Natochefen sätter ned foten

2023 03 08

Natochefen Jens Stoltenberg markerar nu kraftigt mot det turkiska kravet att Sverige måste förbjuda koranbränningar.

– Min heliga bok, Koranen, brändes och förstördes. Så länge ni tillåter det här kommer vi inte att säga ja till ert tillträde i Nato, sade Turkiets president Recep Tayyip Erdoğan efter Rasmus Paludans aktion utanför turkiska ambassaden i Stockholm i januari.

Natochefen Jens Stoltenberg har tidvis kritiserats för att inte sätta tillräckligt hård press på Turkiet att acceptera Sveriges ansökan, och har till och med anklagats för att därmed stärka Erdoğans förhandlingsposition.

Men nu sätter han ned foten om Turkiets krav på just förbudet av koranbränningar.

– Det är en fråga som inte var med i överenskommelsen och inte bör hindra Sverige från att bli medlem i Nato, säger Jens Stoltenberg i SVT:s 30 minuter.

Återupptar samtal

Imorgon, torsdag, återupptar Turkiet och Sverige sina Natosamtal som sattes på paus efter koranbränningen i januari.

Återigen betonar Stoltenberg att Sverige har uppfyllt alla krav – och där ingår inte ett förbud av koranbränningar.

– Jag har förmedlat i Turkiet att man kan ha olika åsikter om koranbränningar. Många länder har lagar som begränsar den typen av aktioner, men man kan inte förbjuda allt man inte tycker om, säger han i programmet.

Polisen har tvärvänt

Sedan Rasmus Paludan eldade sin koran i januari har ett flertal ansökningar om att göra samma sak inkommit till polisen.

Men efter att den dansk-svenska ledaren för småpartiet Stram Kurs fick tillåtelse har myndigheten tvärvänt och nekat liknande demonstrationer.

– Beslutet motiveras med att protesten skulle kunna leda till ett ökat terrorhot mot Sverige, rapporterade SVT för ett par veckor sedan.

Ingen lagförändring

Avslagen beror dock inte på att lagen har förändrats – eller kommer att göra i framtiden. Det slog statsminister Ulf Kristersson (M) fast i februari.

– Nej, det är inte aktuellt och det finns inga sådana diskussioner i Sverige om att ändra vår yttrandefrihetslagstiftning, sade han till Expressen och tillade:

– Vi har en väldigt bred definition av yttrandefrihet i Sverige. Den tror jag totalt sett varit väldigt bra. Men den kräver också att man tar lite ansvar.

Uppmanades att "knipa igen"

Ulf Kristersson och regeringen har tidigare kritiserats för att de svenska reaktionerna över aktioner mot Turkiet varit oproportionerligt stora.

– Det är övertoner så det står härliga till. En minister, i synnerhet en statsminister, borde knipa igen och inte kommentera enskilda opinionsyttringar, sade yttrandefrihetsexperten Nils Funcke efter att flera ministrar rasat över en upphängd Erdoğandocka i Stockholm.

LÄS MER: Rasmus Paludan stäms på stort belopp

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


25 oktober 2026

Swedbank uppmanar: Dubbelkolla när du swishar

2026 10 25

Många svenskar tror att banken kan komma till undsättning och automatiskt få tillbaka pengarna om man har swishat fel.

Men så är inte fallet, konstaterar Swedbank.

När man för över pengar via swish sker det oftast till redan fördefinierade konton.

Ska man skriva in kontonumret själv för första gången är det lätt hänt att skriva in fel siffra och därmed skicka pengar till fel person.

– Innan du godkänner en Swish-betalning visas mottagarens namn. Ta därför alltid en extra titt på både namn och belopp innan du signerar betalningen, framhåller Swedbank.

Går inte att ångra sig

Många tänker att om något skulle gå fel så finns banken där till hjälp.

Men någon sådan juridisk rättighet har inte banken, varken för banköverföringar eller Swish. 

Det innebär att det inte går att ”ångra sig” när man väl signerat en överföring. 

