Nato kan användas – för att stoppa gängvåldet

2023 10 06

Gängkriminaliteten har uppmärksammats och debatterats stort i Sverige under den senaste tiden.

Det med anledning av de brutala våldsdåd som lett till att flera oskyldiga personer har förlorat livet.

Regeringen har tidigare öppnat för att använda Försvarsmakten för att få bukt med problematiken.

Nu öppnar även Nato för att bistå Sverige med hjälp, rapporterar Aftonbladet.

“Villiga att hjälpa”

Natos Staff Officer, Raffe Thein, är verksam på Natos center i Madrid där han bland annat arbetar med improviserade sprängmedel.

Thein öppnar för att Nato ska kunna bistå den svenska polisen om det behövs.

Man har tidigare hållit i utbildningar om bland annat sprängmedel.

– Skulle frågan dyka upp är Natocentret villigt att hjälpa svenska polisen också, säger han till tidningen.

Lite olika

Thein förklarar att trots att det är lite olika områden så finns det vissa likheter i hur man arbetar.

– I vårt fall militär personal, i deras fall polis. Den andra delen handlar om att försöka sätta dit de som gör det här. Det handlar om att samla in bevis och i grund och botten ha förmåga att stoppa dem som gör detta.

Satsar hårt

I samband med våldsutvecklingen har statsminister Ulf Kristersson (M) öppnat för att använda sig av militären för att stoppa gängvåldet.

Man har även meddelat att regeringen går på en ny kameraoffensiv som åtgärd.

– Kamerabevakning har en brottsförebyggande effekt, är ett effektivt verktyg i brottsutredningar och kan användas för att stoppa pågående brott, framhåller regeringen.

“Stor betydelse”

Justitieminister Gunnar Strömmer (M) ser positivt på beskedet.

– Detta har stor praktisk betydelse för att förhindra och förebygga fler skjutningar och sprängningar, säger han.

– Och polisens möjligheter att identifiera och lagföra kriminella förbättras avsevärt. Det handlar om att skapa enklare och tydligare regler.

Foto: M. Studzinski

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Sverige vill göra som Norge – men Norge avråder

2026 08 09

Den svenska regeringen vill se ett stort systemskifte inom transportpolitiken.

Med inspiration från Norge har man bland annat öppnat för betalvägar, så kallade bompengar, och att offentlig-privat samverkan (OPS) ska leda till snabbare utbyggnad av infrastrukturen.

Men i Norge, som pekas ut som förebild, är man på väg bort från detta, menar en debattör.

Fungerar dåligt – enligt Norge

Gunnar Lindberg, tidigare direktör Transportekonomiskt Institut Norge, varnar för att Sverige är på väg att upprepa misstag som har begåtts i grannlandet.

Regeringen har gett Trafikverket i uppdrag att förbereda lösningar där vägar bland annat finansieras med så kallade bompengar.

Samtidigt har den norska Skattekommissionen dragit slutsatsen att det systemet fungerar dåligt, skriver Lindberg i en debattartikel i DN.

– Kommissionen konstaterar att bompengar som tillfällig finansiering av vägprojekt är ineffektiva och rekommenderar i stället ett nytt system med kilometeravgifter och trängselavgifter, menar Gunnar Linberg i debattartikeln.

Ett problem som lyfts i Norge är också att elektrifieringen av fordonsflottan gör att intäkterna från drivmedelsskatter minskar, medan trafiken ökar, enligt debattören.

– Därför vill Skattekommissionen ersätta dagens bränslebaserade beskattning med avgifter som bättre speglar hur mycket, var och när vägarna används, skriver Gunnar Lindberg.

”Bör inte kopplas till bompengar”

Debattören menar att Sverige bör inspireras av det som fungerar i Norge, inte av det som norrmännen har dömt ut som ineffektivt.

– För det första bör OPS inte kopplas till bompengar. Om Norge själv bedömer att modellen är ineffektiv finns ingen anledning för Sverige att göra den till förebild, menar han.

Sverige bör förbereda ett avgiftssystem som fungerar även när fordonsflottan elektrifieras, enligt Lindberg. Därför är kilometer- och trängselavgifter ett bättre alternativ, anser han.

Dessutom bör regeringen skapa en konkurrent till Trafikverket och införa extern kvalitetssäkring, enligt debattören.

”Stort behov att rusta upp”

Det var tidigare under sommaren som regeringen gick ut och meddelade att man vill öppna för nya sätt att finansiera och utveckla infrastrukturen.

– Sverige har ett stort behov av att rusta upp och utveckla infrastrukturen. Efter decennier av eftersatt underhåll behöver nya arbetssätt som ger mer infrastruktur för skattebetalarnas pengar prövas, sade infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson (KD) i ett uttalande.

– Med bättre kostnadskontroll, tydliga prioriteringar och effektivare genomförande kan vi korta ledtiderna och få fler viktiga projekt på plats. Det handlar om att få mer pengar till infrastruktur och också mer infrastruktur för pengarna, tillade Andreas Carlson.

Foto: M. König resp O. Zarevennyi

Text: Redaktionen