Natojätte trotsar Putin – besked om militärt beslut

2024 03 06

Förra veckan vände sig styret i Transnistrien direkt till Putinregimen i Moskva.

Utbrytarregionen i östra Moldavien bad Ryssland om ”skydd” och vädjade om att regimen i Moskva ska ”vidta åtgärder” för att skydda Transnistrien från ett ”ökat tryck från Moldavien”.

Ett besked som skapat stor oro i västvärlden. Det finns stora likheter med hur kriget i Ukraina inleddes. Putinvänliga och proryska element i de båda ukrainska utbrytarregionerna Luhansk och Donetsk begärde stöd från Ryssland.

Därefter eskalerade situationen med våld och ryska soldater korsade gränsen och inledde det fortsatt pågående kriget mot Ukraina. Oron är nu stor för att samma sak kan ske i Moldavien.

Natojätte agerar 

Frankrike är ett av flera länder som delar oron. Nu väljer Natojätten att agera.

Frankrikes president Emmanuel Macron meddelar att landet kommer att underteckna ett militärt avtal med Moldavien.

– Ett avtal om militärt och ekonomiskt samarbete kommer att undertecknas när president Emmanuel Macron träffar sin moldaviska motsvarighet Maia Sandu i Paris, framhåller det franska presidentkansliet i ett uttalande.

Det nya avtalet ska ”stärka Moldaviens kapacitet” när Ryssland ökar sina ansträngningar för att ”destabilisera regionen”.

– Presidenten (Emmanuel Macron) kommer understryka sitt stöd för Republiken Moldaviens oberoende, suveränitet och säkerhet, i samband med Rysslands anfallskrig mot Ukraina, uppger presidentkansliet.

Liten försvarsbudget

Ukrainas västra granne Moldavien har en liten försvarsbudget och är beroende av västligt stöd om landet skulle dras in i en konflikt med Ryssland.

Landets relation med Moskva är frostig. Den har försämrats betydligt under den pågående ryska invasionen av Ukraina. Den moldaviska regeringen har deklarerat sitt stöd till Ukraina, vilket inte har uppskattats av den ryska diktaturen.

Rysk närvaro 

Ryssland har fortfarande ett stort militärt inflytande i utrbytarregionen Transnistrien. Mellan 1 500 och 2 000 ryska soldater är enligt uppgift stationerade i området. 

Kreml har klargjort att Transnistrien ingår i den Ryska federationens intressesfär.

– Moskva kommer inte låta sina medborgare i Transnistrien lida, sa den ryske utrikesministern Sergej Lavrov i februari.

Foto: President of Russia Office resp Nato

Text: Redaktionen

Populärt kaffemärke rasar i försäljning

2024 11 21

I april 2023 fick Ica nog.

Sveriges största livsmedelskedja valde att plocka bort flera av Gevalias produkter från sina hyllor.

Anledningen: Kaffejättens priser nådde Icas smärtgräns.

– I detta läge har Ica ett dubbelt samhällsansvar.

– Det innebär att vi ska säkerställa att svenska matproducenter får skäligt betalt, samtidigt som det är viktigt att värna om bästa möjliga pris till våra konsumenter, framhöll Rickard Gustafsson, chef för kolonial på Ica Sverige, i en kommentar till TV4 Nyheterna.

Rasar i försäljning

Nu syns konsekvenserna av Icas bojkott.

Gevalias försäljning backar kraftigt i Sverige, rapporterar Dagligvarunytt med hänvisning till bolagets årsredovisning för 2023.

Enligt rapporten omsatte Gevalias svenska verksamhet 1,2 miljarder kronor under fjolåret. Det är ett tapp på cirka 400 miljoner kronor jämfört med 2022, då bolaget omsatte 1,6 miljarder kronor i Sverige.

Gevalia nämner inte Icas bojkott i årsredovisningen.

– Det har inte förekommit några händelser som på ett väsentligt sätt påverkat bolagets verksamhet under räkenskapsåret, framhåller bolaget enligt Dagligvarunytt.

Fakta Gevalia

- 1914 registrerades namnet Gevalia, men det var först på 1920-talet som namnet verkligen etablerades: då fanns det tryckt på de röda, färdigpackade kaffepaketen man började sälja. 

- 1957 började Gevalia vacuumpacka kaffet, vilket innebar att man kunde transportera och lagra det färdiga kaffet utan att smaken och kvalitet påverkades. Gevalias popularitet växte och 1966 blev kaffet från Gävle det mest druckna i landet. 

- 2021 stod Gevalia för cirka 40 procent av den totala försäljningen av bryggkaffe i Sverige. Därefter kom Zoegas med en marknadsandel på 20 procent, följt av Löfbergs Lila med en marknadsandel på cirka 15 procent.

Källor Gevalia resp expertvalet.se  

Foto: A. Padurariu

Text: Redaktionen

Glatt besked för alla pensionärer – från och med 2025

2024 11 21

Sveriges pensionärer kan se fram emot en ekonomisk ljusning.

Den negativa trenden med allt sämre ekonomi för pensionärer ser ut att vända 2025.

Det visar en färsk sammanställning från Länsförsäkringar.

Enligt uträkningen förväntas ett pensionärspar i genomsnitt få över 16 129 kronor när det allra nödvändigaste är betalt. Det är en ökning med 1 473 kronor per månad. 

En singelpensionär förväntas kunna spara 4 087 kronor, vilket är en ökning med 1 053 kronor per månad.

Enligt Trifa Chireh, pensionsekonom på Länsförsäkringar, betyder siffrorna att den negativa trenden med allt sämre ekonomi för pensionärer ser ut att ha vänt.

– Under de senaste åren har kostnaderna ökat markant, vilket har gjort att många pensionärer haft en begränsad möjlighet att hantera oväntade utgifter. En stor andel av den disponibla inkomsten har under de senaste tre åren ätits upp mer av nödvändiga kostnader jämfört med 2021, säger hon och tillägger:

– Men under nästa år ser det ut som att kostnadsökningarna avtar, pensionerna ökar med 4 procent och tillsammans med skattelättnaderna ger detta pensionärerna ett visst andrum.

En grupp särskilt utsatt

De senaste årens kostnadsökningar har slagit hårt mot många pensionärer.

Ensamstående kvinnor är särskilt utsatta. I genomsnitt har gruppen 70 procent av mäns pension, rapporterar Länsförsäkringar.

Under 2025 förväntas en kvinnlig pensionär i genomsnitt få över 1 103 kronor när det nödvändigaste är betalt. Siffran är en förbättring med 1 038 kronor jämfört med 2024, men betydligt lägre jämfört med motsvarande summa för manliga pensionärer.

En manlig pensionär beräknas i genomsnitt få över 7 269 kronor, vilket är en förbättring med 1 176 kronor.

– Ensamboende pensionärer har länge haft det tufft och här ser vi att kvinnor sticker ut rejält från männen, kommenterar Trifa Chireh.

Foto: L. Hetteberg

Text: Redaktionen