Natoland går till angrepp – ”Sverige vill inte vara med”

2023 09 21

Osäkerheterna kring Sveriges Natoansökan fortsätter.

Varken Turkiet eller Ungern har ännu godkänt Sveriges ansökan om ett medlemskap i Nato.

Efter att Turkiet länge riktat kraftig kritik mot Sverige om bland annat hanteringen av koranbränningar är det nu Ungern som går till angrepp.

Regeringspartiet Fidesz gruppledare Mate Kocsis menar att Sveriges ansökan med största sannolikhet inte kommer att godkännas i år.

Det rapporterar Dagens Nyheter som hänvisar till ungerska medier.

“Vill inte vara med”

Kocsis framhåller att det nu kommer att bli svårare att få med sig de som är skeptiska till ett svenskt medlemskap.

Bland annat handlar det om det inslag från UR, där Ungerns odemokratiska riktning beskrivs, som skapar frustration.

– Det är som att svenskarna plötsligt bestämt sig för att de inte längre vill vara del av Nato, säger Máté Kocsis.

Väntar på förklaring

Nu menas det att man i Ungern väntar på en förklaring på inslaget och hur man ställer sig till det.

Tidigare har Ungerns utrikesminister skickat ett brev om saken till Tobias Billström (M), som ännu inte har kommenterat utspelet.

Nu ser Sverige ut att få fortsätta vänta på att samtliga medlemsländer i Nato ska acceptera ansökan.

Satsar på försvaret

Regeringen har i samband med budgetpropositionen 2024 aviserat en stor satsning på försvaret.

– Regeringen föreslår i budgetpropositionen 2024 ytterligare tillskott till det militära försvaret om ca 700 miljoner kronor, vilket sammantaget med uppräkningar och tidigare beslut gör det att anslagen till det militära försvaret ökar med mer än 27 miljarder kronor mellan 2023 och 2024, en ökning med 28 procent.

Natos målsättning

Nato har en målsättning om att samtliga medlemsländer ska lägga två procent av BNP på försvarsutgifter.

– Det innebär att anslagsnivån har fördubblats sedan 2020 och att Sverige redan 2024 kommer att uppfylla målsättningen, framhåller regeringen i ett pressmeddelande.

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Planerar avsluta Ukrainakriget

2026 09 04

USA kraftsamlar för att avsluta kriget i Ukraina.

Inför presidentvalet 2024 lovade Donald Trump att han skulle få ett slut på kriget, som nu är inne på sitt femte år.

Hittills har försöken inte gett resultat och sedan USA gick in i strider med Iran har frågan hamnat i skymundan.

Nu händer det dock saker.

För första gången sedan Trump inledde sin andra mandatperiod skickar han USA:s specialsändebud Steve Witkoff samt samt sin svärson Jared Kushner till Kyiv i helgen, erfar Axios.

Redan idag uppges Witkoff och Kushner dessutom resa till Moskva för att personligen träffa och samtala med Rysslands diktator Vladimir Putin.

Syfte: få slut på kriget

Det stora syftet med resan är att få till samtal om ett slut på kriget, uppger amerikanska tjänstemän till Axios.

– Besöket av Trumps sändebud kommer tio dagar efter att CIA-chefen John Ratcliffe träffade cheferna för den ryska underrättelse- och säkerhetstjänsten i Moskva, konstaterar den amerikanska nyhetssajten och tillägger:

– Ratcliffe försökte ta reda på om de ryska underrättelsecheferna kunde övertala Putin att fortsätta diplomatiskt med målet att avsluta kriget.

Läs mer: USA skyller på Ukraina – deras fel

Ukrainsk oro

Från ukrainskt håll möts resan med viss fruktan att den kan komma att ställas in, enligt källor till Kyiv Independent. Anledningen är att det befaras att Witkoff kan ge efter för alternativa planer på grund av att han “börjar bli rädd”.

– Ryssarna vill inte att de ska komma hit till Kyiv, och Witkoff är alltid lyhörd för den ryska inställningen. De får höra att det är farligt, säger en uppgiftslämnare till tidningen.

Enligt Kyiv Independent kan logistiska hinder stoppa sändebuden från att resa till Kyiv med flyg, och en källa uppger att Witkoff inte är bekväm med att resa till huvudstaden med tåg.

Läs mer: Moskvas nya vapen totalförstört

Foto: President of Russia Office resp President of Ukraine Office

Text: Redaktionen

Fyll tanken idag – chansen snart över

2026 09 04

Bensin- och dieselpriset har höjts vid flera tillfällen den senaste veckan.

Den senaste höjningen kom igår, torsdag, och innebar att bensinpriset därmed uppgick till 17,89 kronor litern och dieselpriset till 21,84 kronor per liter, enligt Circle K:s listpriser.

Nu bryts trenden.

Inför helgen sänks dieselpriset med 15 öre litern hos de stora kedjorna, och på flera håll har även bensinpriset sänkts med 40 öre litern, enligt bilsajten Carup.

Och det är kanske nu du ska passa på att tanka bilen full. För trots sänkningen på fredagen lär det knappast fortsätta i den riktningen, menar Christian Kopfer, råvaruanalytiker på Arctic Capital.

Han syftar på kraftigt höjda priser på naturgas och olja som driver upp även de svenska drivmedelspriserna till följd av kriget mellan USA och Iran.

– Vi ska förvänta oss att drivmedelspriser fortsätter upp om inte situationen förbättras, vi ska förvänta oss att elpriser blir betydligt högre nu i vinter än vad de var förra vintern, säger Christian Kopfer till SVT.

Dubbelsmäll

Enligt experterna står svenska hushåll därmed inför en dubbelsmäll inför hösten och vintern.

Redan i augusti flaggade SEB:s råvaruanalytiker Bjarne Schieldrop att det framöver kommer att bli betydligt dyrare att tanka bilen. Han pekade främst ut att Hormuzsundet fortsatt håller stängt som den främsta anledningen.

– Petroleumprodukter (och fossilgas) är det stora problemet. Vintern kan bli dyr för konsumenterna, skriver Schieldrop i ett marknadsbrev, enligt Di.

Andra läser: 870 kronor extra i månaden – svenska hushåll uppmanas

"Kört fast militärt"

Priset för brentolja ligger idag på cirka 94 dollar per fat, en liten minskning från igår men fortsatt på väg mot 100 dollar fatet.

De senaste dagarna har USA och Iran intensifierat attackerna mot varandra.

– Militärt sett har vi väldigt tydligt kört fast. Det råder ingen tvekan om det, säger Pat Harrigan, republikansk kongressledamot från North Carolina, enligt Bloomberg.

Andra läser: Två nya skattesatsningar från regeringen

Foto: Circle K

Text: Redaktionen