Natoland kräver: Öppna eld i Östersjöområdet

2024 09 12

Kriget i Ukraina kan komma närmare Sverige.

I alla fall om Litauens försvarsminister Laurynas Kasčiūnas får som han vill.

Kasčiūnas kräver kraftfullare åtgärder från Nato efter att en rysk drönare kraschat i grannlandet Lettland.

Den litauiske försvarsministern uppmanar Nato att lätta på restriktionerna för baltstaternas flygvapen. Han vill att länderna ska ges tillåtelse att skjuta ner ryska militära farkoster ovanför Östersjöområdet.

– Beslutskedjan på Nato-nivå måste förkortas så att våra stridsflygplan kan lyfta omedelbart och förstöra drönarna, säger försvarsministern till radio- och tv-kanalen LRT.

– Om vår radar upptäcker en drönare i vårt luftrum bör informationen snabbt lämnas över till Natos högkvarter, fortsätter Kasčiūnas och ger ett förslag på hur beslutsprocessen kan påskyndas.

– Högkvarteret bedömer situationen och avgör om det finns tillräckligt med bevis för att det rör sig om en fientlig drönare. Sedan måste ett snabbt beslut fattas om att sätta in stridsflygplan. Beslutsprocessen måste accelereras, betonar försvarsministern.

Laurynas Kasčiūnas uppmanar även Nato att stärka de baltiska ländernas luftförsvar.

– I dagsläget är flyguppdraget i princip utformat för lite olika syften, det vill säga att övervaka luftrummet och, låt oss säga, att eskortera utländska flygplan som har kränkt luftrummet.

Flera incidenter

Diskussionerna om nedskjutningar av ryska drönare har intensifierats de senaste dagarna. Flera incidenter har inträffat på kort tid som eldat på debatten.

Den 26 augusti kränkte en rysk drönare polskt luftrum och i söndags uppgav Lettlands försvarsdepartement att delar av en drönare hittats i landets östra region Rēzekne. Samma dag meddelade Rumänien att en drönare kränkt landets luftrum.

Lettlands president Edgars Rinkevics ser allvarligt på händelserna. I ett inlägg på X skriver han att Lettland vill se ett gemensamt svar från Nato.

– Antalet incidenter ökar längs Natos östra flank och vi måste ta itu med dem kollektiv, framhåller presidenten.

Foto: Nato

Text: Redaktionen

Tre branscher skriker efter personal – trots höga arbetslösheten

2025 03 31

Flera branscher har stora rekryteringsbehov, trots den höga arbetslösheten i Sverige.

Det uppger Statistiska centralbyrån, SCB, i en ny sammanställning.

Myndigheten har för första gången kartlagt personalbristen per yrke på svensk arbetsmarknad.

Statistiken visar att flera branscher är i stort behov av att rekrytera. Under det tredje kvartalet 2024 rådde det brist på sammanlagt 70 000 yrkespersoner. Detta trots att arbetslösheten uppgick till 8 procent under samma period.

Rekryteringsbehoven finns både inom branscher som kräver eftergymnasial utbildning och branscher som inte kräver det.

– Vi ser att det saknas kompetenser inom flera olika områden, där ibland it, teknik och vård, säger Katja Olofsson, arbetsmarknadsstatistiker på SCB.

Hela listan 

Här är samtliga branscher som har stora rekryteringsbehov:

1, Vården
 Inom vården saknas det både läkare och sjuksköterskor – de med specialistkompetenser såväl som de med grundutbildning. Drygt hälften av arbetsgivarna uppger att de inte lyckas få tag i personer med rätt kompetens till många av vårdyrkena.

2, It-branschen
Inom data och it saknas personer med längre eftergymnasial utbildning, som mjukvaru- och systemutvecklare. Här uppger dock nio av tio arbetsgivare att de i regel lyckas rekrytera personal.

3, Skolan
Inom skolan saknas lärare, förskollärare och fritidspedagoger. Skolorna har svårast att rekrytera fritidspedagoger, men desto lättare är det att rekrytera lärare till förskoleklass och lågstadium.

Två av fem misslyckas

Många arbetsgivare har mycket svårt att rekrytera personal.

Under mätperioden har 39 procent av arbetsgivarna misslyckats med att rekrytera så många personer som de sökt, uppger SCB.

– Tre av fyra arbetsgivare som upplevt rekryteringsproblem har vidtagit åtgärder, som att förlänga rekryteringstiden eller sänka eller ändra kraven för tjänsten de vill tillsätta, säger Katja Olofsson.

Foto: M. Rad

Text: Redaktionen

USA kräver underskrifter från danska företag – ”otroligt dumt”

2025 03 31

Den amerikanska ambassaden i Köpenhamn har skickat ett brev till flera danska företag.

Företagen ombeds att skriva under på att de inte har särskilda program som tar hänsyn till mångfald, jämställdhet och inkludering i strid med amerikansk lag.

– Alla leverantörer till USA:s utrikesdepartement måste bekräfta att de inte har mångfaldsprogram som bryter mot USA:s antidiskrimineringslagar, står det i brevet enligt DR.

”Otroligt dumt”

Brevet har väckt stor uppmärksamhet och förvirring i Danmark. Många företag är osäkra på hur de ska agera, berättar Søren Friis Larsen, chef vid USA-avdelningen på danska handelskammaren

– Det är otroligt dumt, säger han till TV2.

– Men tyvärr är det något vi måste ta på allvar. Det är ett så Trumpskt sätt att lagstifta på.

Beskrivs som skrämselkampanj

Det råder oklarheter kring vad exakt det är som företagen kommer att behöva skriva under på.

– Det är väldigt vagt formulerat och därför skapar det enorm förvirring bland företagen, och jag tror faktiskt att det är en del av avsikten. Det är lite av en skrämselkampanj från USA, säger Søren Friis till DR och tillägger:

– Det skapar irritation, osäkerhet och förvirring. Det beror såklart på hur mycket du handlar med USA, men om det är något som betyder mycket för din verksamhet så är det såklart något du måste ta på allvar.

Inga uppgifter om Sverige

Det är oklart om ett liknande brev har skickats till svenska företag.

I Sverige arbetar många företag och myndigheter med mångfaldsarbete, exempelvis Regeringskansliet.

– I vårt mångfaldsarbete fokuserar vi särskilt på att öka andelen medarbetare med utländsk bakgrund och vi strävar efter att nå en balans mellan kvinnor och män inom alla yrkeskategorier, skriver Regeringskansliet om sin modell.

– Det är viktigt för oss att främja mångfalden som finns i organisationen och integrera perspektivet lika rättigheter och möjligheter i vårt dagliga arbete. Som stöd i det arbetet finns en plan för lika rättigheter och möjligheter i Regeringskansliet.

Foto: White House Official Photographer (Information: Vita Huset avstår från feb 2025 att uppge fotograf för många av sin bilder)

Text: Redaktionen