EUROPA: Natoland kallar till krismöte

2023 12 29

Ryssland genomförde under natten till fredagen den största attacken mot Ukraina sedan invasionen inleddes.

Flera städer anfölls med robotar, bland annat huvudstaden Kyiv.

Mitt under missilanfallen ska ett “oidentifierat föremål” ha trängt in omkring 40 kilometer in i grannlandet tillika Natomedlemmen Polen.

Enligt Maciej Klisz, operativ befälhavare för Polens väpnade styrkor, var föremålet en rysk missil.

Nu kallar Natolandet till omedelbart krismöte, rapporterar Sky News.

– Den polske presidenten har kallat till ett krismöte i det nationella säkerhetsrådet efter att en misstänkt rysk missil tagit sig in i landets luftrum i morse, uppger tv-kanalen.

Även FN:s säkerhetsråd genomför ikväll 22.00 svensk tid ett extrainsatt möte med anledning av attackerna, erfar Reuters.

Nato: "Vi övervakar"

Polska medier har under dagen intervjuat vittnen som såg föremålet “röra sig i en hög hastighet” utanför byn Dolhobyczow, mindre än fem kilometer från den ukrainska gränsen.

Det är drygt tolv kilometer från en annan by i Polen där två personer i november förra året dödades efter att en ukrainsk luftvärnsmissil av misstag träffat en anläggning avsedd för spannmålslagring.

Jens Stoltenberg, generalsekreterare i Nato, har hittills valt att avvakta.

– Nato övervakar situationen, framhåller han på X och tillägger:

– Talade med president Andrzej Duda om missilincidenten i Polen. Nato står i solidaritet med vår värdefulla allierade. Vi kommer att hålla kontakten när fakta fastställs. Nato är fortfarande vaksamt.

Tre minuter i Polen

Missilen spenderade knappt tre minuter i polskt luftrum innan den återvände till Ukraina.

– Hela flygvägen över polskt territorium övervakades, sade Maciej Klisz på en presskonferens tidigare idag, enligt Reuters.

Det finns inga rapporter om att föremålet ska ha exploderat eller kraschat i Natolandets territorium.

Tredje gången på ett år

Hela 158 drönare och missiler användes under natten i massanfallet mot Ukraina.

Framför allt riktades attackerna mot kritisk infrastruktur, någonting som bland annat USA varnat för skulle ske tidigare under hösten.

Även industri och militära anläggningar attackerades, enligt den ukrainska militären.

När en robot senast tog sig över gränsen till Polen väckte det stor rädsla att kriget i Ukraina skulle spridas vidare i Europa.

Även i april tidigare i år hittades ett militärt föremål i en skog nära polska byn Zamosc. Senare konstaterades att det rörde sig om en rysk missil.

Foto: Nato

Text: Redaktionen


23 oktober 2025

Skattesmäll väntar 200 000 svenskar nästa år

2025 12 10

En mängd svenskar riskerar en tydlig skattehöjning från 2026.

När reglerna för investeringssparkonto görs om 2026 väntar både skattelättnader och en betydande skattehöjning.

Runt 200 000 svenskar riskerar att hamna på fel sida gränsen och kan vänta sig en skattesmäll.

Dyrt ovanför gränsen

Från och med 2026 fördubblas det skattefria sparandet på ISK och kapitalförsäkring till 300 000 kronor, samtidigt som schablonskatten höjs till 1,065 procent efter att statslåneräntan skenat upp till 2,55 procent.

Det innebär att skatten stiger från 890 kronor till 1 065 kronor per 100 000 kronor, en ökning med 175 kronor.

För alla som ligger under 300 000 kronor blir skatten däremot noll.

– Skatten på ISK stiger nästa år, men samtidigt blir ett större sparbelopp helt skattefritt. Det gör att många faktiskt får lägre skatt, trots höjningen av schablonräntan, uppger Nordnet i en analys av förändringen.

