EUROPA: Natoland kallar till krismöte

2023 12 29

Ryssland genomförde under natten till fredagen den största attacken mot Ukraina sedan invasionen inleddes.

Flera städer anfölls med robotar, bland annat huvudstaden Kyiv.

Mitt under missilanfallen ska ett “oidentifierat föremål” ha trängt in omkring 40 kilometer in i grannlandet tillika Natomedlemmen Polen.

Enligt Maciej Klisz, operativ befälhavare för Polens väpnade styrkor, var föremålet en rysk missil.

Nu kallar Natolandet till omedelbart krismöte, rapporterar Sky News.

– Den polske presidenten har kallat till ett krismöte i det nationella säkerhetsrådet efter att en misstänkt rysk missil tagit sig in i landets luftrum i morse, uppger tv-kanalen.

Även FN:s säkerhetsråd genomför ikväll 22.00 svensk tid ett extrainsatt möte med anledning av attackerna, erfar Reuters.

Nato: "Vi övervakar"

Polska medier har under dagen intervjuat vittnen som såg föremålet “röra sig i en hög hastighet” utanför byn Dolhobyczow, mindre än fem kilometer från den ukrainska gränsen.

Det är drygt tolv kilometer från en annan by i Polen där två personer i november förra året dödades efter att en ukrainsk luftvärnsmissil av misstag träffat en anläggning avsedd för spannmålslagring.

Jens Stoltenberg, generalsekreterare i Nato, har hittills valt att avvakta.

– Nato övervakar situationen, framhåller han på X och tillägger:

– Talade med president Andrzej Duda om missilincidenten i Polen. Nato står i solidaritet med vår värdefulla allierade. Vi kommer att hålla kontakten när fakta fastställs. Nato är fortfarande vaksamt.

Tre minuter i Polen

Missilen spenderade knappt tre minuter i polskt luftrum innan den återvände till Ukraina.

– Hela flygvägen över polskt territorium övervakades, sade Maciej Klisz på en presskonferens tidigare idag, enligt Reuters.

Det finns inga rapporter om att föremålet ska ha exploderat eller kraschat i Natolandets territorium.

Tredje gången på ett år

Hela 158 drönare och missiler användes under natten i massanfallet mot Ukraina.

Framför allt riktades attackerna mot kritisk infrastruktur, någonting som bland annat USA varnat för skulle ske tidigare under hösten.

Även industri och militära anläggningar attackerades, enligt den ukrainska militären.

När en robot senast tog sig över gränsen till Polen väckte det stor rädsla att kriget i Ukraina skulle spridas vidare i Europa.

Även i april tidigare i år hittades ett militärt föremål i en skog nära polska byn Zamosc. Senare konstaterades att det rörde sig om en rysk missil.

Foto: Nato

Text: Redaktionen

Skattefritt från och med i år – nästan alla är eniga

2026 06 05

En av regeringens mer omtalade reformer får tummen upp från väljarna.

Sju av tio är positiva till skattefritt sparande i ett investeringssparkonto, så kallat ISK.

Det visar en färsk undersökning som tagits fram av Länsförsäkringar, där svenskarna ger ett tydligt stöd till regeringens beslut att från och med i år tillåta skattefritt sparande på ISK upp till 300 000 kronor.

– Det här är en reform som träffar både rätt och brett. Den gör det lättare för hushåll att bygga buffert, bostadssparande och större ekonomisk frihet, säger Stefan Westerberg, Länsförsäkringars privatekonom, i en kommentar.

Hela kontantinsatsen

Enligt bankens undersökning är 67 procent av svenskarna positivt inställda till reformen.

Blott 15 procent är emot och 18 procent är osäkra.

Siffrorna är likartade när hushållen får frågan vilken effekt reformen har för den egna privatekonomin: 67 procent anser att det ger en bra effekt. Enbart 6 procent anser att effekten är dålig.

– Det starka stödet visar att skattefriheten på ISK inte uppfattas som en smal reform för hushåll med stora kapital, säger Stefan Westerberg och fortsätter:

– För många handlar de första 300 000 kronorna om något väldigt konkret: bufferten som gör att en oväntad utgift inte blir ett lån, kontantinsatsen till första bostaden eller frihetskapitalet som gör att man kan byta jobb, hjälpa barnen, starta företag eller skapa trygghet inför pensionen. Det är därför reformen träffar rätt.

LÄS OCKSÅ: Rusning till Ikea – folk skriver upp sig på väntelistor

Inte bara symboliskt

Faktorer som gör att reformen får ett så högt stöd bedöms bland annat vara att sparande blivit en viktigare fråga för många, särskilt efter flera år av hög inflation.

Länsförsäkringar pekar även ut gruppen som ska köpa sin första bostad. För dem skulle den skattebefriade summan kunna räcka till en hel kontantinsats.

– I en svårtillgänglig hyresmarknad och en dyr ägd marknad är det egna sparandet ofta biljetten in. Då är 300 000 kronor inte ett symboliskt belopp, utan kan motsvara hela kontantinsatsen till en första bostad. Det gör den skattefria nivån direkt relevant för unga vuxna och andra som försöker ta sig in på bostadsmarknaden, säger Stefan Westerberg.

LÄS MER: UPPGIFTER: Bland EU:s dyraste – Sverige riskerar ekonomisk baksmälla

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Avgift införs – när du tar ut kontanter

2026 06 06

Hos vissa bankomater i Sverige kommer en avgift att införas under sommaren.

Kontantfrågan är alltjämt het i Sverige.

Det är många som uttrycker sitt stöd för att stärka kontanternas roll i samhället.

Men bankomatföretaget Kontanten, som har 450 uttagsautomater runt om i landet, menar att ingen vill ta ansvar.

Framöver kommer en avgift att införas för att ta ut kontanter från Kontantens uttagsautomater.

Inför avgift

Avgiften debiteras per uttag och baseras på uttagsbeloppet.

Detta kommer att gälla från och med i sommar:

100–200 kr: 15 kr

300–1 000 kr: 20 kr

1 100–2 000 kr: 25 kr

Det framgår emellertid inte något exakt datum för när avgifterna kommer att börja tas ut.

“Sista utväg”

I en debattartikel framhåller Kontanten att ekvationen inte längre går ihop.

– Efter långvariga försök till dialog förbereder vi nu som en sista utväg införandet av avgifter på kontantuttag i vårt nätverk av uttagsautomater, med planerad start under sommaren 2026. Detta är inte en utveckling vi önskat se, framhåller de i Aftonbladet.

Läs mer: Valuta störtdyker – har halverats i värde

“Många negativa”

Marcus Liljeblad, Kontantens country manager i Sverige, berättar att det har kommit negativa reaktioner.

Men han menar också att andra är mer förstående.

– Det är naturligtvis många kunder som är negativa till att behöva betala, så har det absolut varit, säger han till DN.

– Samtidigt har andra haft förståelse för att det kostar pengar att upprätthålla detta och att alternativet på sikt skulle riskera att bli färre uttagsautomater.

Kommer synas

Avgiften kommer alltid att visas i automaten innan uttaget genomförs.

Man kommer att få möjlighet att godkänna eller avbryta transaktionen innan uttaget slutförs.

Bankomat – som har 1 200 automater i landet – ska inte ha några planer på att börja ta ut en avgift vid uttag.

Läs mer: Chocken: Säger upp samtliga anställda

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen