JUST NU: Nato-ledarens uppmaning till Putin

2022 05 09

Jens Stoltenberg ber återigen Vladimir Putin att dra tillbaka sina trupper och avsluta kriget

Den 9 maj innebär att Ryssland firar den dag då besegrade Nazityskland 1945.

Nu vädjar Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg Vladimir Putin att använda dagen till att avsluta kriget, enligt en intervju i tyska Welt.

Står stadigt med Ukraina

– Jag uppmanar återigen president Putin den 9 maj att avsluta kriget omedelbart, dra tillbaka sina trupper från Ukraina och inleda fredsförhandlingar. Vi står stadigt vid Ukrainas sida och kommer att fortsätta hjälpa landet att hävda sin rätt till självförsvar, säger Jens Stoltenberg.

“Kommer sprida lögner”

Natos generalsekreterare var dock inte särskilt hoppfull.

– Jag förväntar mig att Putin den 9 maj i år igen kommer att sprida lögner om Nato och västvärlden som helhet, säger han.

Vill inte spekulera

Stoltenberg vill inte spekulera i om Putin kommer att meddela om upptrappning under dagen.

Vilket än så länge inte heller har visats sig vara fallet.

Putin anklagade Nato

Däremot kom de förväntade anklagelserna mot Nato och väst, där Putin menade att Nato hotade att invadera ryskt land. Han åsyftade då annekterade halvön Krim.

– Natoländerna ville inte lyssna på oss. De hade väldigt annorlunda planer, och vi förutsåg det. De planerade en invasion av vårt historiska land, inklusive Krim. Ryssland gav ett förebyggande avslag till aggression. Det var ett påtvinga lägligt och det enda rätta beslutet, säger Putin under sitt tal på Segerdagen enligt The Guradian.

Hyllade trupperna

Putin hyllade även sina militära trupper i Donbas och uppmanade dem att fortsätta slåss mot “nazisterna” för sitt moderland.

Han kallade kriget för ett “heligt” krig, och därefter hölls en tyst minut för de soldater som stupade i kriget mot Nazityskland.

“Sätter Ryssland i en offerroll”

Enligt den ryska militärspecialisten Katarzyna Zisk var det förutsägbart att Väst skulle attackeras i kriget. Det var ur hennes perspektiv desto mer överraskande att ingen pro-västerländska förrädare i Ryssland hängdes för att markera mot de som ifrågasätter kriget.

– Han sätter Ryssland i en offerroll. Det är för att rättfärdiga och begripliggöra kriget, säger hon till BBC.

Foto: Nato

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Ryssland har slagit till mot Natoland

2026 08 19

Ryssland misstänks för inblandning i ett sabotage mot en militär anläggning på Natos territorium.

Förra veckan kom rapporter om en storskalig brand vid försvarsföretagets Milrem Robotics anläggning i Estland.

Branden i byggnaden i Tallinn utreds som misstänkt anlagd.

Nu kopplas Ryssland till det påstådda sabotaget.

Det bekräftar Estlands premiärminister Kristen Michal.

– En av utredningens teorier är att detta var en sabotagehandling, med stöd av Ryssland, säger han enligt oberoende Moscow Times.

Identifierat misstänkta

De misstänkta för dådet har identifierats.

Enligt premiärministern är personerna bosatta i Lettland. Åklagaren har begärt att de ska gripas.

– Estland tar alla attacker mot vår försvarsindustri på största allvar. Vi kommer alltid att skydda våra medborgare och företaget med alla medel som står till buds, framhåller Michal.

Hjälper Ukraina

Milrem Robotics producerar obemannade markstridsfordon.

Företaget har ett nära samarbete med Ukraina. Bland annat levereras den obemannade markroboten THeMIS (Tracked Hybrid Modular Infantry System) till den ukrainska armén.

Roboten används för att stödja infanteri genom att transportera utrustning och evakuera skadade. Den kan också utrustas med vapensystem.

LÄS MER: Ryska tillgångar kan skickas till Ukraina – på ett villkor

Danmark har varnat

Ryssland har tidigare förnekat anklagelser om att ha planerat eller utfört sabotage mot länder utanför Ukraina.

Flera västländer varnar dock för ryska sabotageaktioner.

Danmarks militära underrättelsetjänst FE bedömer det som “sannolikt” att Ryssland kontinuerligt “planerar och förbereder” sabotage mot mål i flera europeiska länder.

På FE:s egen skala motsvarar begreppet “sannolikt” att risken för sabotage i någon form ligger på mellan 60 och 90 procent.

– Ryssland har ökat sin vilja att ta risker för att testa och pressa oss här i väst, har Anja Dalgaard-Nielsen, chef för FE:s underrättelsesektor, sagt till Danmarks Radio.

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: Stor amerikansk säkerhetslucka kan utnyttjas av Kina

Foto: Geralt resp President of Russia Office

Text: Redaktionen

60 000 kronor per villa – alla kan ansöka 1 september

2026 08 19

Snart kommer många husägare kunna ta del av ett nytt stöd.

Från och med den 1 september kan villaägare ansöka om bidrag för energieffektivisering i småhus – det vill säga villor, radhus, kedjehus och parhus.

Det nya stödet syftar bland annat till att minska hushållens känslighet för höga energipriser.

Nu går Handelsbanken ut med en uppmaning.

Storbanken beskriver stödet som ett bra tillfälle för villaägare att se över sin energianvändning och ekonomi inför framtida renoveringar.

– Många villaägare vill sänka sina energikostnader men det kan vara svårt att veta var man ska börja och vilka investeringar som gör störst skillnad. Ett bra första steg är att få koll på husets energianvändning och vilken skillnad investeringen gör för både plånboken, energiklass och klimatet, säger Mathias Olausson, kontorschef Handelsbanken Kungälv.

– Därefter kan vi hjälpa till med att se över finansiering och hur olika renoveringsåtgärder påverkar den egna ekonomin.

Fem tips inför ansökan

Här är Handelsbankens fem tips inför öppnandet av ansökan:

1, Börja med att se över husets energiförbrukning och var de största energitjuvarna finns.

2, Kontrollera om du omfattas av stödet. Huset ska bland annat ha ett värdeår före 1990 och användas som permanent bostad. Hus som redan är anslutna till fjärrvärmenätet omfattas inte.

3, Se vilka åtgärder som passar ditt hus. Stödet omfattar flera typer av åtgärder, bland annat tilläggsisolering, byte eller förbättringar av fönster och dörrar samt vissa åtgärder och förbättringar av husets uppvärmningssystem.

LÄS OCKSÅ: 24 procent tror på bättre hushållsekonomi

4, Planera ekonomin innan du startar. Stödet betalas ut först när åtgärderna är genomförda. Därför är det bra att tidigt räkna på hela investeringen och fundera över hur den ska finansieras. Titta på kostnaden här och nu och på hur åtgärden kan påverka husets framtida energianvändning och dina boendekostnader.

5, Se till helheten och tänk långsiktigt. Att energieffektivisera ett hus är ofta en långsiktig investering. Genom att väga samman husets energianvändning, planerade renoveringar och den egna ekonomin blir det lättare att prioritera mellan olika åtgärder.

Källa: Handelsbanken

ANDRA LÄSER: Värsta sedan krigsstarten – massuttag från ryska bankkonton

Foto: Marcusoscarsson.se

Text: Redaktionen