EUROPA: Natoland kallar till krismöte

2023 12 29

Ryssland genomförde under natten till fredagen den största attacken mot Ukraina sedan invasionen inleddes.

Flera städer anfölls med robotar, bland annat huvudstaden Kyiv.

Mitt under missilanfallen ska ett “oidentifierat föremål” ha trängt in omkring 40 kilometer in i grannlandet tillika Natomedlemmen Polen.

Enligt Maciej Klisz, operativ befälhavare för Polens väpnade styrkor, var föremålet en rysk missil.

Nu kallar Natolandet till omedelbart krismöte, rapporterar Sky News.

– Den polske presidenten har kallat till ett krismöte i det nationella säkerhetsrådet efter att en misstänkt rysk missil tagit sig in i landets luftrum i morse, uppger tv-kanalen.

Även FN:s säkerhetsråd genomför ikväll 22.00 svensk tid ett extrainsatt möte med anledning av attackerna, erfar Reuters.

Nato: "Vi övervakar"

Polska medier har under dagen intervjuat vittnen som såg föremålet “röra sig i en hög hastighet” utanför byn Dolhobyczow, mindre än fem kilometer från den ukrainska gränsen.

Det är drygt tolv kilometer från en annan by i Polen där två personer i november förra året dödades efter att en ukrainsk luftvärnsmissil av misstag träffat en anläggning avsedd för spannmålslagring.

Jens Stoltenberg, generalsekreterare i Nato, har hittills valt att avvakta.

– Nato övervakar situationen, framhåller han på X och tillägger:

– Talade med president Andrzej Duda om missilincidenten i Polen. Nato står i solidaritet med vår värdefulla allierade. Vi kommer att hålla kontakten när fakta fastställs. Nato är fortfarande vaksamt.

Tre minuter i Polen

Missilen spenderade knappt tre minuter i polskt luftrum innan den återvände till Ukraina.

– Hela flygvägen över polskt territorium övervakades, sade Maciej Klisz på en presskonferens tidigare idag, enligt Reuters.

Det finns inga rapporter om att föremålet ska ha exploderat eller kraschat i Natolandets territorium.

Tredje gången på ett år

Hela 158 drönare och missiler användes under natten i massanfallet mot Ukraina.

Framför allt riktades attackerna mot kritisk infrastruktur, någonting som bland annat USA varnat för skulle ske tidigare under hösten.

Även industri och militära anläggningar attackerades, enligt den ukrainska militären.

När en robot senast tog sig över gränsen till Polen väckte det stor rädsla att kriget i Ukraina skulle spridas vidare i Europa.

Även i april tidigare i år hittades ett militärt föremål i en skog nära polska byn Zamosc. Senare konstaterades att det rörde sig om en rysk missil.

Foto: Nato

Text: Redaktionen

JUST NU: USA skickar ut krigsfartyg – eskalering nära

2025 10 24

Den amerikanska militären skickar ut ett krigsfartyg mot Trinidad och Tobago.

Fartyget kommer att ingå i gemensamma övningar nära Venezuelas kust, samtidigt som spänningarna mellan diktaturen och USA fortsätter att eskalera.

Från och med söndag och fyra dagar framöver kommer fartyget USS Gravely att lägga till i Port of Spain, rapporterar AFP.

En kontingent amerikanska marinsoldater kommer att delta i övningarna med Trinidad och Tobagos försvar.

Samtidigt varnar USA:s president Donald Trump för att attacker mot påstådda narkotikasmugglare från Venezuela kan börja utföras på land.

– Land står på tur, säger Trump enligt The Guardian och tillägger:

– Och vi kanske går till senaten med det, vi kanske går till kongressen och berättar om det för dem, men jag kan inte tänka mig att de skulle ha några problem med det.

Jämför med al-Qaida

USA har hittills utfört sammanlagt nio attacker mot narkotikahandlare i Karibien samt Stilla havet. Minst 37 personer har dött.

Trumpregeringen beskriver de utpekade narkotikahandlarna som terrorister.

– Precis som al-Qaida förde krig mot vårt hemland, för dessa karteller krig mot vår gräns och vårt folk, framhåller USA:s försvarsminister, numera krigsminister, Pete Hegseth.

– Det kommer inte att finnas någon tillflykt eller förlåtelse, enbart rättvisa.

LÄS OCKSÅ: Stormakt viker sig – kan dumpa rysk olja

Teorin: vill störta Maduro

En del analytiker har spekulerat i om de amerikanska insatserna mot fartygen egentligen är en förevändning för att störta Venezuelas diktator Nicolás Maduro.

Flera demokrater, samt några republikaner, har ifrågasatt administrationens attacker

– Nu flyger vi B52:or längs Venezuelas kust och pratar om regimskifte? Hur ofta har ett regimskifte fungerat bra för USA, oavsett om det varit Vietnam, Kuba, Irak eller Afghanistan? Det försätter amerikanska liv i fara, och det gör oss inte tryggare. Det har motsatt effekt, säger demokraten och senatorn Mark Kelley till MSNBC.

Trump har inte kommenterat om han vill döda eller störta Maduro, som han beskriver som en terrorist.

LÄS MER: Dubbelattack mot Ryssland

Foto: U.S. Navy photo by Paul Farley/Released

Text: Redaktionen

JUST NU: Helt nytt straff ska införas i Sverige

2025 10 24

Ett nytt straff ska införas i Sverige.

Det meddelar justitieminister Gunnar Strömmer (M) på fredagsmorgonen.

Den nya påföljden som föreslås kallas för säkerhetsförvaring.

I praktiken handlar det om en tidsobestämd påföljd som gör det möjligt att fortsätta hålla en person inlåst, om risken för att nya grova brott ska begås bedöms som stor.

– Vissa brottslingar är så farliga för vårt samhälle att de inte bör släppas ut per automatik. I dag finns ingen möjlighet att fortsätta inlåsningen även om riskerna för nya grova brott är väldigt stora. Med det här nya straffet skapar vi ett verkligt skydd för potentiella brottsoffer och samhället i stort mot samhällets farligaste individer, säger Gunnar Strömmer i ett uttalande.

Ska användas vid återfall

Påföljden ska kunna användas för personer som har återfallit i allvarlig brottslighet mot annans liv, hälsa, frihet eller frid, enligt regeringen.

– Eller som har begått sådana brott vid upprepade tillfällen, och som bedöms ha en hög risk för återfall i sådan brottslighet. Det kan till exempel handla om grova vålds- och sexualbrott, framhåller Justitiedepartementet.

LÄS OCKSÅ: Ilska inom regeringen – skyller på Liberalerna

Införs till våren

Från och med 1 mars 2026 är tanken att det nya straffet ska kunna dömas ut.

Den som tilldelas påföljden kommer först att “avtjäna en tid som motsvarar längden på det straff som hade dömts ut om fängelse hade valts som påföljd”.

– Skillnaden mot vanligt fängelse är att personen kommer att avtjäna ytterligare fyra till sex år till, att ingen villkorlig frigivning kommer att ske och att säkerhetsförvaringen kan förlängas av domstol vid påtaglig risk för att den allvarliga brottsligheten ska fortsätta, förklarra Gunnar Strömmer i en debattartikel i Expressen.

Det kommer inte finnas någon gräns för hur många gånger en förlängning kan beslutas.

Regeringen har nu lämnat över remissen till Lagrådet.

LÄS MER: “Ser värre ut än Northvolt” – ny tung konkurs kan vänta i Sverige

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen