Natojätte varnar: Putin redo att attackera Sverige

2024 05 08

Ryssland är redan i dag redo att inleda en mindre militär operation mot ett Natoland.

Det varnar Polen för.

Den polska varningen kommer direkt från Jarosław Stróżyk, chef för Polens underättelseavdelning för kontraspionage.

Enligt Stróżyk är den ryska diktatorn Vladimir Putin redo att ge order om en ”mindre attack” mot närliggande stater i östra Europa.

– Putin är redan förberedd att inleda en minioperation mot ett av de baltiska länderna, säger underrättelsechefen till tidningen Dziennik Gazeta Prawna.

Det är dock inte endast baltländerna som riskerar ett ryskt angrepp, enligt Jarosław Stróżyk.

Den polske underrättelsechefen varnar för att Sverige även kan vara ett potentiellt mål.

– Ryssland är redo att landa på någon av de svenska öarna, säger han.

Stróżyk specificerar inte vilka öar han menar, men sannolikt syftar han på Gotland och Öland.

Kravet: Måste öka stödet

I intervjun betonar Stróżyk vikten av att Nato fortsätter stödja Ukraina. Enligt spionchefen skickar det västerländska stödet en viktig signal till Putin.

– Det vi gör tillsammans för att stödja Ukraina visar honom att i händelse av en attack mot Nato kommer västvärldens reaktion bli ännu större.

Har varnat förut

Kreml har inte kommenterar underrättelsechefens påstående.

Polen har tidigare varnat för att Ryssland kan attackera Nato.

Enligt landets president Andrzej Duda planerar Moskva att angripa Nato 2026 eller 2027.

– Nya bevis tyder på att Rysslands president Vladimir Putin fördubblar ansträngningarna mot en övergång till en krigsekonomi med sikte på att attackera Nato 2026 eller 2027, sa presidenten till amerikanska CNBC i slutet av mars.

I intervju uppmanade Duda samtliga Natoländer att öka sina försvarsutgifter.

– Vi måste lagra ammunition och producera vapen för att maximera europeisk säkerhet. Vi måste göra oss redo och se till att invasionen inte inträffar, sa presidenten och tillade:

– Allt detta måste göras för att undvika att vi blir inblandade i ett krig. Poängen är att skapa en avskräckande effekt som säkerställer att vi inte blir attackerade. Det är hela poängen eftersom ingen av oss vill ha krig.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Skarp kritik mot app från Google – extremt populär i Sverige

2025 08 16

En mobilapp från Google får skarp kritik för att vara missvisande.

Google Maps är en av världens vanligast appar med miljardtals användare varje månad.

Även i Sverige används den flitigt av väldigt många människor.

Nu riktar den Afrikanska unionen skarp kritik mot, bland annat, den populära kartappen från Google.

– Man kan tycka att det bara är en karta, men i verkligheten är det inte det, säger Selma Malika Haddadi från Afrikanska unionen i ett uttalande, rapporterar Reuters.

– Sådana stereotyper påverkar medier, utbildning och politik.

Ger falskt intryck

Det är användningen av Mercators världskarta från 1500-talet som nu kritiseras.

Den skapades för att användas vid navigering, och visar inte kontinenternas verkliga storlek.

Områden nära syd- och nordpolen är större samtidigt som kartan förminskar Afrika och Sydamerika.

– Den nuvarande storleken på kartan över Afrika är fel. Det är världens längsta desinformationskampanj och den måste helt enkelt få ett slut, säger Moky Makura som är vd för organisationen Africa No Filter, uppger Reuters.

Påverkar afrikanernas identitet

Den oproportionerliga kartan påverkar afrikanernas identitet och stolthet, och barnen riskerar att få en felaktig bild av den kontinent där de växer upp, framhåller Fara Ndiaye som är medgrundare till organisationen Speak Up Africa.

– Vi arbetar aktivt med att främja en läroplan där Equal Earthkartan kommer att vara den huvudsakliga standarden i alla afrikanska klassrum, säger hon.

– Jag önskar också att det ska vara den som används av globala institutioner.

Används i stor utsträckning

Mercators världskarta används fortfarande i stor utsträckning.

Den förekommer bland annat i många skolor och används av många teknikföretag.

Google Maps bytte från Mercator i webbversionen 2018, även om man fortfarande kan byta tillbaka om man föredrar det.

I Google Maps mobilapp är Mercatorkartan fortfarande standard.

Foto: S. Feyissa

Text: Redaktionen

Fler och fler investerar i samma sak – ”kan få en bra vinst”

2025 08 16

En ökande trend syns i både Sverige och Finland.

2023 var inget bra år för de svenska och finska fritidshusmarknaderna.

Pandemiåren innebar en kraftigt ökad efterfrågan på fritidshus.

Efteråt följde stigande räntor och svag konjunktur, vilket slog hårt mot bostadsmarknaden.

Under 2024 vände trenden och under 2025 har antalet fritidshusaffärer ökat kraftigt.

– Det har funnits ett uppdämt behov. Jag skulle säga att det är en återgång till en mer normal nivå efter ett riktigt dåligt 2023, säger Hans Flink på Svensk Mäklarstatistik till DN.

Finland följer samma trend

Året första sex månader innebar en ökning på 23 procent av antalet fritidshusaffärer i Sverige.

I Finland syns en liknande trend.

Där ökade motsvarande försäljning med tio procent under sommarmånaderna maj, juni och juli.

Köper för att hyra ut

Ökningen innebär att den finländska fritidshusmarknaden stigit till en högre nivå än innan pandemiåren.

En anledning till ökningen är att många köper för att hyra ut semesterboende och på så sätt tjäna pengar på sin investering.

– Man kan få en bra vinst på att hyra ut sin stuga, eftersom också intresset för att hyra stugor är sällsynt högt och förmedlare och webbsidor gör det lätt för dem som är intresserade att hyra, säger Tuomas Viljamaa som är vd för det finska Centralförbundet för fastighetsförmedling i ett uttalande, rapporterar Svenska Yle.

Trenderna går isär

Samtidigt som antalet fritidshusaffärer steg i både Sverige och Finland går prisutvecklingen åt olika håll.

I Finland syns en liten genomsnittlig prisökning under sommarens fritidshusaffärer.

I Sverige sjönk medelpriset med två procent under året fösta sex månader, jämfört med föregående år.

– Fritidshus är inget måste för människor. De som har funderat på att sälja kan ha tänkt att ”vi får nog nöja oss med det här”, samtidigt som köparna kan tycka att det är ett bra läge, säger Hans Flink till DN.

Foto: T. Barbhuiya

Text: Redaktionen