JUST NU: Nato-ledarens uppmaning till Putin

2022 05 09

Jens Stoltenberg ber återigen Vladimir Putin att dra tillbaka sina trupper och avsluta kriget

Den 9 maj innebär att Ryssland firar den dag då besegrade Nazityskland 1945.

Nu vädjar Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg Vladimir Putin att använda dagen till att avsluta kriget, enligt en intervju i tyska Welt.

Står stadigt med Ukraina

– Jag uppmanar återigen president Putin den 9 maj att avsluta kriget omedelbart, dra tillbaka sina trupper från Ukraina och inleda fredsförhandlingar. Vi står stadigt vid Ukrainas sida och kommer att fortsätta hjälpa landet att hävda sin rätt till självförsvar, säger Jens Stoltenberg.

“Kommer sprida lögner”

Natos generalsekreterare var dock inte särskilt hoppfull.

– Jag förväntar mig att Putin den 9 maj i år igen kommer att sprida lögner om Nato och västvärlden som helhet, säger han.

Vill inte spekulera

Stoltenberg vill inte spekulera i om Putin kommer att meddela om upptrappning under dagen.

Vilket än så länge inte heller har visats sig vara fallet.

Putin anklagade Nato

Däremot kom de förväntade anklagelserna mot Nato och väst, där Putin menade att Nato hotade att invadera ryskt land. Han åsyftade då annekterade halvön Krim.

– Natoländerna ville inte lyssna på oss. De hade väldigt annorlunda planer, och vi förutsåg det. De planerade en invasion av vårt historiska land, inklusive Krim. Ryssland gav ett förebyggande avslag till aggression. Det var ett påtvinga lägligt och det enda rätta beslutet, säger Putin under sitt tal på Segerdagen enligt The Guradian.

Hyllade trupperna

Putin hyllade även sina militära trupper i Donbas och uppmanade dem att fortsätta slåss mot “nazisterna” för sitt moderland.

Han kallade kriget för ett “heligt” krig, och därefter hölls en tyst minut för de soldater som stupade i kriget mot Nazityskland.

“Sätter Ryssland i en offerroll”

Enligt den ryska militärspecialisten Katarzyna Zisk var det förutsägbart att Väst skulle attackeras i kriget. Det var ur hennes perspektiv desto mer överraskande att ingen pro-västerländska förrädare i Ryssland hängdes för att markera mot de som ifrågasätter kriget.

– Han sätter Ryssland i en offerroll. Det är för att rättfärdiga och begripliggöra kriget, säger hon till BBC.

Foto: Nato

Text: Redaktionen

Sänker skatten för äldre

2026 05 20

Regeringen går fram med en ny skattesänkning.

Om Tidöpartierna vinner valet kommer jobbskatteavdraget för seniorer att förstärkas med totalt 460 miljoner kronor.

– Förslaget innebär att skatten för seniorer som arbetar minskar med cirka 1 600 kronor per år. Skattesänkningen riktas till alla seniorer som arbetar, framhåller regeringen i ett uttalande.

Skattesänkningen föreslås träda i kraft den 1 januari 2027.

Höjd åldersgräns

Utöver sänkningen av skatten föreslås det att åldersgränsen för att ta del av jobbskatteavdraget för seniorer höjs från 66 till 67 år.

– Det innebär att den som vid årets ingång har fyllt 67 år omfattas av skattelättnaden. Åldersgränsen följer därmed riktåldern för pension, uppger regeringen.

Kan göra stor skillnad

Att arbeta lite längre och skjuta upp pensionen kan göra stor skillnad för plånboken.

Pensionsbolaget Alecta listar tre fördelar med att jobba längre:

- Du fortsätter att tjäna in allmän pension (i vissa fall även tjänstepension) så länge du fortsätter att jobba.

- Den pension du tjänat in fördelas på färre år, vilket betyder mer pengar per månad när du börjar ta ut pension.

- Skatten på både pension och arbete sjunker rejält från det år du fyller 67 år.

Enligt bolaget är en tumregel att varje extra års arbete ger en medelinkomsttagare mellan 1 500 och 2 000 kronor mer i pension varje månad före skatt.

– För den som arbetar utan att ta ut pension kan skatten bli riktigt låg. På inkomster upp till 29 900 kronor i månaden blir skatten faktiskt bara runt 8 procent, framhåller Alecta.

LÄS MER: Många vågar inte chansa – går miste om tusenlappar

Behövs bättre förutsättningar

Samtidigt riktas kritik mot systemet.

– Med ökande ålder i arbetskraften så ökar också andelen arbetstagare med hälsoproblem och nedsatt arbetsförmåga, säger Magnus Linnarud Johansson, psykolog på Centrum för arbets- och miljömedicin.

Han är en av författarna till rapporten ”Att förlänga arbetslivet - om insatser på arbetet för äldre medarbetare” från Centrum för arbets- och miljömedicin i Region Stockholm och Institutet för miljömedicin vid Karolinska Institutet.

I rapporten fastslås det att en stor andel svenskar kan tänka sig att arbeta längre om förutsättningarna var rätt. Kritik riktas mot att få arbetsgivare skapar dessa förutsättningar genom exempelvis ökade möjligheter att arbeta deltid, fler lediga dagar och större möjlighet att styra arbetets upplägg.

– Inom arbetaryrken är det fler som tycker det är viktigt med minskade fysiska krav, att få andra arbetsuppgifter eller möjligheter att byta arbete. Bland tjänstemän är det vanligare att tycka att möjligheten till distansarbete och större frihet att styra sitt arbete är viktiga förändringar, säger Magnus Linnarud Johansson.

LÄS OCKSÅ: Ukraina har tagit fram nytt vapen – väger 250 kilo

Foto: Axel Adolfsson Moderaterna

Text: Redaktionen

USA ställer jättekrav på Danmark

2026 05 19

Trumpadministrationen har dragit tillbaka kravet på att Grönland ska bli en del av USA.

Samtidigt fortsätter Vita huset att ställa stenhårda krav på Danmark, som ansvarar för öns utrikespolitik, säkerhet och försvar.

Kraven ska ha framförts i förhandlingar mellan företrädare från USA, Danmark och Grönland, rapporterar New York Times med hänvisning till källor med insyn.

Enligt uppgifterna kräver USA ett betydligt större inflytande över beslutsfattandet på Grönland. Bland annat vill Trumpadministrationen bestämma över öns ekonomi. Vita huset kräver vetorätt över samtliga stora investeringar.

Syftet ska vara att hindra konkurrenter som Ryssland och Kina från att etablera sig på Grönland.

Men motståndet är omfattande.

– Grönländare och danskar motsätter sig starkt detta, rapporterar New York Times.

Militär närvaro för alltid

I samtalen har USA också krävt ett landets militära närvaro på Grönland ska säkras på lång sikt. Trumpadministrationen vill att amerikanska trupper ska kunna stanna kvar på Grönland på obestämd tid, även om ön skulle bli självständig.

– Idén är i grunden en evighetsklausul. Grönlänningarna gillar den inte, rapporterar tidningen.

Den amerikanska sidan ska avslutningsvis ha velat diskutera ett samarbete med Grönland kring naturresurser. USA är intresserat av olja, uran och sällsynta jordartsmetaller som finns begravda under öns istäcke.

LÄS MER: UPPGIFTER: Trump-lögn avslöjad på video

Röda linjer finns kvar

Under måndagen har Grönlands premiärminister Jens-Frederik Nielsen och utrikesminister Múte B. Egede deltagit i samtal med Jeff Landry, USA:s sändebud för Grönland, samt USA:s ambassadör i Danmark, Ken Howery.

Efter mötet säger Múte B. Egede att Grönlands ”röda linjer” ligger fast, rapporterar TV2.

– Vår utgångspunkt har inte förändrats. Amerikanernas utgångspunkt har inte heller förändrats, säger han enligt kanalen.

LÄS OCKSÅ: Ukraina har tagit fram nytt vapen – väger 250 kilo

Foto: White House Official Photographer (Information: Vita Huset avstår från feb 2025 att uppge fotograf för många av sin bilder)

Text: Redaktionen