Natoland “överväger seriöst” att skicka soldater till kriget i Ukraina

2024 05 14

Efter att Frankrike öppnat för att skicka soldater till Ukraina gör nu ett annat Natoland samma sak.

– Ingenting ska uteslutas. Vi kommer att göra allt vi kan för att se till att Ryssland inte vinner.

Det sade den franska presidenten Emmanuel Macron i februari.

Uttalandet mötte starkt motstånd bland den absoluta majoriteten av Natoländerna.

En medlem som däremot inte uteslöt åtgärden var Estland.

Och nu överväger Natolandet “på allvar” möjligheten att skicka trupper till västra Ukraina, enligt Madis Roll, rådgivare till Estlands president för nationell säkerhet, rapporterar ukrainska Pravda.

– Diskussioner pågår. Vi bör titta på alla möjligheter. Vi bör ha ett öppet sinne när det gäller vad vi kan göra, säger Madis Roll.

Vill ha med sig Nato

Säkerhetsrådgivaren understryker att den estniska regeringen för närvarande analyserar hur ett eventuellt utplacerande skulle gå till. 

Önskvärt är att det sker som ett fullständigt Natouppdrag “för att visa bredare kombinerad styrka och beslutsamhet”, framhåller Madis Roll.

Han säger att Estland är redo att skicka en mindre koalition just nu och att det “inte är otänkbart” att Natoländer som motsätter sig en sådan åtgärd kommer att ändra sig.

Utmanar Nato på slagfältet

Efter att Macron öppnat för franska trupper i Ukraina vägrade Estlands premiärminister Kaja Kallas att garantera att estniska försvarsstyrkor inte kommer att utplaceras i det krigsdrabbade landet.

– Jag avger inte sådana löften eftersom omständigheterna kan förändras, sade hon till Pravda i mars.

Så sent som igår meddelade Ryssland att man är redo att slåss mot Nato på slagfältet.

– Om väst vill slåss för Ukraina på slagfältet är Ryssland förberedda på det, sade utrikesminister Sergej Lavrov enligt Reuters.

Ryska diktatorn Vladimir Putin har tidigare sagt att ett sådant drag av Nato kan leda till tredje världskriget. Även USA:s president Joe Biden har påtalat samma risker.

LÄS MER: Ryssland utmanar Nato – har varnat för världskrig

Uppmanar Sverige: Ändra er

Sveriges statsminister Ulf Kristersson (M) var efter Macrons uttalande snabb med att förkasta idén om svenska trupper i Ukraina.

Frankrikes tradition är inte den svenska traditionen, sade Kristersson till SVT.

I mars uppmanade Natolandet Litauen Sverige och resten av alliansen att ändra sig.

– Om vi börjar säga “Nej, Vladimir Putin kommer inte att gilla det eller det”... då kommer vi aldrig att fatta ett beslut. Och det var därför jag sade till både president Macron och media igår att vi borde sluta dra röda linjer för oss själva, sade den litausiak presidenten Gitanas Nausėda till litauiska LRT i mars.

LÄS MER: Natoledare uppmanar Sverige och övriga allierade: ändra er omedelbart

Foto: Nato

Text: Redaktionen


Natoplan har skjutit ner farkost

2026 07 24

Natos stridsflyg har genomfört en nedskjutning.

En drönare tog sig under förmiddagen in i Rumäniens luftrum.

Farkosten sköts ner av ett rumänskt stridsplan efter att ett varningslarm gått ut till befolkningen, rapporterar RBC Ukraine.

F-16-plan i luften

Ett rumänskt stridsflygplan av typen F-16 har skjutit ner en drönare som hade tagit sig in i landets luftrum.

Det uppger Rumäniens president Nicușor Dan och den rumänska nyhetsbyrån Agerpres.

Händelsen inträffade under förmiddagen när det rumänska flygvapnet ingrep mot farkosten.

Enligt presidenten kunde piloten agera utan att någon människa befann sig i fara.

– Området var obebott, så piloten kunde öppna eld utan någon risk. Just nu undersöker ansvariga myndigheter området för att ta reda på alla detaljer kring händelsen, säger Nicușor Dan.

LÄS MER: Helt slut vid fronten – ryska soldater larmar

Nationellt varningsmeddelande

Innan drönaren sköts ner hade Rumänien skickat ut ett nationellt varningsmeddelande till invånare i flera områden.