Det skattefria utrymmet gäller per person och omfattar hela sparandet i både ISK och kapitalförsäkring.

Men effekten slår mycket olika beroende på kapitalnivå.

– För större kapital innebär det en tydlig skatteökning inför nästa år, meddelar Nordnet.

LÄS MER: Transportstyrelsen uppmanar bilister och fotgängare – gäller en månad framåt

Stora kapital straffas

Enligt Länsförsäkringars beräkningar landar brytpunkten där skatten blir oförändrad jämfört med 2025 på strax över en miljon kronor i sparande.

Under detta belopp minskar skatten, över det stiger den.

För dem som har stora kapital – en miljon kronor och mer – blir ökningen tydlig.

– När det kommer till att ha en miljon på ett investeringssparkonto (ISK), så är det omkring 200 000 svenskar som har det. Enligt Finansliv hade ungefär 9 400 personer 10 miljoner kronor eller mer på sina sparkonton, uppger Zmarta.

Det är just dessa som riskerar en märkbar skattesmäll när de nya reglerna träder i kraft.

– Brytgränsen där skatten blir oförändrad ligger strax över en miljon kronor. För kapital över den nivån stiger skatten, och för lägre kapital sjunker den tack vare det höjda grundavdraget, konstaterar Länsförsäkringar i sina kalkyler.

LÄS MER: Rusta överraskar – pangbesked från lågpriskedjan

Foto: Skatteverket

Text: Redaktionen


10 dec 2025

Ryssland varnar för Sverige

2025 12 10

Ryssland pekar bland annat ut Sverige som något slags hot mot den ryska nationen.

Utspelet kommer från den ryska befälhavaren Alexander Moiseyev, som säger att Natoländerna “avsevärt” har ökat sin underrättelseverksamhet i den arktiska regionen.

Förutom Sverige är det i synnerhet Finland som beskrivs som en aktör Ryssland anser sig behöva varna för, enligt Moiseyev.

– Intensiteten i Natoländernas underrättelsetjänst har ökat avsevärt. Det finns planer på att placera ur fler strategiska övervakningsdrönare av Phoenixtypen i Finland, säger befälhavaren till statliga ryska nyhetsbyrån Tass, vilket uppmärksammats av den finländska tidningen Iltalehti.

Växlat upp närvaron

Arktis är en känslig region i sammanhanget, inte minst ur ett svenskt perspektiv. Stormaktskonkurrensen i området har bland annat varit en fråga för Sveriges riksdag och Sverige ingår sedan 1996 i Arktiska rådet tillsammans med Danmark och Grönland, Finland, Island, Kanada, Norge, USA och just Ryssland.

Under de senaste åren har Ryssland växlat upp sin närvaro och öppnat flera gamla sovjetiska militärbaser i Arktis.

– Det blir öppnare maktpolitik i det arktiska området. Det är en stor förändring, som Finland och också Sverige måste förbereda sig för, har Eoin Micheál McNamara, forskare vid Utrikespolitiska institutet i Finland, tidigare sagt till Hufvudstadsbladet.

LÄS MER: ”Inom två veckor” – jättebesked för Ukraina närmar sig

Utspelet: Sverige i "anti-rysk hysteri"

Enligt Alexander Moiseyev har västländer successivt växlat upp byggandet av isbrytare och investerat i “moderna multifunktionella obemannade system”, skriver Iltalehti.

– Alla dessa åtgärder tyder på att militär kapacitet byggs upp i den arktiska regionen för att begränsa Ryska federationen, men jag vill betona att vi inte rör oss mot deras gränser, de rör sig mot våra gränser, säger den ryska befälhavaren.

Moiseyev påstår även att Sverige och Finland under de senaste två åren anslutit sig till den “anti-ryska hysterin”.

LÄS MER: “Champagnen öppnas i Moskva” – varningsflagg hissad i Finland

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen