Natochefen sätter ned foten

2023 03 08

– Min heliga bok, Koranen, brändes och förstördes. Så länge ni tillåter det här kommer vi inte att säga ja till ert tillträde i Nato, sade Turkiets president Recep Tayyip Erdoğan efter Rasmus Paludans aktion utanför turkiska ambassaden i Stockholm i januari.

Natochefen Jens Stoltenberg har tidvis kritiserats för att inte sätta tillräckligt hård press på Turkiet att acceptera Sveriges ansökan, och har till och med anklagats för att därmed stärka Erdoğans förhandlingsposition.

Men nu sätter han ned foten om Turkiets krav på just förbudet av koranbränningar.

– Det är en fråga som inte var med i överenskommelsen och inte bör hindra Sverige från att bli medlem i Nato, säger Jens Stoltenberg i SVT:s 30 minuter.

Återupptar samtal

Imorgon, torsdag, återupptar Turkiet och Sverige sina Natosamtal som sattes på paus efter koranbränningen i januari.

Återigen betonar Stoltenberg att Sverige har uppfyllt alla krav – och där ingår inte ett förbud av koranbränningar.

– Jag har förmedlat i Turkiet att man kan ha olika åsikter om koranbränningar. Många länder har lagar som begränsar den typen av aktioner, men man kan inte förbjuda allt man inte tycker om, säger han i programmet.

Polisen har tvärvänt

Sedan Rasmus Paludan eldade sin koran i januari har ett flertal ansökningar om att göra samma sak inkommit till polisen.

Men efter att den dansk-svenska ledaren för småpartiet Stram Kurs fick tillåtelse har myndigheten tvärvänt och nekat liknande demonstrationer.

– Beslutet motiveras med att protesten skulle kunna leda till ett ökat terrorhot mot Sverige, rapporterade SVT för ett par veckor sedan.

Ingen lagförändring

Avslagen beror dock inte på att lagen har förändrats – eller kommer att göra i framtiden. Det slog statsminister Ulf Kristersson (M) fast i februari.

– Nej, det är inte aktuellt och det finns inga sådana diskussioner i Sverige om att ändra vår yttrandefrihetslagstiftning, sade han till Expressen och tillade:

– Vi har en väldigt bred definition av yttrandefrihet i Sverige. Den tror jag totalt sett varit väldigt bra. Men den kräver också att man tar lite ansvar.

Uppmanades att "knipa igen"

Ulf Kristersson och regeringen har tidigare kritiserats för att de svenska reaktionerna över aktioner mot Turkiet varit oproportionerligt stora.

– Det är övertoner så det står härliga till. En minister, i synnerhet en statsminister, borde knipa igen och inte kommentera enskilda opinionsyttringar, sade yttrandefrihetsexperten Nils Funcke efter att flera ministrar rasat över en upphängd Erdoğandocka i Stockholm.

LÄS MER: Rasmus Paludan stäms på stort belopp

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

JUST NU: Kraftig storm på väg mot Sverige – kan slå till på måndag

2025 12 05

Efter en tid med växlande temperaturer och snöfall i stora delar av Sverige kan nu ett stormväder vara på väg.

– Prognoserna indikerar att lågtrycket kommer att vara över de brittiska öarna på söndag. Härifrån rör den sig mot Danmark med kraftigt regn och tilltagande vindar, rapporterar danska TV2, med hänvisning till den europeiska väderprognoser från ECMWF.

Kan nå Sverige på måndag

Efter att ovädret har passerat Danmark väntas det slå mot södra Sverige under måndagen och framåt.

– Söndag kväll och natten mot måndag rör sig nästa lågtryck med regn in västerifrån över Götaland och Svealand. Då blir det även blåsigt vid Västkusten, uppger SMHI.

Prognosen är osäker

Det är ännu osäkert hur kraftigt ovädret blir, då lågtrycket just nu håller på att byggas upp.

– Måndagens väder ser blött och blåsigt ut. De senaste prognoserna har visat detta, säger meteorologen Lone Seir på danska TV2.

– Tidpunkten för regnet och vindens styrka är fortfarande osäkra.

Den danska kanalen går också ut med en varning gällande havet mellan Sverige och Danmark.

– Storm eller inte, måndagens starka vindar kan utgöra utmaningar för färjorna, det kan finnas restriktioner på broarna och lösa föremål kan flyga omkring, uppger kanalen.

LÄS MER: Ebba Busch: "Jag är upprörd – rättare sagt förbannad”

Namngivna stormar

De flesta stormar blir inte ihågkomna någon längre tid.

– Men det finns också stormar som drabbat hela landsdelar svårt och som är ihågkomna efter mer än hundra år, uppger SMHI.

Men många stormar som drabbar de nordiska länderna blir ändå namngivna.

– Stormarna har oftast namngetts av SMHI eller våra nordiska granninstitut, men i vissa fall av någon annan europeisk vädertjänst, framhåller väderinstitutet.

– På senare år har även andra typer av oväder börjat namnges som till exempel oväder med extremregn. Det mest kända exemplet för vår del är nog ovädret Hans i augusti 2023.

LÄS MER: Första landet i Europa – Italien med helt nytt Ukrainabesked

Foto: Torsten Dederichs

Text: Redaktionen