Varningen utfärdades efter uppgifter om en möjlig drönare i sydöstra delen av landet.

Bland annat berördes Buzău län, men även Brăila, Galați och Tulcea fick liknande varningar.

Rumäniens räddningstjänst uppger att larmet skickades ut genom landets officiella varningssystem RO-ALERT.

Efter insatsen har myndigheter skickats till platsen för att samla in information och fastställa exakt vad som har hänt.

Den rumänske presidenten betonar att utredningen nu ska ge fler svar kring farkosten och dess väg in över rumänskt territorium.

Stridsflyg i Polen

Händelsen sker samtidigt som flera Natoländer har uttryckt oro för möjliga provokationer kopplade till kriget i Ukraina

Så sent som förra veckan skickade Polen upp stridsflygplan efter att ett ryskt Il-20-spaningsflygplan närmat sig polskt luftrum över Östersjön.

De polska jaktplanen skickades upp för att möta det ryska planet och efter att radiokontakt etablerats fick den ryska besättningen order om att lämna området.

Polens försvarsminister Władysław Kosiniak-Kamysz kallade händelsen allvarlig.

– Ett par av våra jaktflygplan i incidentberedskap mötte ett ryskt spaningsflygplan som försökte ta sig in i polskt luftrum, sade försvarsministern.

Han beskrev samtidigt Ryssland som ett direkt hot mot Polen och andra Natoländer.

Incidenten i Polen var inte den första under året.

Tidigare har polska F-16-plan vid flera tillfällen skickats upp för att möta ryska militärflyg över Östersjön.

LÄS MER: Marco Rubio avslöjar Ryssland – ”chockerande”

Foto: C. Cruttenden

Text: Redaktionen


24 juli 2026

Inte hänt på 40 år i Sverige – framgång för regeringen

2026 07 24

Regeringen kan konstatera ett historiskt besked på fredagen.

När Tidösamarbetet tog form för snart fyra år sedan blev migrationen en av de mest centrala frågorna i avtalet. Regeringen har själv talat om att man inlett ett paradigmskifte i svensk migrationspolitik.

Att få ordning på Sverige, det är vårt absolut nödvändiga stora projekt och där ingår både att minska invandringen så att vi klarar av integrationen men också få ner den stora gängkriminaliteten, sade statsminister Ulf Kristersson (M) våren 2023.

Inte hänt sedan 1984

På fredagen släpper Migrationsverket sin nya prognos för hur många som bedöms söka asyl i Sverige under 2026.

Siffran landar på 4 200 nya ansökningar i år. Det är den lägsta nivån sedan 1984, enligt TV4 Nyheterna.

– Det beror både på att det kommer färre asylsökande till EU och att svenska regelverket har gjort Sverige mindre attraktivt för asylsökande, säger Eric Ramstedt, planeringsdirektör på Migrationsverket, i ett uttalande.

"Historiskt lågt"

Migrationsminister Johan Forssell (M) är nöjd över utvecklingen och konstaterar att det handlar om historiskt låga nivåer. Han menar att det är centralt för att Sverige ska klara integrationen.

– När vi tog över var prognosen 19 000 personer det året. Nu är vi nere på runt 4 000, säger han till TV4.

Även antalet som söker arbetstillstånd i Sverige minskar. Samtidigt är det fler ukrainare som söker tillfälligt skydd. Här justeras prognosen upp med 1 000 sökande till 10 000 under 2026.

– Prognosen för 2026 justeras upp utifrån att det hittills i år kommit fler ukrainare än vi tidigare räknat med, säger Eric Ramstedt. 

Andra läser: Marco Rubio avslöjar Ryssland – ”chockerande”

S lovar stram migration

Johan Forssell har tidigare varnat för att invandringen kan öka vid maktskifte i höst. Socialdemokraterna har dock tydligt tagit ställning för en stram migrationspolitik 

– Med mig som statsminister kommer det att vara en fortsatt stram migrationspolitik för människor som kommer till Sverige, sade partiledare Magdalena Andersson (S) till Aftonbladet i juni.

Andra läser: Bostadspriserna väntas stiga i Sverige

Foto: Olle Friman/Regeringskansliet

Text: Redaktionen