Natoland kräver: Öppna eld i Östersjöområdet

2024 09 12

Kriget i Ukraina kan komma närmare Sverige.

I alla fall om Litauens försvarsminister Laurynas Kasčiūnas får som han vill.

Kasčiūnas kräver kraftfullare åtgärder från Nato efter att en rysk drönare kraschat i grannlandet Lettland.

Den litauiske försvarsministern uppmanar Nato att lätta på restriktionerna för baltstaternas flygvapen. Han vill att länderna ska ges tillåtelse att skjuta ner ryska militära farkoster ovanför Östersjöområdet.

– Beslutskedjan på Nato-nivå måste förkortas så att våra stridsflygplan kan lyfta omedelbart och förstöra drönarna, säger försvarsministern till radio- och tv-kanalen LRT.

– Om vår radar upptäcker en drönare i vårt luftrum bör informationen snabbt lämnas över till Natos högkvarter, fortsätter Kasčiūnas och ger ett förslag på hur beslutsprocessen kan påskyndas.

– Högkvarteret bedömer situationen och avgör om det finns tillräckligt med bevis för att det rör sig om en fientlig drönare. Sedan måste ett snabbt beslut fattas om att sätta in stridsflygplan. Beslutsprocessen måste accelereras, betonar försvarsministern.

Laurynas Kasčiūnas uppmanar även Nato att stärka de baltiska ländernas luftförsvar.

– I dagsläget är flyguppdraget i princip utformat för lite olika syften, det vill säga att övervaka luftrummet och, låt oss säga, att eskortera utländska flygplan som har kränkt luftrummet.

Flera incidenter

Diskussionerna om nedskjutningar av ryska drönare har intensifierats de senaste dagarna. Flera incidenter har inträffat på kort tid som eldat på debatten.

Den 26 augusti kränkte en rysk drönare polskt luftrum och i söndags uppgav Lettlands försvarsdepartement att delar av en drönare hittats i landets östra region Rēzekne. Samma dag meddelade Rumänien att en drönare kränkt landets luftrum.

Lettlands president Edgars Rinkevics ser allvarligt på händelserna. I ett inlägg på X skriver han att Lettland vill se ett gemensamt svar från Nato.

– Antalet incidenter ökar längs Natos östra flank och vi måste ta itu med dem kollektiv, framhåller presidenten.

Foto: Nato

Text: Redaktionen

Skattefri ersättning införs i Sverige – ”3 750 kronor i månaden”

2026 01 20

Regeringen och Sverigedemokraterna har enats om att genomföra en omfattande bidragsreform.

Syftet är att få fler svenskar att gå från bidrag till arbetet.

Nu meddelar Tidöpartierna att en del av reformen kommer att utgöras av en så kallad jobbpremie.

Premien kommer att vara tillfällig och består av en skattefri ersättning till människor som fått försörjningsstöd under en viss period, och därefter övergått till anställning och blivit självförsörjande. Som mest kommer den skattefria ersättningen att uppgå till 3 750 kronor per månad och betalas ut under 18 månader.

– Alldeles för många människor i Sverige har fastnat i ett långvarigt bidragsberoende. Konsekvenserna är förödande, både för den som cementeras in i ett utanförskap och för de barn som växer upp utan att se sina föräldrar gå till jobbet. Med en tillfällig jobbpremie ökar incitamenten ytterligare att gå från bidrag till arbete, säger äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje (M).

”Ska märka det direkt i plånboken”

Socialminister Jakob Forssmed (KD) kommenterar också den nya reformen.

– Vi måste hjälpa människor som har fastnat i ett långvarigt bidragsberoende att komma tillbaka till arbetslivet och kunna försörja sig själva. Jobbpremien blir ett av regeringens verktyg för att bryta utanförskap och ge människor hopp om en bättre framtid, säger han.

Sverigedemokraternas ekonomiskpolitiske talesperson Oscar Sjöstedt ser den nya jobbpremien som ett viktigt verktyg för att få fler människor i arbete.

– Jobbpremien är ett tydligt steg för att återupprätta arbetslinjen. Den som lämnar bidrag för arbete ska märka det direkt i plånboken. Samhället ska inte längre premiera passivitet framför ansvar och egen försörjning, säger han.

LÄS MER: Svenskarna har fel – här går det att spara ”stora pengar”

FAKTA: Jobbpremien

För att ha rätt att ta del av den skattefria ersättningen krävs det att man:

- har fått försörjningsstöd utbetalt för varje månad från juli 2025 till december 2025,

- har kontant bruttolön inklusive skattepliktiga förmåner för samma kalendermånad som ansökan om jobbpremie avser, och

- inte har fått försörjningsstöd utbetalt för samma kalendermånad som ansökan om jobbpremie avser.

Källa: Regeringskansliet

LÄS OCKSÅ: Grönlänningar rusar till butikerna – alla köper samma saker

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Jättefabriker stängs ned – rysk gigant drar i handbromsen

2026 01 20

Larmen från den ryska ekonomin avlöser varandra.

Den inhemska produktionen har lidit stor skada av hårda sanktioner från väst och svikande efterfrågan på grund av den haltande ekonomin i landet.

Nu kommer beskedet att en av Rysslands företagsgiganter tvingas att stänga ner produktionen i två fabriker.

Rysslands största producent

Det är Ryssland störst producent av cement som nu tvingas till ett krisdrag.

– Cemros holding har stängt produktionen i två fabriker i regionerna Belgorod och Ulyanovsk, rapporterar The Moscow Times med hänvisning till ett uttalande från en representant för företaget.

– En annan fabrik i regionen Lipetsk har gått över till begränsad produktion.

Brist på efterfrågan

Bakom beslutet att stänga produktionen ligger minskad efterfrågan.

Anledningen är den stora nedgången i bostadsbyggandet, men också att utländska producenter konkurrerar ut de ryska.

Bland annat producenter från Belarus och Iran.

– Cemros betonar att utländska företag sänker priserna till nivåer under kostnaden för rysk produktion, vilket gör driften av vissa anläggningar ekonomiskt olönsam, uppger tidningen.

LÄS MER: Uppgifter: Putin redo – ska kalla in hundratusentals

Cemros

Cemros är den största cementproducenten i Ryssland och står för ungefär en tredjedel av marknaden med en produktion på omkring 21 miljoner ton varje år.

Företaget har 18 fabriker och 30 stenbrott i 13 olika ryska regioner.

Redan i oktober 2025 tvingade den minskade efterfrågan företaget att minska arbetsveckorna till fyra dagar för sina anställda på grund av arbetsbrist och ekonomiska svårigheter.

Varnade i december

I förra månaden gick Cemros avdelningschef Denis Usoltsev ut och varnade för att den minskande efterfrågan skulle tvinga ryska cementföretag att stänga.

Han efterfrågade också statligt stöd till industrin, vilket ännu inte har kommit.

Cementförbrukningen i Ryssland minskade, enligt företaget, med omkring tio procent under 2025, rapporterar tidningen.

LÄS MER: Polen kan agera mot Ryssland – inom 48 timmar

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen