Nato har agerat mot ryskt stridsflyg – nära Sverige

2024 10 17

Natolandet Tyskland har agerat mot ett ryskt spionplan i närheten av Sverige.

Incidenten har inträffat i närheten av den danska ön Bornholm – 72 kilometer från Ystad.

Enligt det tyska flygvapnet Luftwaffe identifierades ett ryskt spionplan av modellen Ilyushin Il-20 över Östersjön.

Det ryska planet opererade med kommunikationen avstängd och utan färdplan. Enligt uppgift var det på väg in i ett område mellan ön Rügen och Bornholm.

Iluyushin Il-20 används bland annat för signalspaning och övervakning.

Spaningsplanet är välkänt för att samla in underrättelseinformation. Rysslands misstänks använda Iluyushin Il-20 för att kartlägga och övervaka Natos positioner.

Eskorterade ryska planet

När larmet inkom skickade tyskarna genast upp två Eurofighters-jaktplan. 

De hjälptes åt att identifiera och eskortera det ryska planet. 

– Våra stridsflyg eskorterade det ryska spaningsflygplanet över Östersjön, framhåller tyska flygvapnet i ett uttalande.

Spionplanet befann sig nära Natos luftrum, men ovanför internationellt vatten.

Flera händelser

Händelsen inträffar kort efter den senaste incidenten ovanför Östersjön. I slutet av september agerade Natos luftstyrkor mot sex ryska stridsflygplan som befann sig i närheten av försvarsalliansens luftrum.

Det svenska flygvapnet har också deltagit i aktioner. 

I augusti användes Jas-39 Gripen-stridsflyg i en operation mot ett Ilyushin Il-20-plan.

– Under de senaste två åren har Nato i genomsnitt agerat mot ryska plan var tredje till var fjärde vecka, rapporterar Deutsche Welle.

Regelbunden patrullering

Natos stridsflygplan patrullerar regelbundet luftrummet över Östersjön för att identifiera ryska plan som flyger i internationellt luftrum nära Natos territorium. 

Försvarsalliansen spårar de ryska stridsflygplanens flygväg när de opererar nära försvarsalliansens territorium. Om de ryska planen kommer för nära är Nato noga med att markera.

Foto:

Text: Redaktionen

JUST NU: Sverige uppmärksammas i USA – “värsta scenariot”

2025 04 04

"Natoallierad börjar förbereda kärnkraftsbunkrar".

Så lyder en rubrik i Newsweek nu i dagarna.

Den amerikanska tidningen syftar på de cirka 64 000 skyddsrum i Sverige som ska ge ett “grundläggande skydd” vid händelse av ett väpnat angrepp.

Drygt 100 miljoner kronor har i år lagts på att kontrollera och rusta upp skyddsrummen mot kärnvapen, meddelade Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB i veckan.

Det väcker alltså rubriker i USA.

MSB talar om varningsmöjligheter, utrymning och inkvartering för att “kunna varna, skydda och flytta människor i händelse av krig”.

– Sveriges publika informationsbroschyr, "I fall av kris eller krig", varnar för att människor måste vara beredda på "det värsta scenariot – en väpnad attack mot Sverige”, skriver tidningen och citerar MSB:s broschyr.

– Skyddsrum skyddar mot tryckvågor och splitter från bomber. De skyddar även mot tryckvågor och värmevågor från kärnvapen, står det också i samma broschyr.

Citerar statsministern

Statsminister Ulf Kristerssons (M) uppmärksammade uttalande från januari om att det inte är fred i Sverige lyfts också fram av Newsweek, över två månader senare.

– Sverige är inte i krig. Men det råder inte heller fred, sade Kristersson vid tillfället.

Regeringen har återkommande framfört att det är det värsta säkerhetsläget i Sverige och Europa sedan andra världskriget, på grund av Rysslands invasion i Ukraina.

Sju miljoner får plats

Sverige är ett av de skyddsrumstätaste länderna i hela världen.

Omkring sju miljoner människor skulle kunna få plats i dem om kriget är ett faktum. Då återstår över tre miljoner.

– Det har aldrig varit ambitionen att bygga skyddsrum för hela befolkningen. Det beror på var man befinner sig om man behöver tillgång till skyddsrum, förklarar MSB.

Foto: Johannes Frandsen, Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Ryssland svänger om lösning i Ukraina – var tidigare tvärnej

2025 04 04

Den ryska förhandlaren Kirill Dmitriev är på plats i Washington.

Kremls sändebud anlände till den amerikanska huvudstaden i dagarna för det första högprofilerade ryska besöket i USA sedan Moskva inledde sin fullskaliga invasion av Ukraina för tre år sedan.

Nu öppnar han en dörr som tidigare varit stängd och låst från Putinregimen.

Ryssland kan nämligen tänka sig att gå med säkerhetsgarantier, enligt förhandlaren.

– Vissa säkerhetsgarantier i någon form kan vara acceptabla, säger Kirill Dmitriev enligt Politico som hänvisar till en tv-intervju med Fox News.

Tydligt avsteg

Säkerhetsgarantier, gärna från USA, har varit ett återkommande högprioriterat önskemål från Ukraina som tidigare pekat på alla tillfällen då Ryssland brutit vapenvila i landet.

Exakt vilken slags säkerhetsgaranti som Dmitriev syftar på framgår inte. Han utesluter att ett ukrainskt medlemskap i Nato skulle vara ett sådant.

Utspelet är emellertid ett avsteg från den linje som Kreml hittills har hållit under kriget och i förhandlingarna, skriver Politico.

Den ryska diktatorn Vladimir Putin har tidigare sagt att fred endast skulle vara möjligt om Ukraina genomgår en "demilitarisering".

Varit "helt oacceptabelt"

Moskva har vid upprepade tillfällen även haft som krav i förhandlingarna med USA att inga utländska fredsbevarande trupper i Ukraina på några omständigheter kan accepteras.

Om så sker kommer soldaterna att bemötas med vapen i en “direkt väpnad konflikt”.

– Det är helt oacceptabelt att soldater från andra länder stationeras i Ukraina under någon flagg, sade ryska utrikesdepartementets talesperson Maria Zacharova enligt AFP i mars.

"Tomt prat"

Ryska utrikesministern Sergej Lavrov har varit inne på samma sak.

– Tal om fredsbevarande styrkor är bara tomt prat, sade han på en pressträff tidigare i år.

Uttalandet kom efter att USA:s president Donald Trump hävdat att Putin svängt och gett grönt ljus till europeiska soldater i Ukraina som en del av en fredsbevarande styrka efter kriget.

– Han accepterar det. Jag har personligen ställt frågan till honom. Han söker inte världskrig. Han har inga problem med det, sade Trump då.

Beskedet dementeras nästan omedelbart från Kreml.

– Vi har redan uttryckt vår ståndpunkt i denna fråga. Jag hänvisar till den. Det finns inget mer att tillägga, sade Kremls talesperson Dmitrij Peskov enligt Reuters.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen