Natochefen sätter ned foten

2023 03 08

– Min heliga bok, Koranen, brändes och förstördes. Så länge ni tillåter det här kommer vi inte att säga ja till ert tillträde i Nato, sade Turkiets president Recep Tayyip Erdoğan efter Rasmus Paludans aktion utanför turkiska ambassaden i Stockholm i januari.

Natochefen Jens Stoltenberg har tidvis kritiserats för att inte sätta tillräckligt hård press på Turkiet att acceptera Sveriges ansökan, och har till och med anklagats för att därmed stärka Erdoğans förhandlingsposition.

Men nu sätter han ned foten om Turkiets krav på just förbudet av koranbränningar.

– Det är en fråga som inte var med i överenskommelsen och inte bör hindra Sverige från att bli medlem i Nato, säger Jens Stoltenberg i SVT:s 30 minuter.

Återupptar samtal

Imorgon, torsdag, återupptar Turkiet och Sverige sina Natosamtal som sattes på paus efter koranbränningen i januari.

Återigen betonar Stoltenberg att Sverige har uppfyllt alla krav – och där ingår inte ett förbud av koranbränningar.

– Jag har förmedlat i Turkiet att man kan ha olika åsikter om koranbränningar. Många länder har lagar som begränsar den typen av aktioner, men man kan inte förbjuda allt man inte tycker om, säger han i programmet.

Polisen har tvärvänt

Sedan Rasmus Paludan eldade sin koran i januari har ett flertal ansökningar om att göra samma sak inkommit till polisen.

Men efter att den dansk-svenska ledaren för småpartiet Stram Kurs fick tillåtelse har myndigheten tvärvänt och nekat liknande demonstrationer.

– Beslutet motiveras med att protesten skulle kunna leda till ett ökat terrorhot mot Sverige, rapporterade SVT för ett par veckor sedan.

Ingen lagförändring

Avslagen beror dock inte på att lagen har förändrats – eller kommer att göra i framtiden. Det slog statsminister Ulf Kristersson (M) fast i februari.

– Nej, det är inte aktuellt och det finns inga sådana diskussioner i Sverige om att ändra vår yttrandefrihetslagstiftning, sade han till Expressen och tillade:

– Vi har en väldigt bred definition av yttrandefrihet i Sverige. Den tror jag totalt sett varit väldigt bra. Men den kräver också att man tar lite ansvar.

Uppmanades att "knipa igen"

Ulf Kristersson och regeringen har tidigare kritiserats för att de svenska reaktionerna över aktioner mot Turkiet varit oproportionerligt stora.

– Det är övertoner så det står härliga till. En minister, i synnerhet en statsminister, borde knipa igen och inte kommentera enskilda opinionsyttringar, sade yttrandefrihetsexperten Nils Funcke efter att flera ministrar rasat över en upphängd Erdoğandocka i Stockholm.

LÄS MER: Rasmus Paludan stäms på stort belopp

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Sveriges bilister överens – ny lag måste införas

2026 08 17

För ett par år sedan framförde socialdemokratiska ledamöter en motion om lagstadgad skyldighet att bära reflex när det är mörkt ute.

En undersökning visar samtidigt att åtta av tio svenska bilister vill se samma lagkrav.

Frågan kan komma att aktualiseras på nytt vid ett regeringsskifte.

Ny lag kan införas

Var tredje gångtrafikant, 34 procent, använder aldrig eller sällan reflex i mörker.

Detta enligt en undersökning från Synoptik.

Majoriteten av landets bilister vill se ett lagkrav för gångtrafikanter att bära reflex i mörker, någonting som skulle kunna bli verklighet vid ett regeringsskifte.

Tidigare förslag

I dagsläget ligger inget sådant förslag på bordet.

Men för ett par år sedan framförde Fredrik Lundh Sammeli (S), Linus Sköld (S) och Ida Karkiainen (S) en motion om saken.

– Enligt nuvarande lagstiftning i Sverige ska cyklar, mopeder, rullstolar, sparkar, traktorer, hästfordon och släpfordon som dras av traktorer eller motorredskap vara utrustade med reflexer vid färd i mörker. Det finns dock ingen motsvarande lag som ålägger fotgängare att bära reflex, menades det då.

Läs mer: Dagligvaruhandeln växer

“Bör överväga”

Lundh Sammeli, Sköld och Karkiainen blickade mot Sveriges grannland i öst för inspiration.

– I Finland är det lagstadgat att fotgängare som rör sig på väg under mörker ska bära en ändamålsenlig reflex. Detta är en princip som Sverige bör överväga att införa. 

“Förståeligt”

Åtta av tio bilister vill införa en reflexlag för gångtrafikanter i mörker, likt den som redan finns för cyklister. 

– En säker och trygg trafikmiljö handlar om ett samspel mellan alla trafikanter, sade Synoptiks Cecilia Blom Hesselgren i samband med undersökningen.

– Med tanke på att så få fotgängare bär reflex i mörkret är det förståeligt att bilisterna välkomnar ett lagkrav. Av egen erfarenhet som förare vet man hur stor skillnad reflexen gör för synligheten i mörker.

Läs mer: Svenskt spannmål klarade sig från värmen

Foto: T. Pal

Text: Redaktionen