Nato varnar för ryska attacker

2023 05 04

Det finns en ”betydande risk” att Ryssland attackerar kritisk infrastruktur i Europa och Nordamerika.

Det uppger David Cattler, Natos biträdande generalsekreterare för underrättelser och säkerhet, i en intervju med Politico.

Enligt Cattler har Ryssland ”aktivt kartlagt” infrastrukturen hos länder som allierar sig med Ukraina.

– Både på land och på havsbotten, framhåller han.

”Avsevärda resurser”

Natos biträdande generalsekreterare varnar för att Moskva kan slå till mot gasledningar och internetkablar.

– Som en del i konfrontationen mot väst, säger Cattler och tillägger:

– Moskvas  militära och civila underrättelsetjänster har avsevärda resurser som Vladimir Putin kan sätta in för att övervaka infrastruktur.

– Vi ser en betydande risk för att kritisk infrastruktur i Europa och potentiellt Nordamerika kan bli föremål för Ryssland som en del av dess krig mot Ukraina.

Nato-tjänstemannen berättar att försvarsalliansen har identifierat en förändring i ryska fartygs agerande på havet.

– Ryssarna är mer aktiva än vi har sett dem på flera år. Deras patruller i Atlanten är för det mesta intensivare än vad vi har sett de senaste åren, säger Cattler och tillägger att ryska fartyg även tar ”större risker”  i Östersjön och Nordsjön.

Ny Natogrupp

Efter sprängningarna av de ryska gasledningarna Nord Stream 1 och 2 i Östersjön har Nato stärkt sin beredskap.

Försvarsalliansen har upprättat en särskild grupp som ansvarar för att samordna insatser för att  skydda undervattensinfrastruktur.

Vem som låg bakom sabotaget mot gasledningarna i Östersjön är inte fastställt.

Men de senaste dagarna har misstankar riktats mot den ryska krigsmakten.

Detta efter att Danmarks försvarsmakt gått ut med ny information.

Den danska försvarsmakten fotograferade i september 2022 det ryska specialfartyget SS-750 i närheten av platsen för sabotagen.

Fartyget är specialiserat för insatser på havsbotten, uppger SVT.

SS-750 är bland annat utrustad med en AS-26 Priz miniubåt.

Foto: President of Russia Office resp Nato

Text: Redaktionen

Svenska bilister varnas – dolt bilproblem ökar

2025 07 13

Allt fler bilister kräver att nya besiktningsregler införs – och nu kan reglerna skärpas.

Det gäller bländande strålkastarljus på bilen. En kombination av ny teknik och svag lagstiftning har gjort att problemet har ökat snabbt de senaste åren.

Lysdioder och LED-lampor har i stor utsträckning ersatt äldre belysningsteknik, som metallhalogen och glödtrådar.

Samtidigt har strålkastarna blivit mindre och placerats högre upp, vilket ökar risken för bländning – även vid halvljus.

– Vi har definitivt ett problem, säger Björn Lidestam, forskare på Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI), till TV4.

Ny lagstiftning krävs

Den nya utvecklingen gör att särskilt förare i lägre fordon, liksom gångtrafikanter och cyklister, lättare bländas – även vid möten där helljuset inte är på.

– Det är hög tid att se över fordonsbelysning. Teknikutvecklingen har gått betydligt snabbare än lagstiftningen, säger Lidestam till samma kanal.

Nya besiktningskrav kan bli verklighet

Transportstyrelsen har sedan i våras arbetat med att ta fram skärpta kontrollregler för bilbesiktningen. Detta då klagomålen strömmat in och de ser att en förändring krävs snarast för att kunna förhindra problemet i framtiden.

Nästa år förväntas de nya riktlinjerna träda i kraft, där lampor som bländar riskerar att underkännas.

Det kan i praktiken innebära att bilägare tvingas justera eller byta ut sina strålkastare.

Inte unikt för Sverige

Problemet med bländande strålkastare är varken nytt eller unikt för Sverige. Flera länder har reagerat på den ökade ljusstyrkan.

Liknande diskussioner förs redan i bland annat Storbritannien, där organisationen Lightmare länge drivit frågan.

De varnar för att bländning ”minskar förarens förmåga att uppfatta faror” och ökar risken för olyckor med utsatta trafikanter.

– Det är en tragedi att det exponentiellt minskande dödstalet i Storbritannien och EU har brutits sedan bländande ljus infördes 2011, betonar Lightmare.

Foto: Evgeny-Tchebotarev

Text: Redaktionen

JUST NU: Flera oväntade länder ger stöd till Ukraina

2025 07 13

Ukrainas stöd expanderar, och det från ett något oväntat håll.

Efter ett toppmöte i Kroatien den 12 juli har utrikesministrar och vice premiärministrar från flera sydösteuropeiska länder uttryckt sitt gemensamma stöd för Ukrainas framtida medlemskap i NATO.

Uttalandet släpptes gemensamt av Ukrainas presidentkansli och den kroatiska regeringen.

–Vi stödjer Ukraina på dess väg mot fullständig euro-atlantisk integration, inklusive ett medlemskap i NATO, och välkomnar en inbjudan till Ukraina att gå med när alla allierade är överens och villkoren är uppfyllda, betonar länderna enligt Kyiv Independent.

Enligt uttalandet anses NATO-medlemskap vara "det mest kostnadseffektiva säkerhetsalternativet för Ukraina."

Tydlig markering mot Ryssland

Deklarationen understryker att beslut om NATO:s framtida utvidgning enbart bör fattas av medlemsländerna själva.

– Varken Ryssland eller någon annan stat som inte är medlem i NATO har rätt att lägga in veto mot alliansens utvidgning, uttrycker länderna.

Bland undertecknarna finns företrädare från Kroatien, Kosovo, Moldavien, Montenegro, Albanien, Nordmakedonien, Rumänien och Slovenien, samt Ukrainas vice utrikesminister Andrii Sybiha.

Ryssland motsätter sig starkt Ukrainas medlemskap i NATO av flera sammanflätade geopolitiska, säkerhetsmässiga och ideologiska skäl. Ukrainas medlemskap i NATO har därför varit en av de mest kritiska frågorna i kriget mellan de två länderna.

Stöd för EU-medlemskap

Utöver NATO-frågan uttrycker länderna sitt stöd för ett framtida EU-medlemskap för Ukraina, Moldavien och de västra Balkanländerna.

– Ukrainas, Moldaviens och våra västbalkanska partners framtida medlemskap i EU är avgörande för vår regions och hela Europas långsiktiga stabilitet, säkerhet och välstånd, framhåller länderna.

Trump överväger nytt stöd till Ukraina

Nu överväger även USA:s president Donald Trump att ge Ukraina nytt ekonomiskt stöd, uppger diplomatiska källor till CBS News.

Stödet ses som en möjlig markering mot Ryssland, som nyligen genomfört sina hittills största attacker mot Ukraina. Samtidigt har Trump återupptagit den tidigare pausade vapenhjälpen.

Foto: R. Gieling

Text: Redaktionen