Nato kan aktivera artikel 5 – Ryssland väntas slå till

2024 11 28

Nato kan komma att åberopa den omtalade försvarsklausulen artikel 5.

Artikeln beskrivs som kärnan i alliansen och den som officiellt deklarerar att ett väpnat angrepp mot något av medlemsländerna är ett angrepp på samtliga.

Den kallas ibland för “En för alla, alla för en” och får följden att alla medlemsländer går till försvar.

Nu varnar Tysklands underrättelsechef Bruno Kahl för att Nato till slut kan överväga att aktivera klausulen, rapporterar Reuters.

Anledningen är att man förväntar sig nya ryska drag i form av intensifierad hybridkrigföring.

– Den omfattande användningen av hybridåtgärder av Ryssland ökar risken för att Nato så småningom kommer att överväga att åberopa sin ömsesidiga försvarsklausul artikel 5, säger han enligt nyhetsbyrån och tillägger:

– Samtidigt innebär den stigande ökningen av den ryska militära potentialen att en direkt militär konfrontation med Nato blir ett möjligt alternativ för Kreml.

Incidenterna ökar

Enligt Bruno Kahl ser Kreml Tyskland "som en motståndare".

– Vi är i en direkt konfrontation med Mosvka, säger underrättelsechefen.

Nato och västerländska underrättelsetjänster har den senaste tiden varnat för att Ryssland ligger bakom ett växande antal fientliga incidenter över Europa. Det handlar om allt från upprepade cyberattacker och mordbränder som kopplats till Moskva.

Ett exempel är det märkliga rörelsemönstret hos fartyget MV Ruby utanför Norge i september. Ett annat är det DHL-plan som störtade i Litauen tidigare i veckan, där det tidigare rapporterats om ryska brandbomber på andra plan från företaget.

Ryssland har konsekvent förnekat alla sådana anklagelser.

"Risken för konfrontation växer"

Enligt den tyska underrättelsetjänstens bedömning tvivlar högt uppsatta tjänstemän i Kreml på att Nato skulle göra verklighet av att åberopa artikel 5 i händelse av en nödsituation.

– Vi har ännu inga indikationer på att Ryssland har för avsikt att gå i krig, men om sådana känslor får övertaget i regeringen i Moskva kommer risken för en militär konfrontation att växa under de kommande åren, säger Bruno Kahl.

Om Ryssland attackerar en eller flera Natoallierade kommer det snarare vara för att testa röda linjer än för att ta över nytt land, menar underrättelsechefen.

Tyskland har tidigare genom försvarsministern Boris Pistorius varnat för att ett storkrig mellan Nato och Ryssland kan bli verklighet redan om fem års tid.

– Våra militära rådgivare säger mig: Ryssland kan inom fem till åtta vara i stånd att angripa Natoterritorium. Om Ryssland är berett att den risken – det kan vi för dagen inte utesluta, sade ministern i en intervju med DN i våras.

Foto: Nato

Text: Redaktionen


14 mars 2026

BEKRÄFTAT: Bostadsbidraget görs om

2026 03 15

En stor förändring är på gång för bostadsbidraget.

Regeringen vill göra om bostadsbidraget.

Detta för att minska återkrav och göra stödet mer förutsägbart för hushållen.

Ska beräknas månadsvis

I dag räknas bostadsbidraget först preliminärt utifrån en uppskattad årsinkomst och justeras senare när den faktiska inkomsten är känd.

Det har lett till att många hushåll blivit återbetalningsskyldiga.

Regeringen föreslår att bostadsbidraget i framtiden i stället ska baseras på månadsvisa inkomster för uppskattad årsinkomst.

– Det ska vara lätt att göra rätt, säger äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje (M).

LÄS MER: Diktaturen böjer sig för USA

Färre återkrav

Enligt regeringen är ett av huvudproblemen i dagens system att många får krav på att betala tillbaka pengar.

År 2024 blev omkring 35 procent av dem som fick bostadsbidrag helt eller delvis återbetalningsskyldiga.

Med ett nytt system som bygger på aktuella inkomstuppgifter varje månad väntas återkraven minska kraftigt.

– Att över en tredjedel av de som tar emot bostadsbidrag blir återbetalningsskyldiga är ett systemfel som främst drabbar ensamstående kvinnor. Med en månadsvis beräkning av bostadsbidraget väntas återkraven av bostadsbidrag minska med cirka 90 procent, säger Anna Tenje (M).

Syftet är att göra stödet mer träffsäkert och minska risken för felaktiga utbetalningar och skulder.

Välkomnar förslaget

Flera svenska aktörer har redan välkomnat ändringen. Hyresgästföreningen är en av dem.

– Bostadsbidraget ska vara ett stöd, inte en skuldfälla. Dagens system har länge skapat oro och ekonomiska problem när bostadsbidraget krävs tillbaka i efterhand, och det har slagit särskilt hårt mot dem med lägre inkomster. Därför är det bra att bidraget nu blir mer träffsäkert och förutsägbart, säger Ola Palmgren, vice förbundsordförande i Hyresgäst­föreningen. 

Han ser positivt på att regeringen har lyssnat på hyresgästernas långvariga problem.

Samtidigt menar Palmgren att bostadsbidraget behöver stärkas eftersom nivåerna länge inte har följt med i den ökande kostnadsutvecklingen. Om bidraget inte justeras riskerar det enligt honom att gradvis förlora sin betydelse.

– Om ingenting görs för att höja nivåerna kommer bostadsbidraget i praktiken snart att ha fasat ut sig självt, säger Palmgren.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2027.

LÄS MER: Biljätte drar i handbromsen – tre elbilsmodeller slopas

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


15 mars 2026

UPPGIFTER: Nytt krig i Europa kan vara nära – ”kommer attackera”

2026 03 15

Ett europeiskt land påstår att man snart kommer attackeras.

Larmet kommer från den serbiske presidenten Aleksandar Vučić.

– De bildar en allians och kommer att attackera oss, säger han, rapporterar oberoende The Moscow Times.

Syftar på tre länder

Den serbiske presidenten syftar på de närliggande länderna Kroatien, Albanien och Kosovo.

De tre länderna förbereder en attack mot Serbien men inväntar bara den rätta tidpunkten, menar Aleksandar Vučić.

– De väntar på en eskalering av konflikten mellan Ryssland och Europa, samt på det ögonblick då ett större krig bryter ut i Mellanöstern, säger han.

– De väntar på att det globala kaoset ska tillåta dem att göra detta. Under det senaste året har de försökt underminera Serbien och lägga sig i interna angelägenheter.

Försvarssamarbete

Under 2025 ingick de tre länderna ett försvarssamarbete.

Det hänvisar den serbiske presidenten till, och menar att det i praktiken är en allians mot Serbien.

Och fler konflikter är att vänta sig i världen framöver, menar presidenten.

– Alla förbereder sig för krig, och den enda frågan är vem som tillhör vilken sida, säger Aleksandar Vučić, enligt tidningen.

Serbien är inte med i Nato. Inte heller i EU, men har kandidatstatus sedan flera år.

LÄS OCKSÅ: Kommer slå till mot Ryssland – Trump avslöjar

God relation till Ryssland

Landet har historiskt en relativt god relation till Ryssland men har officiellt hållit sig neutrala till anfallskriget mot Ukraina, uppger AFP.

Men Ryssland har anklagat Serbien för att leverera vapen till Ukraina.

I en rapport förra året hävdade ryssarna att serbiska regeringsägda bolag exporterar vapen till fienden.

Rapporten gick under namnet ”Den serbiska försvarsindustrin försöker hugga Ryssland i ryggen”.

– I Rysslandsvänliga Serbien ägnar sig landets största försvarsföretag åt ett löpande band av död, står det i rapporten, rapporterar nyhetsbyrån.

Men Serbien har förnekat uppgifterna och menar att landet inte stöder någon av sidorna i den utdragna konflikten.

LÄS MER: Nytt land förklarar krig mot Ukraina

Foto: Christian Lue

Text: Redaktionen