24 januari 2026

Nato varnar för ryska attacker

2023 05 04

Det finns en ”betydande risk” att Ryssland attackerar kritisk infrastruktur i Europa och Nordamerika.

Det uppger David Cattler, Natos biträdande generalsekreterare för underrättelser och säkerhet, i en intervju med Politico.

Enligt Cattler har Ryssland ”aktivt kartlagt” infrastrukturen hos länder som allierar sig med Ukraina.

– Både på land och på havsbotten, framhåller han.

”Avsevärda resurser”

Natos biträdande generalsekreterare varnar för att Moskva kan slå till mot gasledningar och internetkablar.

– Som en del i konfrontationen mot väst, säger Cattler och tillägger:

– Moskvas  militära och civila underrättelsetjänster har avsevärda resurser som Vladimir Putin kan sätta in för att övervaka infrastruktur.

– Vi ser en betydande risk för att kritisk infrastruktur i Europa och potentiellt Nordamerika kan bli föremål för Ryssland som en del av dess krig mot Ukraina.

Nato-tjänstemannen berättar att försvarsalliansen har identifierat en förändring i ryska fartygs agerande på havet.

– Ryssarna är mer aktiva än vi har sett dem på flera år. Deras patruller i Atlanten är för det mesta intensivare än vad vi har sett de senaste åren, säger Cattler och tillägger att ryska fartyg även tar ”större risker”  i Östersjön och Nordsjön.

Ny Natogrupp

Efter sprängningarna av de ryska gasledningarna Nord Stream 1 och 2 i Östersjön har Nato stärkt sin beredskap.

Försvarsalliansen har upprättat en särskild grupp som ansvarar för att samordna insatser för att  skydda undervattensinfrastruktur.

Vem som låg bakom sabotaget mot gasledningarna i Östersjön är inte fastställt.

Men de senaste dagarna har misstankar riktats mot den ryska krigsmakten.

Detta efter att Danmarks försvarsmakt gått ut med ny information.

Den danska försvarsmakten fotograferade i september 2022 det ryska specialfartyget SS-750 i närheten av platsen för sabotagen.

Fartyget är specialiserat för insatser på havsbotten, uppger SVT.

SS-750 är bland annat utrustad med en AS-26 Priz miniubåt.

Foto: President of Russia Office resp Nato

Text: Redaktionen


5 augusti 2026

183 000 svenskar får pengar på kontot – nu i veckan

2026 08 06

1,3 miljoner svenskar får nu sitt slutskattebesked.

Beskedet gäller dem som inte fick det i april eller juni.

Slutskattebeskedet skickas nu ut till 1 368 916 personer, varav 183 105 personer får skatteåterbäring medan 113 051 personer har kvarskatt att betala.

På kontot i veckan

De 183 000 svenskar som får återbäring kommer att få dela på 2,7 miljarder kronor.

Utbetalningen för den som har anmält bankkonto kommer att landa på kontot senast på fredagen.

För den som inte redan gjort det går det att anmäla bankkonto senast tre veckor efter beslut om slutgiltig skatt. 

– De som inte har digital brevlåda får slutskattebeskedet med posten 1–3 veckor senare, förklarar Skatteverket.

Då ska du betala

113 000 personer har fått besked om kvarskatt och ska tillsammans betala in 5,8 miljarder kronor.

För den som får slutskattebeskedet i augusti och har skatt att betala ska inbetalningen till skattekontot ha gjorts senast den 12 november 2026.

– Men det går bra att betala redan nu eller att dela upp betalningen. 

Läs mer: Kraftig sänkning vid pump

Håll koll på räntan

Den som har betalat för lite skatt och därför får kvarskatt behöver betala ränta på kvarskatten. 

– Från vilket datum kostnadsräntan beräknas beror på hur stor din kvarskatt är, meddelar Skatteverket.

– På kvarskatt som är högst 30 000 kronor beräknas kostnadsränta på 2,5 procent från 5 maj 2026. 

Kan komma i december

Den som ännu inte har fått besked om den slutliga skatten, eller som saknar skatteregistrering i Sverige, får vänta tills i december på beskedet.

Återbäringen kommer då mellan den åttonde och den elfte december.

– Ska du få tillbaka mindre än 100 kronor betalar vi inte ut pengarna. När beloppet har kommit upp i 100 kronor kan du begära utbetalning från ditt skattekonto, fortsätter Skatteverket.

Läs mer: Zelenskyj vädjar – minskning med två tredjedelar

Foto: J. Leupe

Text: Redaktionen


05 aug 26

Glatt besked för alla som handlar på Willys

2026 08 06

Nu kommer glädjande nyheter för kunder som väljer att handla i Willys butiker.

Lågprisjätten toppar en åtråvärd lista som publicerats av jämförelsesajten Matpriskollen.

Listan handlar om vilka livsmedelsbutiker som genomfört störst prissänkningar i juli.

Willys utklassar konkurrenterna med prissänkningar på 0,5 procent, medan ingen annan kedja sänkte mer än 0,1 procent.

Det rör sig dessuto om en bred prissänkning. Inom sexton varukategorier genomförde Willys större prissänkningar än marknaden.

– Tyngst väger skafferi, snacks och mejeri, som står för 57 procent av hela sänkningen. Frukt & bär, där rörelserna alltid är stora av säsongsskäl, förklarar bara 6 procent. Tydligast är grönsaker, där marknaden höjde 0,7 procent medan Willys sänkte 0,6 procent, rapporterar Matpriskollen.

Efterlängtat besked

Beskedet innebär ett trendbrott i Willys butiker. På årsbasis har lågpriskedjan sänkt matpriserna minst av alla kedjor.

– Willys, vars hela affärsidé är att ha ”Sveriges billigaste matkasse”, har det senaste året faktiskt sänkt något mindre än marknaden i procent. Nu går man till motoffensiv, säger Ulf Mazur, vd och grundare av Matpriskollen.

Enligt Mazur syns en liknande prisutveckling hos lågpriskonkurrenten Lidl, som inte är med mätningen.

– När en kedja sänker mer än marknaden i sexton kategorier av sexton, och går emot marknaden på grönsaker, då är det inget kortsiktigt kampanjutspel och det drar med sig Lidl neråt i prissättningen, säger han. 

ANDRA LÄSER: Eldinferno över Ryssland 

Ica kan svara

Matpriskollen beskriver Willys prissänkningar i juli som en del av ett större priskrig.      

Enligt sajten kan både Ica och Coop komma att svara med egna prissänkningar.

–  Coop har sänkt priserna mest senaste året ihop med City Gross och dom kommer nog inte tillåta att prisgapet till Ica ökar igen. När marknadsledaren pressar priserna får det ekonomiska konsekvenser för hela branschen.

LÄS OCKSÅ: Tung smäll för Volvo

Foto: Willys Axfood

Text: Redaktionen