Nato föreslår dramatisk ökning

2025 05 29

Försvarsalliansen kommer att höja målsättningen för hur många trupper varje medlemsland ska tillhandhålla.

Siffran kommer höjas med hela 50 procent, rapporterar Reuters med hänvisning till en ny rapport.

– Alliansens nuvarande mål på cirka 80 brigader ska öka till mellan 120 och 130, säger en källa med insyn till nyhetsbyrån.

Storleken på brigader kan variera, men de består vanligtvis av cirka 5 000 soldater.

Tyskland pekas ut

Tyskland – som genomför en historisk militär upprustning – kommer att spela en nyckelroll i Natos expansion.

Enligt Reuters källor kommer Nato be Tyskland att bidra med ytterligare sju brigader, vilket motsvarar omkring 40 000 soldater.

Viktigt beslut

Natos nya besked kommer samtidigt som Ryssland och Ukraina väntas inleda nya samtal om ett eldupphör under de kommande dagarna.

Om en vapenvila nås kommer trycket på Nato att öka. Detta eftersom Ryssland kommer kunna frigöra hundratusentals soldater från Ukraina.

Danmark: Ryssland kan slå till direkt

Det danska försvarets underrättelsetjänst, FE, har tidigare varnat för att Ryssland kan vara redo för ett ”storskaligt krig mot Nato” fem år efter ett krigsslut.

Enligt den danska underrättelsetjänsten arbetar man utifrån tre möjliga scenarier för vad Ryssland är kapabla till om kriget i Ukraina sätts på paus eller upphör helt.

1. Om ungefär ett halvår kommer Ryssland “att kunna utkämpa ett lokalt krig i ett land som gränsar till Ryssland.
2. Efter cirka två år kommer Ryssland “utgöra ett trovärdigt hot mot ett eller flera Natoländer och därmed vara redo för ett regionalt krig mot flera länder i Östersjöområdet".
3. Efter cirka fem år kommer Ryssland “att vara redo för ett storskaligt krig på den europeiska kontinenten, där USA inte blandar sig i”.

LÄS MER OM SÄKERHETSLÄGET HÄR:

Explosioner i rysk jättestad

Putin nobbar Trump

Vita huset går i taket – utspel från Kreml får USA att se rött

Foto: Nato

Text: Redaktionen

Ska skicka hela flottan till Ukraina

2026 06 18

Belgien kommer att skicka sju F-16-flyg till det krigsdrabbade landet, bekräftar landets försvarsminister Theo Francken.

Det är tre fler än vad som tidigare utlovats.

– När det gäller Ukraina ökar vi vår hjälpinsats ännu mer. Vi kommer att hjälpa dem genom att leverera sju F-16-plan i år. Så det kommer att finnas sju F-16-plan i år, fyra för reservdelar och tre för att operera i Ukrainas luftrum för att försvara Ukraina mot rysk aggression, säger Theo Francken enligt ukrainska Pravda.

Ska skicka hela flottan

Den belgiska leveransen är dock bara början.

Natolandet planerar att skicka hela flottan. Alla F-16-plan i Belgien ska till Ukraina, lyder planen.

– Jag kommer att föreslå för regeringen att vi under de kommande åren skickar alla våra F-16-plan till Ukraina. Det förutsätter att F-35-planen har tagits i bruk, eftersom vi naturligtvis måste upprätthålla vår luftförsvarsförmåga. Vi har också vår roll i Natos kärnvapendoktrin, säger den belgiska försvarsministern.

LÄS MER: Natoland säger nej – vill inte motverka Ryssland

Sverige skänker 16 plan

Belgien uppges för närvarande ha över 40 F-16-plan i drift. Tidigare hade landet planerat att leverera fyra stycken mellan 2025 och 2026, ett löfte som först nu blivit verklighet.

Nyligen gav även Sverige besked om att skänka 16 stridsflygplan av typen Jas Gripen till Ukraina. Dessutom ska landet få köpa ytterligare 20 stycken.

– Det här är ett historiskt beslut för svensk del, men som också stärker ukrainskt luftförsvar väsentligt, sade statsminister Ulf Kristersson (M) enligt SR efteråt.

Totalt har Sverige skänkt 128 miljarder kronor till Ukraina, uppger statsministern.

– Sverige har varit mycket principfast i stödet till Ukraina, och det uppskattas, sade president Volodymyr Zelenskyj enligt Aftonbladet när han var i Sverige för att bekräfta affären.

LÄS MER: Zelenskyj kan bytas ut

Foto: G. Croisiaux

Text: Redaktionen

Läggs omedelbart i karantän – kommer från Ryssland

2026 06 18

Sedan den fullskaliga invasionen av Ukraina har västerländska teknikföretag lämnat Ryssland på bred front. Moskva har även stängts ute från världens finanssystem.

Det har inte varit tillräckligt, anser Estland.

Natolandet har nu fattat beslut om att behandla e-post som kommer från ryska servrar som en säkerhetsrisk. Av det skälet kommer nu sådan e-post att placeras i “karantän”, rapporterar estniska ERR.

– Jag har beslutat att från och med den 31 augusti i år – årsdagen av de ryska truppernas tillbakadragande från Estland – kommer e-postmeddelanden som skickas från ryska servrar, det vill säga från adresser som slutar på .ru, inte längre att nå offentliga institutioner utan ytterligare säkerhetskontroller, säger Estlands justitie- och digitaliseringsminister Liisa Pakosta enligt kanalen.

Kraftig ökning: "Allvarlig fara"

Åtgärden gäller de ryska e-postmeddelande som skickas till anställda vid statliga företag. Enlgit Estlands statliga it-myndigheter tas det emot omkring 3 200 meddelanden från ru-domäner varje månad.

Ökningen har varit kraftig sedan den ryska invasionen.

– E-postadresser som slutar på .ru utgör en förhöjd cyberrisk. Det finns en allvarlig fara att de används för att bryta sig in i personliga databaser, säger Liisa Pakosta.

LÄS MER: Natoland säger nej – vill inte motverka Ryssland

Sverige varnar

Även Sverige har vid flera tillfällen påtalat det cyberhot som Ryssland utgör och som blivit värre sedan 2022. 

– Det är viktigt att tala klarspråk om de hybrid- och cyberhot som Sverige står inför, sade minister för civilt försvar Carl-Oskar Bohlin i april 2026. 

– Vi gör det för att signalera till Ryssland och andra hotaktörer att vi ser vad de gör. Vi gör det även för att återkommande stärka medvetenheten i samhället, utveckla vår cybersäkerhet och samlade motståndskraft och för att agera solidariskt med allierade och partners.

LÄS MER: Zelenskyj kan bytas ut

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen