren.

Antalet personer som är 80 år eller äldre ökar kraftigt i Sverige.

Det innebär att det under de kommande åren väntas finnas ett stort behov av ny arbetskraft inom äldreomsorgen.

Äldreomsorgen är den verksamhet i kommuner och regioner där det behövs personal allra mest.

Fram till år 2030 måste så många som 50 000 anställas, enligt Socialstyrelsen.

Finns utmaningar

Myndigheten pekar ut en rad utmaningar som finns i branschen.

Undersköterskor i äldreomsorgen har exempelvis dubbelt så höga sjuktal som genomsnittet på arbetsmarknaden.

Samtidigt finns brister i arbetsmiljön, stora personalgrupper och svårigheter att rekrytera medarbetare med rätt kompetens.

Snittlönen för en undersköterska ligger enligt Statistiska centralbyrån på 32 800 kronor.

“Hög arbetsbelastning”

Bristerna i arbetsmiljön bedöms vara orsaken till att undersköterskor i äldreomsorgen har dubbelt så höga sjuktal som på arbetsmarknaden i övrigt.

– Många medarbetare gör ett fantastiskt arbete varje dag, säger Socialstyrelsens generaldirektör Björn Eriksson.

– Men arbetsbelastningen är hög och det märks. Arbetsmiljön behöver bli bättre för att få ner sjukskrivningstalen.

Läs mer: Stort orderlyft för Saab

“Svårt att ge stöd”

Enhetschefer i äldreomsorgen ansvarar i genomsnitt för 52 medarbetare.

Det bedöms göra det svårt att finnas nära medarbetarna och stötta personalen i vardagen.

– När en chef har ansvar för så många medarbetare blir det svårt att ge personalen det stöd som behövs, säger utredaren Anna Brooks.

Behövs organisation

Socialstyrelsen konstaterar i sin rapport att mycket behöver göras för att förbättra möjligheterna att rekrytera de 50 000 som kommer att behövas fram till år 2030.

Anna Brooks menar att det handlar om organisering.

– Att organisera arbetet så att fler orkar arbeta heltid är en del av lösningen. Arbetsgivarna behöver också erbjuda heltidstjänster i högre utsträckning än idag, säger hon.

Läs mer: Höjning vid pump – här är nya prislappen

Foto: Radission US resp Riksbanken

Text: Redaktionen