Det uppger Natomedlemmens försvarsdepartement på morgonen.

Kränkningen ska ha skett i samband med en drönarattack mot ukrainska staden Izmail i södra delen av landet i närheten av floden Donau.

Tre personer dog och 14 skadades i Ukraina, enligt åklagare i Odesa.

– Rumäniens radarsystem har identifierat möjligheten att en av drönarna inblandade i attacken mot Ukraina korsade rumänskt luftrum under en mycket kort period på mindre än tre minuter i (...) gränsområdet, framhåller det rumänska departementet enligt Reuters.

Uppmanas söka skydd

Rumäniens försvar blixtagerade efter uppgifterna om den ryska drönaren.

Två stridsflygplan av typen F-16 samt två spanska F-18-plan som för närvarande patrullerar luftrummet aktiverades under natten, enligt nyhetsbyrån.

– Invånare i den sydöstra rumänska regionen varnas att söka skydd, framhåller Reuters vidare.

Eskalering var nära

Enligt det ukrainska flygvapnet sköts 24 av 32 drönare ned under attacken.

Det är dock inte första gången som Rumänien drabbas av följdeffekter från de ryska angreppen.

Natolandet, som delar en 650 kilometer lång gräns till Ukraina, har vid flera tillfällen det senaste året tvingats konstatera att ryska drönarfragment har landat i dess territorium.

I de flesta fallen har drönarna förstörts av ukrainskt luftförsvar.

För knappt tre veckor sedan var dock en eskalering nära när en rysk drönare tog sig in i Rumäniens luftrum – samtidigt som en annan rysk drönare slog ned i Lettland.

– Det här är en bekräftelse på att vi måste fortsätta arbetet som påbörjats för att stärka Lettlands östra gräns med luftförsvar, sade Lettlands försvarsminister Andris Sprūds till LSM vid tillfället.

Lettland vill kunna öppna eld

Händelserna i Rumänien och Lettland den 8 september fick en annan Natomedlem, Litauen, att kräva att medlemsländerna i öst ska få Natos tillåtelse att skjuta ned ryska farkoster ovanför Östersjöområdet.

– Beslutskedjan på Nato-nivå måste förkortas så att våra stridsflygplan kan lyfta omedelbart och förstöra drönarna, sade Litauens försvarsminister Laurynas Kasčiūnas  till radio- och tv-kanalen LRT i början av månaden.

Arkivfoto: G. Croisiaux

Text: Redaktionen