JUST NU: Natochefens löfte till Sverige

2023 02 08

Att Sverige ännu inte är fullvärdig medlem i Nato kan bli problematiskt vid en väpnad konflikt.

Men om Sverige skulle utsättas för yttre press kommer Nato att ingripa.

Det är ett löfte från Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg på onsdagskvällen. 

Samma sak gäller för Finland. Någonting annat vore en omöjlighet, menar Natochefen.

– Nu måste processen skyndas på och vi måste minnas att även Turkiet var med och bjöd in Sverige och Finland, säger han på en pressträff ikväll som sänds av nyhetsbyrån Reuters.

Säker på turkiskt ja

Stoltenberg betonade återigen hur viktigt det är att både Sverige och Finland antas som medlemmar.

– De har ansökt tillsammans och de har bjudits in tillsammans. Det är viktigt att de blir medlemmar så snart som möjligt. 

Generalsekreteraren är även säker på att Turkiets president Recep Tayyip Erdoğan kommer att säga ja till statsminister Ulf Kristersson, trots den senaste tidens kyliga relation mellan länderna.

– Finland och Sverige har levererat när det gäller de krav som Turkiet ställt och mina kontakter med Turkiet har visat att de båda kommer att bli medlemmar., säger Jens Stoltenberg på pressträffen.

USA: Tiden är mogen

Även USA:s utrikesminister Antony Blinken närvarade på samma presskonferens.

Han fyllde i generalsekreterarens önskan om att se det svensk-finska medlemskapet gå i mål så fort som möjligt.

– Båda är redo att bli medlemmar och alliansen borde välkomna dem så snart som möjligt. Deras militär arbetar redan bra tillsammans med Nato. Vi står bakom de båda ländernas ansökan. Tiden är mogen att godkänna dem nu, säger Blinken.

Han tillägger:

– Båda länderna har gjort allt de kan för att tillgodose Turkiets legitima säkerhetsbehov.

Ny information gällande Ungern

Igår talade Sveriges respektive Finlands regeringar på en gemensam presskonferens.

Det framkom då att man har fått ny information gällande Ungerns planerade besked om ländernas medlemskap.

– Från Ungern har vi fått besked att de i slutet av februari kommer ratificera den finska och svenska ansökan, sade Finlands utrikesminister Pekka Haavisto.

Uppgifter: Finland kan gå med utan Sverige

Varken Pekka Haavisto eller Sveriges utrikesminister Tobias Billström (M) ville kommentera hur relationerna mellan länderna skulle påverkas om Finland ansluter före Sverige.

Någonting som Finland enligt uppgifter kan vara beredda att göra.

– Det är nästan omöjligt att svara på frågan om om Finland är redo att gå vidare utan Sverige. Det blir spekulativt. Vårt mål är att både Finland och Sverige ska gå med samtidigt. Processen ligger i Turkiet och Ungerns händer, sade Haavisto. 

Foto: Nato

Text: Redaktionen


29 dec 2025

Tre nya lagar införs på torsdag – det här gäller

2025 12 31

På torsdag, den 1 januari 2026, börjar flera nya lagar att gälla i Sverige.

En del av dem har varit omdiskuterade och påverkar många svenskar direkt i vardagen.

Sänkt skatt

Den första lagen gäller det ökade jobbskatteavdraget som innebär sänkt skatt på arbetsinkomster, pension och sjuk- och aktivitetsersättning.

Totalt handlar det om ett förstärkt jobbskatteavdrag med 17,36 miljarder kronor. En person med genomsnittslön får därmed 400 kronor i sänkt skatt per månad 2026, jämfört med 2025. Samtidigt sänks också skatten för pensionärer genom ett förhöjt grundavdrag för personer som fyllt 66 år.

– Skatten sänks lika mycket för en pensionär över 66 år som för en person under 66 år som arbetar, givet att de har samma inkomst, förklarade regeringen i höstas.

För en genomsnittspensionär innebär lagändringen en sänkt skatt motsvarande omkring 150 kronor per månad.

Sänker energiskatten

En annan uppmärksammad lag som börjar gälla vid årsskiftet är att elskatten sänks. Det var ett löfte som bland annat Kristdemokraterna gick till val på inför 2022. Dessutom stärks kundskyddet mot uppsägning och avstängning av el.

– Vi behöver också här och nu se till att minska trycket på familjernas plånböcker. Från den 1 januari 2026 sänks därför elskatten med nästan 10 öre/kWh, eller motsvarande 20 procent, förklarade närings- och energiminister Ebba Busch (KD) tidigare i år.

Ministern kallade då nyheten för “ett av budgetens mest efterlängtade besked”, vilken även innehöll ett “högkostnadsskydd mot dyra elräkningar” om det genomsnittliga spotpriset på el under en månad överstiger 1,5 kronor per kilowattimme.

Högkostnadsskyddet har dock kritiserats för att vara “verkningslöst”, eftersom spotpriset inte varit över 1,5  kr/kWh sedan krisåret 2022.

– Jag kan inte se något scenario fram till utgången av 2026 som gör att vi hamnar över den gränsen. Man låter väljarna tro att det ska påverka deras plånbok positivt, men i själva verket kommer det inte att förändra något, sade bland annat elmarknadsanalytikern Bengt Ekenstierna till DN i september.

LÄS MER: Svenska produktionen upphör – företag flyttar till Kina

Ett bidrag höjs kraftigt

En tredje lag gäller den kraftiga höjningen av återvandringsbidraget, som höjs från 10 000 kronor per person till 350 000 kronor per person. Syftet med den markanta ökningen är att locka invandrare, som inte integrerats i samhället, att återvända till sina hemländer. Som mest kan en familj få 600 00 kronor för att återvända.

Myndigheter har dock varnat för att höjningen kan leda till större fusk, någonting som regeringen säger sig ha tagit höjd för.

– Samtidigt som vi nu höjer bidraget ges också Migrationsverket fler verktyg för att förebygga att det fuskas med bidraget. Vi är måna om att det här stödet inte missbrukas och har nolltolerans mot alla former av fusk, säger migrationsminister Johan Forssell (M)  i ett uttalande.

Fler lagar senare under 2026

Förutom ovanstående tre lagar börjar även exempelvis tio tandvård att gälla efter nyår, ett nytt statligt stöd för tandvård för äldre. Senare under 2026 kommer även nya regler för bolån att införas och den så kallade dansbandsmomsen sänks i sommar från 12 till 6 procent.

LÄS MER: Ica-butik går i konkurs

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen


31dec25

NYA ÅRET: Skatt slopas helt – 650 000 svenskar påverkas

2025 12 31

Snart går 2025 över i 2026.

Det nya året innebär flera lagändringar – bland annat skattesänkningar på arbetsinkomster, pension och sjuk- och aktivitetsersättning.

En annan skattesänkning har hamnat i skymundan, trots att den berör omkring 650 000 svenskar.

Det handlar om skatten på husvagnar och andra släpvagnar, som slopas helt från och med den 1 februari 2026.

Både fordonsskatten och saluvagnsskatten tas bort för husvagnar, hästsläp, båttrailers och olika typer av arbets- och lastsläp, rapporterar Carup. Totalt väntas omkring 650 000 släpvagnsägare få mer i plånboken – enligt Carup handlar det om flera hundralappar per år.

– Husvagnar innebär glädje och frihet för många människor runt om i Sverige. Samarbetspartierna vill att det ska vara möjligt för fler att äga och resa med husvagn, har regeringen tidigare fastslagit.

Husvagnar ökar i popularitet

Under 2024 registrerades totalt 4 576 husvagnar och husbilar i Sverige.

Det finns omkring 300 000 registrerade husvagnar och 120 000 husbilar i Sverige.

Det är flest i Europa, räknat per capita.

– Camping och mobilt boende behåller sin popularitet, säger Per Nilsson, ordförande för Husvagns- och Husbilsbranschens Riksförbund, i ett uttalande.

LÄS MER: Polisen utfärdar Bank ID-varning

FAKTA: Världens största husvagn

- Enligt Guinness rekordbok är den största tvåhjuliga husvagnen fem våningar hög och byggdes 1990 för Sheikh Hamad Bin Hamdan Al Nahyan i Abu Dhabi, Förenade Arabemiraten.

- Den är 20 meter lång, 12 meter bred och väger 122 ton. Husvagnen innehåller åtta sovrum och badrum, fyra garage samt vattenförråd för 24 000 liter.

Källa: Husvagns- och Husbilsbranschens Riksförbund

LÄS OCKSÅ: Många bilägare får oväntad faktura – betala inte

Foto: Axel Adolfsson Moderaterna

Text: Redaktionen