Natojätte ger besked – då kan vi skicka armén till Ukraina

2024 05 02

Frankrikes president Emmanuel Macron har öppnat för att skicka soldater till Ukraina.

– Det finns ingen konsensus om att officiellt stödja några marktrupper. Som sagt, ingenting ska uteslutas. Vi kommer att göra allt vi kan för att se till att Ryssland inte vinner, sa Emmanuel Macron i slutet av februari.

Nu upprepar presidenten budskapet och går ut med detaljer om när frågan kan bli aktuell.

Enligt Macron kan Frankrike skicka soldater till området om Ryssland gör betydande genombrott vid fronten.  Det framhåller presidenten i en intervju med The Economist. 

– Om Ryssland beslutar sig för att gå längre kommer vi behöva ställa oss frågan, säger Macron och beskriver sitt utspel som en "strategisk väckarklocka för mina kollegor".

Macron: ”Jag har ett tydligt mål”

Emmanuel Macron anser att Rysslands krig utgör ett ”hot mot Europas säkerhet”, och varnar för att situationen kan eskalera om Ukraina besegras. 

– Om Ryssland vinner i Ukraina, då är Europa inte längre säkert.

– Då måste vi ställa oss frågan: Vilken säkerhet kommer finnas för Moldavien, Rumänien, Polen, Litauen och de andra grannländerna? säger Macron och berättar att han har ett ”tydligt strategiskt mål”.

– Ryssland kan inte tillåtas vinna i Ukraina, betonar presidenten.

Sveriges besked

Macrons uttalanden om Natotrupper i Ukraina har väckt stor uppståndelse.

Under den ryska invasionen har trupper i Ukraina varit en röd linje för Nato.

Sveriges utrikesminister Tobias Billström har understrukit att Sverige förhåller sig till försvarsalliansens linje.

I mars betonade Billström att det finns andra sätt att stödja Ukraina än på marken. Han pratade bland annat om vikten av att organisera utbildning för ukrainska trupper utanför Ukraina, något som Sverige varit framstående i.  

–  Vi borde göra mer, så klart. Men det betyder inte att vi nödvändigtvis måste göra det på ukrainsk mark. Vi kan uppnå mycket utanför Ukraina också, sa utrikesministern till tyska DW.

Foto: Nato

Text: Redaktionen

JUST NU: Historiskt ras – svenskt jätteföretag kollapsar

2025 04 07

Stockholmsbörsen rasar på måndagen.

Det breda indexet OMXSPI har fallit med cirka 7 procent och storbolagsindexet OMXS30 har rasat med omkring 8 procent.

Det rör sig om ett historiskt ras. Nästan alla storbolag faller kraftigt, rapporterar flera medier.

Ett av de största rasen står förssvarskoncernen Saab för. Det svenska bolaget sjönk med hela 18 procent vid öppning.

”Vill ur marknaden”

Enligt Peter Malmqvist, oberoende aktieanalytiker, beror raset på att det inte finns några förhoppningar om en snabb lösning efter president Trumps nya strafftullar mot världens länder.

– Det här är väldigt extremt och tillhör verkligen inte vardagen. Det tyder på att det är en väldigt stor mängd placerare, inte alls bara professionella placerare utan även småsparare, som vill ur den här marknaden, säger han till SvD och tillägger:

– De tar ut pengarna och sätter in dem på ett vanligt bankkonto. I en sådan här kaotisk situation så är det bara att placera helt säkert som gäller just nu.

Enligt analytikern riskerar raset att bli värre än kraschen under coronapandemin.

Finansministern: ”Väldigt sorgligt”

Finansminister Elisabeth Svantesson (M) är inte förvånad över raset.

– Det är inte förvånande eftersom det vi har sett från den amerikanska administrationen skapar en väldigt stor osäkerhet, båda hos stora och små investerare, säger hon i P1 Morgon.

– Det är inte förvånande, men det är väldigt sorgligt att det ska gå åt det här hållet, fortsätter Svantesson.

På frågan om hur skadligt raset är för Sveriges ekonomi, svarar finansministern:

– Svensk ekonomi står i grunden starkt. Vi har såklart företag i Sverige som drabbas hårdare av det som sker, exempelvis fordonsindustrin, men svensk ekonomi står starkt. Jämför vi med andra länder i EU så har vi världsklass på våra statsfinanser. Vi har muskler att göra mer.

Foto:

Text: Redaktionen

Viktigt polismeddelande till alla som kör bil – gäller hela veckan

2025 04 07

Under veckan kommer fler poliser att synas på och längst vägarna.

Detta eftersom polisen genomför en nationell trafikvecka mellan 7 och 13 april.

Från och med i dag, måndag, kommer fler hastighetskontroller att genomföras i hela landet.

– De extra hastighetskontrollerna kommer att genomföras i hela landet, både synligt med laserinstrument vid vägkanten, samt dolt med genomsnittshastighetsmätare – i såväl målade som civila polisbilar samt på motorcyklar, framhåller polisen i ett uttalande.

Målet med insatsen är att rädda liv.

– Polisens mål med att finnas i trafiken är inte att bötfälla någon utan att alla trafikanter ska få komma hem tryggt och säkert, säger Ursula Edström, trafikstrateg vid polisen.

Avgörande betydelse

Enligt Transportstyrelsens preliminära siffror omkom 210 personer i vägtrafiken förra året. 

Vägar med hastighetsbegränsningar från 70 km/h och uppåt är överrepresenterade i olycksstatistiken.

Maria Krafft, måldirektör för trafiksäkerhet på Trafikverket, konstaterar att hastighetsöverträdelser i samband med kollisioner kan få ödesdigra konsekvenser. Fordonets hastighet har många gånger en avgörande betydelse för utgången av en olycka.

– Om alla håller hastighetsgränserna kan vi rädda ungefär 50 liv varje år. Kör man till exempel i 80 km/tim i stället för 90 km/tim halveras risken att omkomma om man frontalkrockar. Dessutom: när vi lättar på gasen sparar vi på bränslet och minskar utsläppen, säger hon.

Därför berättar polisen i förväg

Varje år genomför polisen flera nationella trafikveckor med olika fokusområden.

Enligt Polismyndigheten är insatsveckor i trafiken ett effektivt sätt att få trafikanter att sänka hastigheten, vilket också är anledningen till att polisen berättar om insatserna i förväg.

Fakta: Polisens nationella trafikveckor

- Den nationella trafikveckan med fokus på hastighet är en av många trafiksäkerhetsveckor som polisen genomför varje år.

- Under de andra veckorna ligger fokus på bland annat nykterhet, brott på väg och yrkestrafik.

- Syftet med veckorna är att kraftsamla resurser och göra samstämmiga kontroller i hela EU.

Källa: Polisen

Foto: Polisen

Text: Redaktionen