Natoland kräver förbud – kan strypa Ryssland

2026 06 13

Ett Natoland kräver en blockad mot Ryssland.

Estland driver ett nytt förslag inom EU.

Förslaget kan slå direkt mot Rysslands energiflöden, råvaruförsörjning och militära industri, rapporterar Kyiv Post.

Kan slå mot krigsindustrin

Estland har lagt fram ett förslag om ett EU-omfattande exportförbud på alumina, en avgörande råvara i aluminiumproduktion som används i allt från flygindustri till vapentillverkning.

Enligt Estlands utrikesminister Margus Tsahkna handlar det om att strypa en kritisk livlina för Rysslands försörjningskedjor.

– Rysslands försvarsindustri är beroende av aluminium. Aluminium är beroende av aluminiumoxid. Om vi verkligen vill göra det dyrare att vara aggressiv måste vi täppa igen det här kryphålet, skriver Tsahkna i ett inlägg på X.

Aluminium är centralt i ryska försvarsprojekt, och ett stopp för alumina från EU skulle enligt förslaget kunna påverka produktionen av bland annat flygplan, robotar och tung militär utrustning.

LÄS MER: Ryssland paralyserat – 50 militärfordon eliminerade i attack

Strypa inkomstkällor

En av de mest långtgående delarna i Estlands plan är ett totalförbud mot maritima tjänster kopplade till rysk energiexport – något som skulle påverka försäkring, logistik och finansiering av olje- och gastransporter.

– För att lamslå dessa penningflöden förespråkar Estland en maritim blockad, skriver tidningen.

Estland vill därmed strypa en av Rysslands viktigaste inkomstkällor.

Förslaget innebär att även fartyg som fraktar rysk energi skulle få svårt att få tillgång till europeiska tjänster, vilket kan tvinga fram dyrare och mer osäkra alternativa transportkedjor.

Samtidigt vill Estland skärpa den befintliga oljeprisregleringen och undvika att Rysslands exportintäkter ökar genom kringgående lösningar.

En annan del av paketet är ett omfattande inreseförbud till Schengen för personer som tjänstgjort i ryska militären eller kopplade paramilitära grupper sedan invasionen 2022.

Estland har redan blockerat tusentals individer nationellt och vill nu se en gemensam EU-linje.

Baltikum förstärker försvaret

Parallellt med de diplomatiska initiativen stärker de baltiska länderna sitt militära och civila försvar.

Nya radar- och övervakningssystem har installerats för att upptäcka drönarhot, samtidigt som fysiska hinder och skyddsanläggningar byggs längs gränserna.

I Tallinn har även nya modulära skyddsrum installerats som en del av ett bredare civilförsvarsprogram.

LÄS MER: Ukrainas plan – ”Ska få Ryssland att brinna”

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Helt ny avgift föreslås – ny faktura för svenska hushåll

2026 06 12

Vattensituationen i delar av Sverige är historiskt allvarlig.

Under större delen av våren har det larmats om grundvattennivåer mycket under det normala i större delen av södra landet. Enligt SMHI riskerar sju län vattenbrist.

– I Ringsjöarna är vattennivån den lägsta sedan mätningarna började 1974, säger Nina Bosshard, vakthavande hydrolog på SMHI, i en kommentar.

Korta duschar räcker inte

I Skåne har det skickats ut akuta kris-sms till hundratusentals svenskar om att minska på vattenanvändningen. Vattnet får enbart användas till det allra viktigaste. Fylla poolen, tvätta bilen eller vattna gräsmattan är bara att glömma.

Men de skarpa uppmaningarna hjälper inte.

Det är dags att ta i med hårdhandskarna och kräva många hushåll på en ny avgift, anser mjukvaru- och teknikföretag Vitec Infometric.

– I dag ingår vattnet oftast i månadsavgiften eller hyran i bostadsrättsföreningar och hyresrätter som en schablon. Det innebär att det inte, rent privatekonomiskt, lönar sig att spara och att den som ändå hushåller subventionerar den som slösar. Det upplevs ofta som orättvist, skriver Vitec Infometric i ett officiellt uttalande.

Vill göra som i Danmark

Det svenska företaget jämför med Danmark. Varje svensk förbrukar drygt 40 procent mer vatten än en dansk, enligt statistik från Svenskt Vatten. Infometric bedömer att det beror på att förbrukningen mäts och debiteras i mer eller mindre alla danska hushåll.

– Mätningar från tusentals lägenheter visar att förbrukningen sjunker med 20–30 procent när hushållen betalar för sitt eget vatten. Investeringen är kostnadseffektiv och betalar sig snabbt. Föreningens vattenkostnad sjunker i takt med förbrukningen. De boende betalar bara för det vatten de själva använder – en rättvisa som uppskattas, framhåller företaget.

LÄS MER: Bilhandlare i konkurs – kunder får inte tillbaka pengar

Inkludera även kallvatten

Idag kräver Boverkets byggregler individuell mätning av varmvatten vid stambyten och i nybyggda flerfamiljshus. Men det gäller bara varmvatten.

– Lagkravet bör rimligtvis utvidgas till att omfatta både varm- och kallvatten och kompletteras med krav, anser Infometric.

LÄS MER: Skattelättnader på gång – ”Kommer bli fler jobb”

Foto: M. Nilov

Text: Redaktionen

Skattefri ersättning införs – tusenlappar för många hushåll

2026 06 13

Från och med 1 juli gäller en ny lag i Sverige.

Det var förra veckan som beslutet röstades igenom i riksdagen. Från och med kommande månadsskifte ska folk som bor nära vindkraftverk få rätt till ersättning.

Regeringens förhoppning är att det ska få fler kommuner att säga ja till vindkraft, en vision som delas även bland lokalpolitiker.

– Jag tror att vindkraftsmotståndet generellt kommer att bestå, men det kommer att vara fler som ändå tycker att det är acceptabelt om man får en peng, säger Ljungbys kommunstyrelseordförande Magnus Gunnarsson (M) till SR.

Kritiken: för lågt

Enligt regeringens räkneexempel kan ersättning landa på allt från ett par tusen till uppemot 30 000 kronor, beroende på elpris och hur långt det är till vindkraftverket. Folk som bor på ett avstånd inom cirka en kilometer får högst ersättning.

Det är inte tillräckligt, anser dock intresseorganisationen Villaägarna.

– Ersättningen är för låg och motsvarar inte värdenedgången på husen. Husägarna borde hållas skadeslösa när vindkraftverk byggs, säger riksförbundets chefsjurist Ulf Stenberg till Di.

"Risk för konflikt"

Chefsjuristen hänvisar till en studie från KTH som menar att fastigheter föll med 10-13 procent i värde om de låg i närheten av vindkraftverk. Hus inom två kilometer från en anläggning kunde falla så mycket som 25 procent i pris.

Det finns också en regel som säger att ersättningen aldrig kan bli mer än två procent av kraftverkägarens försäljningsintäkter. Ett vindkraftverk som drar in fem miljoner kronor skulle därmed kunna leda till 12 500 kronor i ersättning för en villaägare som bor en kilometer från verket. Men om det är 25 hus i samma område blir det plötsligt bara 4 000 kronor per hushåll, enligt Di.

Ett incitament att placera vindkraft nära bostäder och ökad risk för konflikt, menar Ulf Stenberg.

– Eftersom intäktsbortfallet begränsas blir tätortsnära lägen mer lönsamma än mer perifera. Infrastruktur finns ofta redan på plats.

LÄS MER: Bilhandlare i konkurs – kunder får inte tillbaka pengar

"Krävs lokal förankring"

Regeringen har framhållit att syftet med den nya ersättningen är att närboende ska få ta del av intäkterna från nya vindkraftsparker, vilket bedöms öka kommunernas incitament att godkänna fler projekt.

– För att Sverige ska kunna bygga ut den fossilfria elproduktionen i den takt som klimatomställningen kräver behövs en stark lokal förankring, sade vikarierande klimat- och miljöminister Johan Britz (L) i mars.

LÄS MER: Skattelättnader på gång – ”Kommer bli fler jobb”

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen