30 oktober 2025

Natoland har skickat upp stridsflyg – invånare uppmanas söka skydd

2024 09 27

En rysk drönare har passerat Rumäniens luftrum under natten till fredagen.

Det uppger Natomedlemmens försvarsdepartement på morgonen.

Kränkningen ska ha skett i samband med en drönarattack mot ukrainska staden Izmail i södra delen av landet i närheten av floden Donau.

Tre personer dog och 14 skadades i Ukraina, enligt åklagare i Odesa.

– Rumäniens radarsystem har identifierat möjligheten att en av drönarna inblandade i attacken mot Ukraina korsade rumänskt luftrum under en mycket kort period på mindre än tre minuter i (...) gränsområdet, framhåller det rumänska departementet enligt Reuters.

Uppmanas söka skydd

Rumäniens försvar blixtagerade efter uppgifterna om den ryska drönaren.

Två stridsflygplan av typen F-16 samt två spanska F-18-plan som för närvarande patrullerar luftrummet aktiverades under natten, enligt nyhetsbyrån.

– Invånare i den sydöstra rumänska regionen varnas att söka skydd, framhåller Reuters vidare.

Eskalering var nära

Enligt det ukrainska flygvapnet sköts 24 av 32 drönare ned under attacken.

Det är dock inte första gången som Rumänien drabbas av följdeffekter från de ryska angreppen.

Natolandet, som delar en 650 kilometer lång gräns till Ukraina, har vid flera tillfällen det senaste året tvingats konstatera att ryska drönarfragment har landat i dess territorium.

I de flesta fallen har drönarna förstörts av ukrainskt luftförsvar.

För knappt tre veckor sedan var dock en eskalering nära när en rysk drönare tog sig in i Rumäniens luftrum – samtidigt som en annan rysk drönare slog ned i Lettland.

– Det här är en bekräftelse på att vi måste fortsätta arbetet som påbörjats för att stärka Lettlands östra gräns med luftförsvar, sade Lettlands försvarsminister Andris Sprūds till LSM vid tillfället.

Lettland vill kunna öppna eld

Händelserna i Rumänien och Lettland den 8 september fick en annan Natomedlem, Litauen, att kräva att medlemsländerna i öst ska få Natos tillåtelse att skjuta ned ryska farkoster ovanför Östersjöområdet.

– Beslutskedjan på Nato-nivå måste förkortas så att våra stridsflygplan kan lyfta omedelbart och förstöra drönarna, sade Litauens försvarsminister Laurynas Kasčiūnas  till radio- och tv-kanalen LRT i början av månaden.

Arkivfoto: G. Croisiaux

Text: Redaktionen


25nov25

I KVÄLL TISDAG: Prischock för svenska hushåll

2025 11 25

Elpriserna rusar under tisdagen.

Under kvällen blir det riktigt dyrt för miljontals hushåll i Sverige.

I det sydligaste elområdet, SE4, kan priset stiga till omkring fem kronor per kilowattimme – den högsta noteringen under hela 2025, rapporterar Aftonbladet.

Elbolaget Bixias prisanalytiker Johan Sigvardsson berättar att det finns flera förklaringar till pristoppen. Han hänvisar bland annat till att hög elförbrukning och de senaste dagarnas kalla väder har lett till att elproduktionen minskat i landet.

Plötslig isläggning på Luleälven är en av flera faktorer som ställt till det.   

– Det har pågått i ungefär en vecka och har lett till att det är ganska mycket vattenkraft som inte är tillgänglig. Detsamma gäller vindkraftverken, de får is på sina vingar, säger Sigvardsson till tidningen.

Vidare konstaterar experten att vindstilla dagar i Tyskland får de svenska elpriserna att ticka uppåt, särskilt i södra Sverige.

–  Vi sammankopplas som vanligt med de tyska priserna, och de är väldigt höga just nu. Det är därför vi får en hel del dyra timmar just i dag, säger Sigvardsson till Aftonbladet.

LÄS MER: TVÅ DAGAR KVAR: Populär restaurangkedja öppnar i Sverige 

Vänder snart

Tisdagskvällens pristopp är inte här för att stanna. Redan under onsdagen väntas elpriserna vända nedåt igen.

Överlag ser vintern ut att bjuda på relativt låga elpriser, enligt en analys från Bixia.

Elpriserna i norra Sverige (SE1 och SE2) beräknas i genomsnitt hamna runt 40 öre per kilowattimme, medan de genomsnittliga priserna i södra Sverige blir högre – mellan 75 öre (SE3) och 85 öre (SE4). 

– Det ser väldigt balanserat ut på elmarknaden inför vintern. De milda väderprognoserna dämpar efterfrågan och vi förväntar oss mycket vind- och vattenkraft i systemet. Det gör att risken för riktigt höga priser är liten, säger Johan Sigvardsson i ett uttalande.

LÄS OCKSÅ: Sanslösa summan – jättebolaget satsar 475 miljarder

Foto: D. MacKay

Text: Redaktionen


JUST NU: USA till hård attack mot europeiskt land – “existentiellt hot“

2025 11 25

USA riktar skarp kritik mot Belarus.

USA varnar för att Belarus systematiskt använder massmigration som ett politiskt vapen mot EU, och kallar taktiken ett "existentiellt hot" mot väst.

Detta enligt en högt uppsatt tjänsteman på det amerikanska utrikesdepartementet, rapporterar Kyiv Post.

Migration som vapen

Enligt tjänstemannen följer USA noggrant hur Belarus uppmuntrar och organiserar migranter mot EU gränser, särskilt mot Polen, Litauen och Lettland.

Taktiken beskrivs som “Vapeniserad migration”.

– Vapeniserad migration är definitivt något som USA ser som en allvarlig fråga, och jag är säker på att det är ett allvarligt bekymmer för de länder som gränsar till Belarus och står mycket nära den konflikten, säger han till Kyiv Post.

LÄS MER: UPPGIFTER: Putin var nära att avgå

Ett existentiellt hot

Tjänstemannen betonar att USA ser Belarus agerande som en del av en bredare kris.

– Massmigration utgör ett existentiellt hot mot västerländsk civilisation och säkerheten för både väst och världen.

Direktivet som skickats till amerikanska ambassader i Europa, Kanada, Australien och Nya Zeeland syftar till att samla in data om “migrant-relaterade brott och människorättsöverträdelser” som kopplas till migrationen från Belarus, och att engagera allierade regeringar i att hantera problemet.

Rättsliga skillnader

Tjänstemannen lyfter också att brott begångna av migranter ofta får mildare straff än motsvarande brott av lokalbefolkningen, vilket skapar en tvådelad rättspraxis.

Samtidigt påpekas skillnaden mellan riktad invandring av högkvalificerad arbetskraft och de stora migrationsflöden som nu drivs av Belarus.

– Fenomenet vi talar om här är helt annorlunda. De ekonomiska fördelarna med storskalig migration är helt tvivelaktiga och speglar inte erfarenheterna hos lokalbefolkningar som hanterar fördrivning, ökad brottslighet och belastning på samhället.

Tjänstemannen bekräftar att amerikanska ambassader har fått instruktioner att direkt samarbeta med länder som Storbritannien, Sverige och Tyskland för att uttrycka oro och erbjuda stöd.

– Den här administrationen har inte varit rädd för att kritisera våra allierade när vi ser allvarliga problem, säger han.

LÄS MER: Kräver ”kompensation” – Kreml hotar USA

Foto: Official White House M Riley

Text: Redaktionen