24 januari 2026

Natojätte trotsar Putin – besked om militärt beslut

2024 03 06

Förra veckan vände sig styret i Transnistrien direkt till Putinregimen i Moskva.

Utbrytarregionen i östra Moldavien bad Ryssland om ”skydd” och vädjade om att regimen i Moskva ska ”vidta åtgärder” för att skydda Transnistrien från ett ”ökat tryck från Moldavien”.

Ett besked som skapat stor oro i västvärlden. Det finns stora likheter med hur kriget i Ukraina inleddes. Putinvänliga och proryska element i de båda ukrainska utbrytarregionerna Luhansk och Donetsk begärde stöd från Ryssland.

Därefter eskalerade situationen med våld och ryska soldater korsade gränsen och inledde det fortsatt pågående kriget mot Ukraina. Oron är nu stor för att samma sak kan ske i Moldavien.

Natojätte agerar 

Frankrike är ett av flera länder som delar oron. Nu väljer Natojätten att agera.

Frankrikes president Emmanuel Macron meddelar att landet kommer att underteckna ett militärt avtal med Moldavien.

– Ett avtal om militärt och ekonomiskt samarbete kommer att undertecknas när president Emmanuel Macron träffar sin moldaviska motsvarighet Maia Sandu i Paris, framhåller det franska presidentkansliet i ett uttalande.

Det nya avtalet ska ”stärka Moldaviens kapacitet” när Ryssland ökar sina ansträngningar för att ”destabilisera regionen”.

– Presidenten (Emmanuel Macron) kommer understryka sitt stöd för Republiken Moldaviens oberoende, suveränitet och säkerhet, i samband med Rysslands anfallskrig mot Ukraina, uppger presidentkansliet.

Liten försvarsbudget

Ukrainas västra granne Moldavien har en liten försvarsbudget och är beroende av västligt stöd om landet skulle dras in i en konflikt med Ryssland.

Landets relation med Moskva är frostig. Den har försämrats betydligt under den pågående ryska invasionen av Ukraina. Den moldaviska regeringen har deklarerat sitt stöd till Ukraina, vilket inte har uppskattats av den ryska diktaturen.

Rysk närvaro 

Ryssland har fortfarande ett stort militärt inflytande i utrbytarregionen Transnistrien. Mellan 1 500 och 2 000 ryska soldater är enligt uppgift stationerade i området. 

Kreml har klargjort att Transnistrien ingår i den Ryska federationens intressesfär.

– Moskva kommer inte låta sina medborgare i Transnistrien lida, sa den ryske utrikesministern Sergej Lavrov i februari.

Foto: President of Russia Office resp Nato

Text: Redaktionen


27 augusti 2026

Kostar nästan en miljard – nu har Ukraina förstört den

2026 08 28

Ukraina har slagit ut en dyrbar rysk radarstation.

Ukrainska drönare fortsätter att leta sig in på rysk mark.

På torsdagseftermiddagen kommer uppgifter om att Ukraina har förstört en rysk radarstation av typen Nebo-U.

Radarstationen är värd omkring hundra miljoner dollar – motsvarande drygt 951 miljoner svenska kronor, rapporterar United24Media.

Har förstörts

Ukrainska drönarförband har skickat farkoster mot Rostov oblast – beläget förhållandevis nära Donetsk vid den östra gränsen.

Där har det militära flygfältet Millerovo attackerats.

Ryssland använder bland annat Millerovo för att skicka Shahed-drönare mot ukrainska städer.

Men nu har den viktiga Nebo-U-radarstationen vid flygfältet slagits ut.

Viktig för luftförsvaret

Nebo-U är en långräckviddig rysk radar som är konstruerad för att upptäcka och spåra flygande mål över stora avstånd, vilket gör den till en viktig komponent i Rysslands bredare luftövervakningsnätverk.

Ukraina bekräftar attacken.

– Långdistansanfallskompaniet inom den 429:e Akhilles-brigaden slog till mot en Nebo-U-radar vid flygfältet Millerovo i Rostovregionen. Det beräknade priset för en Nebo-U är 100 miljoner dollar, framhåller brigaden.

Läs mer: Finansministern utlovar 50 miljarder kronor

Mobilisering närmar sig

Samtidigt kommer uppgifter om att en ny rysk mobilisering närmar sig.

Ukrainsk underrättelse pekar på att så många som 600 000 kan mobiliseras under 2026 och 2027, rapporterar Kyiv Independent.

Planen är att Kreml ska mobilisera 300 000 i år och ytterligare 300 000 nästa år.

“Som ett svar”

Så här låter det från den ukrainska administrationen:

– Rysslands politiska ledning betraktar en ytterligare mobiliseringsvåg som ett svar på att angripargstaten har förlorat initiativet i kriget, de fortsatta ökningarna av personalförluster vid fronten samt den kraftiga inbromsningen av kontraktsrekryteringen i regionerna, menas det.

Läs mer: Här kan Sverige slås ihop med grannländerna

Foto: President of Russia Office resp Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen


27 augusti 2026

UPPGIFTER: Ny stormakt i Europa – kör om Tyskland och Frankrike

2026 08 27

En ny supermakt är på väg att resa sig i Europa.

Den nya giganten förutspås bli den ledande nationen för hela EU, inte minst militärt.

Så lyder analysen från Katalin Miklóssy, professor vid Alexanderinstitutet vid Helsingfors universitet, som pekar ut Polen som Europas kommande stormakt.

– Jag är övertygad om att vi går in i den polska eran. Denna nya supermakt kommer att framstå som en nyckelfaktor i Europas framtid just på grund av kriget, skriver Miklóssy i en ny bok enligt finländska tidningen Iltalehti.

Kör om jättarna

Enligt Miklóssy är Polen på god väg att köra om både Tyskland och Frankrike militärt. Allt bottnar i vad som hände efter den ryska invasionen av Ukraina 2022 – ett scenario Polen hade varnat för tidigare.

Efter att ett fullskaligt krig med Ryssland hade inletts förstod Europa äntligen att polska politiker hade haft rätt hela tiden. Växande militär makt, en stark ekonomi och en träffsäker analys av Ryssland förde Polen till Europas hjärta, skriver Miklóssy. 

Försvarar östra flanken

Polen investerade i sin armé i god tid innan kriget bröt ut. Ett avgörande drag för EU, menar den ungerska professorn.

Tillsammans med Finland och de baltiska länderna har Polen snabbt kunnat utveckla ett försvar av EU:s östra flank.

Polen håller därmed snabbt på att bli Europas ledande vapenexportör, och det är mycket goda nyheter för Finland. Medan USA blev en opålitlig Natopartner under Donald Trumps tid, är Polen verkligen nära, framhåller Miklóssy. 

Andra läser: Eldinferno i Ryssland – flera dödsfall

Väst tar efter

Professorn ser Östeuropas växande makt på fler plan. Exempelvis i invandringspolitiken, där flera västländer anammat mer restriktiva förhållningssätt likt de som funnits i Polen.

– År 2015 sågs dessa länder som både exempel på bristande medkänsla och snålskjutsar på EU-stöd. Deras attityder förklarades bort av deras kommunistiska förflutna. 

– Men på mindre än tio år blev motståndet mot invandring allmänt accepterat i EU, menar Miklóssy.

Andra läser: Land vill uteslutas ur Putins militärallians

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen