EUROPA: Natoland kallar till krismöte

2023 12 29

Ryssland genomförde under natten till fredagen den största attacken mot Ukraina sedan invasionen inleddes.

Flera städer anfölls med robotar, bland annat huvudstaden Kyiv.

Mitt under missilanfallen ska ett “oidentifierat föremål” ha trängt in omkring 40 kilometer in i grannlandet tillika Natomedlemmen Polen.

Enligt Maciej Klisz, operativ befälhavare för Polens väpnade styrkor, var föremålet en rysk missil.

Nu kallar Natolandet till omedelbart krismöte, rapporterar Sky News.

– Den polske presidenten har kallat till ett krismöte i det nationella säkerhetsrådet efter att en misstänkt rysk missil tagit sig in i landets luftrum i morse, uppger tv-kanalen.

Även FN:s säkerhetsråd genomför ikväll 22.00 svensk tid ett extrainsatt möte med anledning av attackerna, erfar Reuters.

Nato: "Vi övervakar"

Polska medier har under dagen intervjuat vittnen som såg föremålet “röra sig i en hög hastighet” utanför byn Dolhobyczow, mindre än fem kilometer från den ukrainska gränsen.

Det är drygt tolv kilometer från en annan by i Polen där två personer i november förra året dödades efter att en ukrainsk luftvärnsmissil av misstag träffat en anläggning avsedd för spannmålslagring.

Jens Stoltenberg, generalsekreterare i Nato, har hittills valt att avvakta.

– Nato övervakar situationen, framhåller han på X och tillägger:

– Talade med president Andrzej Duda om missilincidenten i Polen. Nato står i solidaritet med vår värdefulla allierade. Vi kommer att hålla kontakten när fakta fastställs. Nato är fortfarande vaksamt.

Tre minuter i Polen

Missilen spenderade knappt tre minuter i polskt luftrum innan den återvände till Ukraina.

– Hela flygvägen över polskt territorium övervakades, sade Maciej Klisz på en presskonferens tidigare idag, enligt Reuters.

Det finns inga rapporter om att föremålet ska ha exploderat eller kraschat i Natolandets territorium.

Tredje gången på ett år

Hela 158 drönare och missiler användes under natten i massanfallet mot Ukraina.

Framför allt riktades attackerna mot kritisk infrastruktur, någonting som bland annat USA varnat för skulle ske tidigare under hösten.

Även industri och militära anläggningar attackerades, enligt den ukrainska militären.

När en robot senast tog sig över gränsen till Polen väckte det stor rädsla att kriget i Ukraina skulle spridas vidare i Europa.

Även i april tidigare i år hittades ett militärt föremål i en skog nära polska byn Zamosc. Senare konstaterades att det rörde sig om en rysk missil.

Foto: Nato

Text: Redaktionen

50 000 måste anställas – snittlön på 32 800 kronor

2026 07 19

En bransch skriker efter arbetskraft – och behöver anställa 50 000 de kommande åren.

Antalet personer som är 80 år eller äldre ökar kraftigt i Sverige.

Det innebär att det under de kommande åren väntas finnas ett stort behov av ny arbetskraft inom äldreomsorgen.

Äldreomsorgen är den verksamhet i kommuner och regioner där det behövs personal allra mest.

Fram till år 2030 måste så många som 50 000 anställas, enligt Socialstyrelsen.

Finns utmaningar

Myndigheten pekar ut en rad utmaningar som finns i branschen.

Undersköterskor i äldreomsorgen har exempelvis dubbelt så höga sjuktal som genomsnittet på arbetsmarknaden.

Samtidigt finns brister i arbetsmiljön, stora personalgrupper och svårigheter att rekrytera medarbetare med rätt kompetens.

Snittlönen för en undersköterska ligger enligt Statistiska centralbyrån på 32 800 kronor.

“Hög arbetsbelastning”

Bristerna i arbetsmiljön bedöms vara orsaken till att undersköterskor i äldreomsorgen har dubbelt så höga sjuktal som på arbetsmarknaden i övrigt.

– Många medarbetare gör ett fantastiskt arbete varje dag, säger Socialstyrelsens generaldirektör Björn Eriksson.

– Men arbetsbelastningen är hög och det märks. Arbetsmiljön behöver bli bättre för att få ner sjukskrivningstalen.

Läs mer: Stort orderlyft för Saab

“Svårt att ge stöd”

Enhetschefer i äldreomsorgen ansvarar i genomsnitt för 52 medarbetare.

Det bedöms göra det svårt att finnas nära medarbetarna och stötta personalen i vardagen.

– När en chef har ansvar för så många medarbetare blir det svårt att ge personalen det stöd som behövs, säger utredaren Anna Brooks.

Behövs organisation

Socialstyrelsen konstaterar i sin rapport att mycket behöver göras för att förbättra möjligheterna att rekrytera de 50 000 som kommer att behövas fram till år 2030.

Anna Brooks menar att det handlar om organisering.

– Att organisera arbetet så att fler orkar arbeta heltid är en del av lösningen. Arbetsgivarna behöver också erbjuda heltidstjänster i högre utsträckning än idag, säger hon.

Läs mer: Höjning vid pump – här är nya prislappen

Foto: Radission US resp Riksbanken

Text: Redaktionen

Folk kan stoppas när de ska tanka bilen

2026 07 20

Väktare kan sättas in för att stoppa folk från att tanka bilen.

Ett annat alternativ skulle kunna vara en slags modern variant av ransoneringskort.

Det är möjliga scenarier vid en eventuell bränsleransonering i Sverige, vilket staten nu utreder.

– Vår omvärld ser ut som den gör. I Mellanöstern och i Ukraina används energi som ett vapen. Så det är bra och lägligt att även Sverige tittar på hur vår drivmedelsberedskap fungerar, säger Karl Björklund som är enhetschef på Energimyndigheten, till SR.

Ska moderniseras

Det är just Energimyndigheten som fått uppdraget att utreda Sveriges försörjningstrygghet när det gäller bensin och diesel.

Skälet, förutom det som pågår i omvärlden, är att den nuvarande ransoneringsplanen är föråldrad. Den bygger på en lag från 1978 och går inte längre att tillämpa i ett modernt digitaliserat samhälle med obemannade bensinstationer.

– Ransoneringskorten till exempel, det är svårt att kopiera till dagens samhälle, säger Karl Björklund.

Har inte uteslutit

Sverige har idag ett beredskapslager av olja som ska räcka i minst 90 dagar, uppger SR.

Vid flera tillfällen under våren har det varnats för att ransonering kan bli aktuellt. Exempelvis har finansminister Elisabeth Svantesson (M) inte uteslutit sådana scenarier.

– Blir det här mer utdraget då kommer vi att få problem med högre priser och kanske till och med tillgång, sade hon till Aftonbladet i slutet av mars och syftade på USA:s krig mot Iran.

Priset stiger

Christian Kopfler, råvaruanalytiker på investmentbanken Arctic Securities, var också en av dem som under våren flaggade för risken för ransonering. Om det blir brist på diesel kommer samhällskritiska funktioner som transport, jordbruk och industri att prioriteras före hushållen, menade han.

Energimyndigheten bedömer dock att det i nuläget är osannolikt att staten skulle behöva ransonera bränsle.

Karl Björklund menar att marknaden, med högre priser vid pump, är en första räddningsplanka.

På måndagen steg oljepriset och Brentoljan passerade 90 dollar per fat, efter att USA och Iran inlett nya attacker mot varandra under natten.

Foto: Circle K

Text: Redaktionen