Kan bara kontakta

Bankerna har tagit fram en rutin där de via brev kontaktar mottagaren och uppmanar till en återbetalning. 

Men om mottagaren inte vill skicka tillbaka pengarna så blir det svårare.

– Om inte mottagaren betalar tillbaka pengarna kan dock inte banken driva fallet vidare, utan det måste du själv göra, förklarar Swedbank.

Läs mer: 88 000 ägare på Avanza – aktien faller 24 procent

Viktigt att meddela

Det är viktigt att man meddelar mottagaren om misstaget så fort som möjligt om man har skickat fel. Annars kan det enligt storbanken vara svårare att få pengarna tillbaka. 

– Om personen inte återför pengarna direkt, är det bra att skicka ett skriftligt krav på återbetalning, menas det.

– Ange då noga belopp, valuta och sista datum för återbetalning och spara en kopia. Får du inte betalt innan datumet du angivit i kravet kan du vända dig till Kronofogden för att få hjälp med att driva in skulden. 

Kontakta då Kronofogden

Om mottagaren är övertygad om att pengarna hamnat rätt och redan har hunnit använda dem, kan det i vissa undantagsfall bli svårare att få tillbaka pengarna. 

Det gäller alltså att dubbelkolla swishöverföringarna för att undvika en potentiellt lång process med en mottagare som inte vill ge tillbaka pengarna.

Läs mer: Ärenden rusar hos Kronofogden – efter nya regler

Foto: Swish resp Swedbank

Text: Redaktionen


25 oktober 2026

Ny lag om kontanter på väg – redan nästa år

2026 10 25

Nya kontantregler är på gång i hela EU.

Debatten om kontanternas roll i samhället går fortsatt varm. Vissa menar att digitaliseringens framfart har gjort kontanterna överflödiga, medan andra anser att de har en nödvändig roll i samhället – inte minst vid kris eller krig.

Nya kontantregler som ska minska penningtvätt kommer att införas i hela EU redan nästa år.

Nya regler

EU:s nya penningtvättsförordning träder i kraft i juli nästa år.

Det kommer då att införas ett maxbelopp för betalningar med kontanter inom hela EU på 10 000 euro – motsvarande lite drygt 111 000 kronor.

Sedan tidigare finns inget sådant maxbelopp i Sverige.

Kan vara lägre

Regelverket möjliggör dock att enskilda EU-länder kan införa ett eget maxbelopp, så länge det är lägre än 10 000 euro.

Frankrike och Spanien har exempelvis ett maxbelopp på 1 000 euro.

Riksbanken vill att Sverige ska införa ett maxbelopp som är betydligt lägre än de motsvarande 111 000 kronor som ska råda i hela EU.

Läs mer: “Vore ett svek” – sätter press på Centerpartiet

Riksbankens förslag

Riksbanken har rekommenderat regeringen och riksdagen att införa en högsta beloppsgräns vid kontantköp i handeln på 10 000 kronor.

– Riksbanken bedömer att en beloppsgräns för kontanta köp i handeln skulle göra det svårare att använda kontanter i kriminella syften, som penningtvätt och skatteundandragande, och att omsätta vinsterna från brott i varor, menas det.

– Samtidigt är beloppet en lämplig nivå för att personer som vill och behöver använda kontanter ska kunna fortsätta göra det. 

Påminner svenskarna

Riksbanken passar samtidigt på att rekommendera allmänheten att ha tillgång till flera olika betalsätt för att kunna betala om ett av dem inte fungerar. 

– Hushåll bör, i den mån det är möjligt, ha kort från olika kortnätverk, tillgång till en betaltjänst via mobiltelefon (exempelvis Swish), ha fysiska kort och pinkoder tillgängliga samt ha kontanter hemma i blandade valörer. 

– Som riktmärke bör hushåll ha cirka 1 000 kronor i kontanter per vuxen, men även ett lägre belopp kan stärka beredskapen. 

Läs mer: Ärenden rusar hos Kronofogden – efter nya regler

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen