JUST NU: Natochefen om Ukraina – så länge kan kriget pågå

2022 04 28

Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg hävdar i ett nytt uttalande att kriget i Ukraina kan pågå i flera år.

Jens Stoltenberg, generalsekreterare i militäralliansen Nato, meddelade idag att man är beredda att fortsätta stötta Ukraina i kriget mot Ryssland, trots att konflikten kan pågå under lång tid. Det rapporterar CNN.

“Maximal press”

– Vi kommer att fortsätta att sätta maximal press på Rysslands president Putin att avsluta kriget genom att införa sanktioner, genom att ge ekonomiskt stöd men också militärt stöd till Ukraina, och vi måste vara beredda på lång sikt, säger Jens Stoltenberg efter ett möte i Bryssel.

“Månader och år”

Enligt Natochefen kan det bli tal om ett mycket utdraget krig innan en lösning är i sikte.

– Det är en mycket oförutsägbar och bräcklig situation i Ukraina. Men det finns absolut möjligheten att detta krig kommer att dra ut på tiden och pågå i månader och år, säger Jens Stoltenberg enligt CNN.

Nya vapen till Ukraina

Ukraina har nyligen fått flera löften om bli försedda med nya vapen. 

Bland annat så kallade haubitser, det vill säga vapen som går att avfyra på långa distanser. 

33 miljarder från USA

USA:s president Joe Biden meddelade kongressen idag att han vill se ytterligare 33 miljarder i militärt, ekonomiskt och humanitärt bistånd till Ukraina.

– Det är inte billigt, men att böja sig för aggression kommer att bli dyrare om vi låter det ske. Antingen stöttar vi det ukrainska folket när de försvarar sitt land, eller så står vi i bakgrunden när ryssarna fortsätter sina illdåd i Ukraina säger USA:s president på en pressträff idag.

Tyskland redo att bistå

Även Tysklands utrikesminister Annalena Baerbock har deklarerat att landet kommer att tillhandahålla “utbildning och underhåll” till landet. Landet har sedan tidigare meddelat att man står redo att skicka tunga vapen för att undsätta Ukraina, rapporterar The Guardian.

Storbritannien gräver i lagret

Även Storbritannien skickar vapen, meddelar landets utrikesminister Liz Truss.

– Tunga vapen, stridsvagnar, flygplan – vi gräver djupt i vårt lager och ökar produktionen. Vi måste göra allt detta, säger hon enligt CNN.

Foto: Nato

Text: Redaktionen


25 oktober 2025

JUST NU: Hårt slag för Putin – första gången sedan krigsstarten

2025 10 25

Putins Ryssland noterar ännu ett mycket tungt bakslag.

Vladimir Putin vägrar vapenvila och fred i Ukraina – men de ryska problemen fortsätter att hopa sig.

Nu kommer larmrapporter om att en bransch som gått bra sedan krigsstarten nu har bromsat in kraftigt.

Tungt bakslag – efter tre år av tillväxt

Ryssland har länge haft allvarliga ekonomiska problem.

Försvarssektorn har dock haft hög tillväxt i tre år eftersom den gynnas av kriget.

Men nu har även den sektorn börjat bromsa in rejält, rapporterar Kyiv Post.

Den ryska försvarssektorn visar sina första tecken på avmattning sedan invasionen av Ukraina inleddes, enligt tidningen.

Uppgifterna grundar sig i data från den ryska statistikbyrån Rosstat, som konstaterar att militärindustrin bromsar in rejält efter tre år av tvåsiffrig tillväxt.

Statistiken visar att företag som är kopplade till militären har börjat få problem med tillväxten under sensommaren och hösten.

Exempelvis har tillväxten inom kategorin ”annan transportutrustning”, där stridsvagnar och pansarfordon ingår, minskat till 6 procent på årsbasis jämfört med mer än 60 procent i augusti, enligt tidningen.

LÄS OCKSÅ: Rysslands plötsliga öppning - "nära en lösning" på kriget

”Ser chockerande ut”

Det handlar alltså om ännu ett tungt bakslag för den ryska ekonomin, som brottas med flera allvarliga problem.

Uppgifterna om nedgången i försvarssektorn ”ser chockerande ut”, enligt analytiker på ett ryskt konsultföretag, uppger tidningen.

Utöver försvarsindustrin har hela den ryska industrisektorn problem. Industriproduktionen har nästan slutat växa.

Andra rapporter visar att 18 av 24 ryska tillverkningssektorer nu befinner sig i recession.

Vill tvinga Putin till förhandlingsbordet

Samtidigt drabbas Ryssland av nya problem i form av USA:s sanktioner mot de två största ryska oljeföretagen.

På fredagen meddelade den ryska centralbanken att räntan sänks från 17 procent till 16,5 procent.

Ukrainas allierade har fortsatta förhoppningar om att kunna tvinga Vladimir Putin till förhandlingsbordet – bland annat genom att sätta ytterligare press på den hårt prövade ryska ekonomin.

LÄS OCKSÅ: Europa hotar med stenhård åtgärd - stryper rysk sektor

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


25 oktober 2025

UPPGIFTER: Konflikt mellan svenska ministrar

2025 10 25

En konflikt pågår i Sveriges regering.

Just nu pågår Moderaternas arbetsstämma i Västerås, och partiet satsar bland annat stort på att lansera integrationspolitiska förslag inför valet 2026.

Men två av Ulf Kristerssons ministrar har helt olika uppfattningar – om ett av de viktigaste förslagen.

Konflikt mellan ministrar

Moderaterna vill införa så kallade integrationszoner i utanförskapsområden.

Där ska staten kunna införa speciallagstiftning och exempelvis införa särskilda ekonomiska incitament, enligt ett förslag som har antagits på partistämman.

Men två moderata ministrar har helt olika syn på saken, rapporterar SvD.

Det handlar om finansminister Elisabeth Svantesson (M) och integrationsminister Johan Forssell (M). Den sistnämnde har varit med och tagit fram förslaget.

Båda vill se ekonomiska incitament, men Forssell vill se skattelättnader medan Svantesson tycker att det skickar ”fel signaler”.

– Det som ligger närmast till hands är att titta på arbetsgivaravgifterna, säger Johan Forssell (M), som inte heller stänger dörren för sänkt inkomstskatt, enligt tidningen.

LÄS OCKSÅ: RUSNING: Rekordmånga svenskar vill köpa samma biljetter

Ifrågasätts – av finansministern

Men förslaget har alltså lett till splittring mellan de moderata ministrarna i Kristerssons regering.

Finansminister Elisabeth Svantesson vill också se någon typ av ekonomiska incitament, men ifrågasätter förslaget om skattelättnader.

– Jag ser inte framför mig att vi kommer ha speciella skattezoner, varken på företagssidan eller inkomstsidan. Det tror jag skickar fel signaler, säger Elisabeth Svantesson, enligt tidningen.

Hon menar att skattelättnader i utanförskapsområden skulle kunna uppfattas som illegitimt.

Integration viktig valfråga

Men Moderaterna kommer alltså att satsa på någon form av ekonomiska incitament i de föreslagna integrationszonerna, även om det ännu är oklart vilken typ av incitament man väljer att satsa på.

Klart är att både integration och ekonomi blir viktiga valfrågor för M liksom för andra partier.

Moderaterna och Tidöpartierna har också lanserat sin bidragsreform, som bland annat medför ett bidragstak för familjer med många barn, samt successiv kvalificering in till den svenska välfärden.

– I grunden handlar det om rättvisa. Att en familj som lever på bidrag kan få 46 500 kronor i månaden efter skatt, medan grannen som ställer klockan före gryningen och jobbar som vårdbiträde, får betydligt mindre. Det är inte rättvist. Det är faktiskt djupt orättvist. Och i ett rättvist Sverige ska ansträngning alltid löna sig, sade statsminister och partiledare Ulf Kristersson (M) i sitt tal på partistämman.

LÄS OCKSÅ: Stor skillnad mellan matbutikerna - här handlar de prismedvetna

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen