Natochefens utspel – om Putins “galna” uttalanden

2025 04 02

Vladimir Putins “galna” uttalanden om Ukraina bör inte tas på för stort allvar, menar Natochefen Mark Rutte.

Natos generalsekreterare Mark Rutte menar att den ryske ledaren Vladimir Putin och hans så kallade “galna” uttalanden inte bör tas på för stort allvar, eftersom de är en del av Rysslands förhandlingstaktik.

Det uppger Rutte i ett framträdande i Bryssel under onsdagen.

– Ni kommer att få höra många galna saker från Putin och Ryssland, inklusive deras krav på ett fredsavtal eller vad det nu kan vara. Jag skulle inte ta det på för stort allvar, säger Rutte enligt Europeiska Pravda.

Hyllar Trumps insatser

Rutte väljer också att hylla den amerikanske presidenten Donald Trump och hans insatser för att få ett slut på kriget mellan Ukraina och Ryssland.

– Jag vill berömma president Trump för att ha brutit dödläget, för att ha fått igång diskussionen och för att ha fått till stånd en första 30-dagars vapenvila om energiinfrastrukturen, samt för att ha vidtagit åtgärder kring Svarta havet, säger Rutte enligt tidningen.

Är “väldigt arg” på Putin

Ett fredsavtal verkar dock inte kunna komma till stånd inom de närmaste månaderna, eftersom Ryssland ställer ytterligare villkor under förhandlingarna.

President Trump uppges också vara “väldigt arg” efter att Putin ifrågasatt den ukrainske presidenten Volodymyr Zelensky och hans ledarskap, enligt den ukrainska tidningen.

"Om vi inte kan stoppa blodbadet ..."

Trump föreslår därför ytterligare sanktioner mot Ryssland till tonerna av 25 till 50 procent på köp av rysk olja.

– Om Ryssland och jag inte kan komma överens om att stoppa blodbadet i Ukraina, och om jag anser att det är Rysslands fel, kommer jag att införa sekundära tullar på all olja som kommer från Ryssland. Det kommer att innebära att de som köper olja från Ryssland inte kan göra affärer med USA, säger Trump enligt Reuters.

Foto: Nato samt President of Russia office

Text: Redaktionen

30 grader varmt – svensk värmebölja på ingång

2026 07 23

Det har varit en blöt vecka på många håll i Sverige.

Skyfallen har avlöst varandra och i stora delar av landet har det fallit kraftiga mängder regn, ofta på kort tid.

Och du bör vara beredd på att ha stövlar och regnrock nära till hands även kommande dagar.

– På lördag fortsätter regn att dra in västerifrån över norra Sverige och regnet breder nu också ut sig över södra Sverige. Möjligen att Östersjölandskapen får mest uppehåll, framhåller SMHI i dagens prognos.

– Även under söndagsdygnet väntas regn av och till i stort sett hela landet, då också allmänt lite blåsigt med friska vindbyar.

"Riktig högsommarvärme" på gång

Men håll ut.

Mycket tyder nämligen på att vädret vänder under nästa vecka. En ny värmebölja ser ut att vara på ingång från och med torsdagen.

– Då pratar vi om riktig högsommarvärme. På flera håll finns möjlighet till 25–30 grader, framförallt i södra Sverige, säger Lasse Rydqvist, meteorolog på Klart, till Aftonbladet.

Andra läser: Uppgifter: Putin har ändrat sig

Augusti kan bli lovande

Värmen tar sig dock inte upp till norra halvan av landet. Men även på den fronten kommer lovande besked, för den som önskar sol och höga temperaturer.

– Augusti ser, precis som juli, ut att bjuda på värme i omgångar. Det kan bli en varm inledning på månaden och under vecka 33 ökar chanserna för varmare väder även i norra Sverige, säger Lasse Rydqvist.

SMHI är hittills något mer försiktig i sin prognos för slutet på nästa vecka. Väderinstitutet gör dock en liknande bedömning – värme är på väg.

– Prognosen för nästa vecka är fortfarande ganska osäker men det ser ut att bli ostadigt under början av veckan. Fram emot nästa helg kan det dra in lite varmare luft igen, uppger SMHI.

Andra läser: Hemligt möte mellan Ryssland och Tyskland

Foto: J. Ferlič resp MasterTux

Text: Redaktionen

Nytt bidrag införs i höst – tusentals kronor för husägare

2026 07 23

Under torsdagen har Tidöpartierna presenterat flera nyheter för hushåll och konsumenter.

En av dem gäller en utredning av den kritiserade elnätsavgiften, där det bland annat ska tittas på om ett pristak kan införas under vissa tidsperioder.

På samma pressträff meddelade närings- och energiminister Ebba Busch (KD) att ett bidrag som gått lite mer under radarn nu kommer att införas från 1 september.

Det gäller den nya varianten av bidraget för energieffektivisering i småhus, som nu ska rikta sig till fler och bli mer flexibelt.

Satsningen kallas för “Villaeffekten” och ämnar att hjälpa hushåll stå emot framtida energiprisökningar.

– Villaeffekten hjälper svenska villaägare att sänka sina energikostnader och att stärka sin motståndskraft. Den senaste tidens oroligheter i vår omvärld visar hur viktigt det är att minska vår sårbarhet och vårt beroende av andra länder, särskilt på energiområdet, säger Ebba Busch.

Täcker 30 procent

Enligt regeringen kommer husägare kunna söka bidrag för att täcka 30 procent av materialkostnaderna när man genomför energi- och effektiviseringsåtgärder. Som mest kan man få 60 000 kronor i bidrag per småhus.

– De senaste åren har varit prövande för många hushåll ekonomiskt. Med det här förslaget blir det enklare att ansöka om bidraget för energieffektivisering samtidigt som vi ser till att det kan komma fler till del. Att få ner energikostnaderna kommer underlätta för många familjer som har svårt att få ekonomin att gå ihop, säger finansminister Elisabeth Svantesson (M).

Andra läser: Uppgifter: Putin har ändrat sig

Ny variant

Det har tidigare funnits en äldre variant av bidraget. Enligt regeringen riktar sig dock “Villaeffekten” till fler småhusägare jämfört med det förra.

– Småhusägare får också större flexibilitet att välja vilka åtgärder bidraget ska användas till, och i vilken ordning åtgärderna ska göras, framhåller Tidöpartierna i ett uttalande.

Småhus med fjärrvärme kan inte använda bidraget för att täcka åtgärdskostnader. Det ska dock gå att ansöka om bidrag för att ansluta ett hus till fjärrvärmenätet.

Läs också:

Strängt förbud ska införas i Sverige – största i hela världen

Hushållen kan slippa höjd avgift

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen