JUST NU: Nato-ledarens uppmaning till Putin

2022 05 09

Jens Stoltenberg ber återigen Vladimir Putin att dra tillbaka sina trupper och avsluta kriget

Den 9 maj innebär att Ryssland firar den dag då besegrade Nazityskland 1945.

Nu vädjar Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg Vladimir Putin att använda dagen till att avsluta kriget, enligt en intervju i tyska Welt.

Står stadigt med Ukraina

– Jag uppmanar återigen president Putin den 9 maj att avsluta kriget omedelbart, dra tillbaka sina trupper från Ukraina och inleda fredsförhandlingar. Vi står stadigt vid Ukrainas sida och kommer att fortsätta hjälpa landet att hävda sin rätt till självförsvar, säger Jens Stoltenberg.

“Kommer sprida lögner”

Natos generalsekreterare var dock inte särskilt hoppfull.

– Jag förväntar mig att Putin den 9 maj i år igen kommer att sprida lögner om Nato och västvärlden som helhet, säger han.

Vill inte spekulera

Stoltenberg vill inte spekulera i om Putin kommer att meddela om upptrappning under dagen.

Vilket än så länge inte heller har visats sig vara fallet.

Putin anklagade Nato

Däremot kom de förväntade anklagelserna mot Nato och väst, där Putin menade att Nato hotade att invadera ryskt land. Han åsyftade då annekterade halvön Krim.

– Natoländerna ville inte lyssna på oss. De hade väldigt annorlunda planer, och vi förutsåg det. De planerade en invasion av vårt historiska land, inklusive Krim. Ryssland gav ett förebyggande avslag till aggression. Det var ett påtvinga lägligt och det enda rätta beslutet, säger Putin under sitt tal på Segerdagen enligt The Guradian.

Hyllade trupperna

Putin hyllade även sina militära trupper i Donbas och uppmanade dem att fortsätta slåss mot “nazisterna” för sitt moderland.

Han kallade kriget för ett “heligt” krig, och därefter hölls en tyst minut för de soldater som stupade i kriget mot Nazityskland.

“Sätter Ryssland i en offerroll”

Enligt den ryska militärspecialisten Katarzyna Zisk var det förutsägbart att Väst skulle attackeras i kriget. Det var ur hennes perspektiv desto mer överraskande att ingen pro-västerländska förrädare i Ryssland hängdes för att markera mot de som ifrågasätter kriget.

– Han sätter Ryssland i en offerroll. Det är för att rättfärdiga och begripliggöra kriget, säger hon till BBC.

Foto: Nato

Text: Redaktionen

Sydkorea går in och räddar Ryssland

2026 08 07

Ryssland får hjälp från oväntat håll.

Historiskt har den ryska energiindustrin varit en av världens dominanter.

Landet har sålt sin olja världen över. Men den senaste tiden har rollerna blivit omvända.

Nyligen började Ryssland köpa bränsle från flera olika länder, för att täcka upp för den stora bristen i landet. Bland annat från Indien.

– Detta är en ironisk vändning, eftersom raffinerad rysk olja nu skickas tillbaka från det land som sedan 2022 har blivit Rysslands främsta sjöburna importör av råolja, skriver RBC Ukraine.

Sydkorea skickar fartyg

Nu kan ytterligare ett land läggas till listan, över stater som går in och räddar upp den ryska bränslekrisen.

Omkring 30 000 ton bränsle har skickats från Sydkorea till Ryssland, rapporterar Reuters.

Två stora tankers lastade med diesel och flygbränsle har tagit sikte på en rysk hamn i Fjärran Östern. Ett av fartygen har redan kommit fram och det andra närmar sig och förväntas lasta av under de kommande dagarna.

Putin har erkänt

I slutet av juli erkände Putin för första gången svårigheter på den ryska bränslemarknaden.

Ukrainas attacker har slagit ut omkring 30 procent av Rysslands kapacitet på landets oljeraffinaderier, enligt Financial Times.

Dessutom har ett exportförbud införts för bränsle.

ANDRA LÄSER: Tyskt jättefartyg attackerat

Tillåter försäljning igen

I veckan kom beskedet att Ryssland fortsättningsvis kommer tillåta produktion, import och försäljning av bensin med de äldre miljöklasserna, som sedan länge varit förbjudet.

Det tillfälliga tillståndet gäller till sommaren 2027.

– Det beslut som har fattats är av tillfällig karaktär. Det syftar till att säkerställa en stabil försörjning av den inhemska marknaden med fordonsbränsle och förhindra en eventuell brist, betonar det ryska energidepartementet och tillägger att det är en ”krisåtgärd”, rapporterar oberoende Moscow Times.

Samtidigt har importen av både bensin och diesel från de allierade grannarna i Belarus nått rekordnivåer den senaste månaden.

LÄS OCKSÅ: Beskedet: Ukraina bygger eget supervapen

Foto: D. Bernard resp President of Russia Office

Text: Redaktionen

LARMET: Svensk rusning till Ryssland

2026 08 07

Sedan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina har svensk export till Ryssland begränsats kraftigt.

I enlighet med EU:s sanktioner får svenska företag inte exportera varor med dubbla användningsområden, exempelvis elektroniska produkter och maskiner.

Trots det har införelsen av känslig svensk teknik till Ryssland skjutit i höjden, enligt en kartläggning från analysföretaget Strider Technologies.

Sedan den fullskaliga invasionen inleddes 2022 har exporten av svensk teknik med dubbla användningsområden ökat med 455 procent jämfört med 2019–2021.

Förklaringen stavas Indien. Enligt rapporten uppges landet smuggla enorma mängder europeisk teknik till Ryssland.

– Utöver den lokala produktionen ger Indien Ryssland indirekt tillgång till avancerade komponenter och produkter med dubbla användningsområden som omfattas av europeiska exportkontroller, skriver Strider Technologies.

”Ursprung i europeiska ekonomier”

Indien exporterar bland annat vidare elektronik, maskiner, precisionsinstrument, transportutrustning, metaller och avancerade elektriska komponenter.

– En betydande del av exporten sker inom sektorer som normalt omfattas av internationella sanktionsregimer. Många av dessa varor har sitt ursprung i europeiska ekonomier innan de vidareexporteras via indiska mellanhänder, framhåller Strider Technologies.

ANDRA LÄSER: Ikoniskt cykelmärke i konkurs – efter 104 år

Stort frihandelsavtal

EU och Indien har nyligen enats om ett stort frihandelsavtal.

Avtalet beräknas öka EU:s handel med landet med mellan 8 och 8,5 miljarder euro. Den svenska exporten till Indien beräknas öka kraftigt. Det handlar bland annat om export inom tillverkningsindustrin, exempelvis maskiner, papper och stål.

– Beräkningar från 2023 visar att EU:s export kan öka betydligt i flera sektorer där Sverige redan idag har en betydande export till Indien, rapporterar Kommerskollegium.

– För övrig tillverkningsindustri beräknas EU:s export öka med 87 procent i det mer begränsade scenariot och med 154 procent i det mer omfattande scenariot. För pappersvaror är ökningen 93 respektive 154 procent, och för metaller 118 respektive 213 procent.

LÄS OCKSÅ: Rusning till Clas Ohlson

Foto: I. Lapyrin

Text: Redaktionen