Natochefen sätter ned foten

2023 03 08

Natochefen Jens Stoltenberg markerar nu kraftigt mot det turkiska kravet att Sverige måste förbjuda koranbränningar.

– Min heliga bok, Koranen, brändes och förstördes. Så länge ni tillåter det här kommer vi inte att säga ja till ert tillträde i Nato, sade Turkiets president Recep Tayyip Erdoğan efter Rasmus Paludans aktion utanför turkiska ambassaden i Stockholm i januari.

Natochefen Jens Stoltenberg har tidvis kritiserats för att inte sätta tillräckligt hård press på Turkiet att acceptera Sveriges ansökan, och har till och med anklagats för att därmed stärka Erdoğans förhandlingsposition.

Men nu sätter han ned foten om Turkiets krav på just förbudet av koranbränningar.

– Det är en fråga som inte var med i överenskommelsen och inte bör hindra Sverige från att bli medlem i Nato, säger Jens Stoltenberg i SVT:s 30 minuter.

Återupptar samtal

Imorgon, torsdag, återupptar Turkiet och Sverige sina Natosamtal som sattes på paus efter koranbränningen i januari.

Återigen betonar Stoltenberg att Sverige har uppfyllt alla krav – och där ingår inte ett förbud av koranbränningar.

– Jag har förmedlat i Turkiet att man kan ha olika åsikter om koranbränningar. Många länder har lagar som begränsar den typen av aktioner, men man kan inte förbjuda allt man inte tycker om, säger han i programmet.

Polisen har tvärvänt

Sedan Rasmus Paludan eldade sin koran i januari har ett flertal ansökningar om att göra samma sak inkommit till polisen.

Men efter att den dansk-svenska ledaren för småpartiet Stram Kurs fick tillåtelse har myndigheten tvärvänt och nekat liknande demonstrationer.

– Beslutet motiveras med att protesten skulle kunna leda till ett ökat terrorhot mot Sverige, rapporterade SVT för ett par veckor sedan.

Ingen lagförändring

Avslagen beror dock inte på att lagen har förändrats – eller kommer att göra i framtiden. Det slog statsminister Ulf Kristersson (M) fast i februari.

– Nej, det är inte aktuellt och det finns inga sådana diskussioner i Sverige om att ändra vår yttrandefrihetslagstiftning, sade han till Expressen och tillade:

– Vi har en väldigt bred definition av yttrandefrihet i Sverige. Den tror jag totalt sett varit väldigt bra. Men den kräver också att man tar lite ansvar.

Uppmanades att "knipa igen"

Ulf Kristersson och regeringen har tidigare kritiserats för att de svenska reaktionerna över aktioner mot Turkiet varit oproportionerligt stora.

– Det är övertoner så det står härliga till. En minister, i synnerhet en statsminister, borde knipa igen och inte kommentera enskilda opinionsyttringar, sade yttrandefrihetsexperten Nils Funcke efter att flera ministrar rasat över en upphängd Erdoğandocka i Stockholm.

LÄS MER: Rasmus Paludan stäms på stort belopp

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


30nov2025

JUST NU: Turkiet har fått nog – ska prata med Ryssland

2025 11 30

Turkiet har fått nog av oroligheterna på Svarta havet.

Den senaste tiden har inneburit mycket oroligheter på Svart havet.

Förutom Turkiet så gränsar både Ukraina och Ryssland till havet, vilket medför att kriget utspelar sig direkt i Turkiets närhet.

Nu markerar den turkiska regeringen mot den senaste tidens attacker och menar att situationen behöver kylas ner, enligt ett uttalande från det turkiska utrikesministeriet.

Reagerar efter attack på tankfartyg

Den senaste tiden har flera omfattande attacker ägt rum på och vid Svarta havet.

I veckan drabbades två stora tankfartyg som var på väg till Ryssland av attacker utanför Turkiets kust.

Efter explosioner och bränder ombord på jättefartygen gick Turkiets räddningstjänst ut och genomförde räddningsarbete.

Nu har den turkiska regeringen fått nog och ryter ifrån.

”Allvarliga risker”

Turkiet fördömer nu attackerna mot fartygen, som enligt uppgifter var en del av den ryska skuggflottan.

Explosionerna orsakades, enligt uppgifter, av ukrainska drönare.

– Vi ser med oro på de attacker som genomfördes mot de gambiskflaggade kommersiella tankfartygen "Kairos" och "Virat" i Svarta havet, säger det turkiska utrikesministeriets talesperson Öncü Keçeli, i ett uttalande.

– Dessa incidenter, som inträffade inom Turkiets exklusiva ekonomiska zon i Svarta havet, har utgjort allvarliga risker för säkerheten för sjöfart, liv, egendom och miljö i regionen.

LÄS OCKSÅ: ”En aggressionshandling” – asiatiskt land till rasande attack mot Ukraina

Har kontakt med Ryssland och Ukraina

Turkiet agerar nu för att motverka att kriget och attackerna på Svarta havet inte eskalerar.

Man kommer därför ta kontakt med de inblandade länderna, Ukraina och Ryssland.

– Vi upprätthåller våra kontakter med relevanta parter för att förhindra spridning och ytterligare eskalering av kriget över Svarta havet, samt för att undvika negativa påverkan på Turkiets ekonomiska intressen och aktiviteter i regionen, säger Öncü Keçeli.

Nya sanktioner

Ukraina inför nu nya sanktioner mot oljejättarna Rosneft och Lukoil.

– Vi fortsätter vårt sanktionsarbete. Idag har vi två nya beslut, uppger Volodymyr Zelenskyj i ett uttalande, rapporterar RBC-Ukraine.

– Ukraina har synkroniserat sina sanktioner med USA och infört restriktioner mot Rosneft och Lukoil.

LÄS OCKSÅ: Nobbar Orban – efter mötet med Putin

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


30 november 2025

JUST NU: Larm om svensk hamn – ”Sätt in minröjare”

2025 11 30

Nordens största hamn har allvarliga säkerhetsproblem.

Göteborgs hamn är den största hamnen i Norden.

Sedan kriget i Ukraina inleddes har antalet säkerhetsincidenter skjutit i höjden.

Nu kommer krav om att minröjningsfartyg ska förflyttas till Göteborg.

“Inom 48 timmar blir det kris”

Antalet rapporterade incidenter kring Göteborgs hamn har ökat med 40 procent sedan Rysslands invasion av Ukraina inleddes, rapporterar SVT.

Nu kräver Cecilia Magnusson (M), andra vice hamnordförande, att stora militära resurser flyttas till Västkusten.

Ett enda larm om en mina riskerar att lamslå fartygstrafiken, även om larmet skulle vara falskt, understryker hon.

– Närmaste minröjaren ligger i Karlskrona och det tar två dygn att ta sig från Karlskrona till Göteborg. Och inom 48 timmar så blir det kris på hyllor och med drivmedel, säger Cecilia Magnusson till kanalen.

LÄS OCKSÅ: Rysk militärtransport slås ut i sabotageoperation

Försvarsmakten säger nej

Säkerhetsincidenter av alla slag har rapporterats de senaste åren. Det handlar om alltifrån drönare till hotfulla telefonsamtal och obehöriga personer i området.

Påstådda representanter för kinesiska staten har till exempel försökt förfalska en inbjudan till hamnen.

Totalt rapporteras mellan 500 och 600 incidenter per år.

Men Försvarsmakten avfärdar Cecilia Magnussons krav på att minröjningsfartyg ska förflyttas till Göteborg, och menar att det inte vore rationellt.

– De hoten som idag finns mot Göteborgs hamnar är framförallt inte militära hot utan andra typer av hot. Det kan vara avbildning eller spioneri, säger Oscar Peterson, chef för Älvsborgs amfibieregemente, till kanalen.

”Med tanke på vad vi sett i Polen…”

Cecilia Magnusson varnar dock för att det inte alls är osannolikt att en allvarlig incident kan inträffa i Göteborgs hamn.

– Med tanke på vad vi har sett i Polen, hur man testar vår villighet att förhindra angrepp från rysk sida, är det inte någon utopi att man skulle vilja testa här också, har Magnusson tidigare sagt till GP.

Hon vill att Göteborgs stad ska föra samtal med staten om vad som behöver göras för att öka säkerheten i hamnen.

– Ett första steg är att Göteborgs stad pratar med staten och säger att ”det här behöver vi”. Sedan är det de olika myndigheterna. Vad behöver de för att säkra att hamnen hålls öppen, säger hon till tidningen.

LÄS OCKSÅ: "En aggressionshandling" - asiatiskt land till rasande attack mot Ukraina

Foto: Gustav Nilsson

Text: Redaktionen