Nato-chefen mycket upprörd – ”Försvagar vår säkerhet”

2024 02 12

USA:s tidigare president Donald Trump säger att han inte skulle försvara Natoländer från en rysk attack, ett uttalande som nu får skarp kritik.

Under gårdagen höll ex-presidenten ett tal i North Carolina. I sitt tal återgav han ett möte med Natoledare från sin presidenttid.

Trump sa att presidenten för ett stort land hade frågat om USA försvarar ett Nato-land från en rysk attack, även om landet inte betalat.

Svaret var nej.

Presidenten som Trump syftar till tros av många vara Rysslands diktar Putin.

”Försvagar vår säkerhet”

Nu svarar Nato-chefen Jens Stoltenberg uttalandet.

– Varje antydan att allierade inte tänker försvara varandra försvagar vår säkerhet. Varje attack mot Nato kommer mötas med ett enat, kraftfullt svar, uppger Stoltenberg via norka tv2.

Så här löd svaret

Försvarsalliansen har ett mål om att Nato:s medlemsländer ska lägga två procent av sin bruttonationalprodukt på försvaret, dock är det få som gör det.

– Jag skulle inte försvara er. Jag skulle de facto uppmuntra dem att göra vad fan de vill. Ni måste betala, svarade Trump på frågan med presidenten, uppger Reuters.

Andrew Bates är Vita husets talesperson. Han säger att Donald Trumps uttalande är skrämmande.

– Att uppmana mordiska regimer att invadera våra närmsta allierade är både skrämmande och vansinnigt, sa Bates.

Stark kritik

Trump hoppas bli republikanernas presidentkandidat i det amerikanska presidentvalet senare i höst.

Under sin tid som president var Trump tydlig med vad han ansåg om Nato.

Han ställde sig kritik till alliansen.

Flera gånger under sin tid som president hotade han till och med att USA skulle lämna Nato, hot som han stödde mot att USA betalade mer än sin andel av alliansens utgifter.

Trump har fortsatt med sin kritik.

Han har exempelvis sagt att han inte tror att Natoländerna skulle komma till USA:s undsättning och försvara landet en eventuell attack.

Ett uttalande från ex-presidenten som också väckt en hel del kritik.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


11feb25

Hushållen kan andas ut – efterlängtat besked i morgon torsdag

2026 02 12

Under början av året har elpriserna skjutit i höjden. På tisdagen nådde elpriset den högsta nivån på två år – genomsnittspriset för alla elområden landade på 2 kronor per kWh.

Men nu är det värsta över.

Energibolaget Fortum går ut med ett efterlängtat besked till hushållen: på torsdagen faller elpriserna ordentligt.

– Till i morgon faller priserna ganska ordentligt i förhållande till 2 kronor. Det här betyder naturligtvis tusenlappar för enskilda månader för villaägare, hundralappar för de som bor i lägenhet, säger Fortums elprisexpert Patrik Södersten till TV4.

Vidare konstaterar Södersten att prisstoppen är nådd. Hushållen kan därför räkna med att elpriserna inte sticker iväg till de nivåer som noterades i början av veckan.

Kräver justerat elstöd

Samtidigt debatteras regeringens högkostnaddskydd för el, som träder i kraft om det genomsnittliga spotpriset på el under en månad överstiger 1,5 kronor per kilowatttimme inom ett elområde. Om pristaket överträds täcker staten mellanskillnaden.

Flera experter har dock betonat att det är osannolikt att stödet kommer att aktiveras, eftersom det genomsnittliga spotpriset inte väntas överstiga 1,5 kronor per kWh.

Socialdemokraterna anser att stödet ska aktiverats, oavsett om pristaket nås eller inte.

–  Man måste sluta skylla ifrån sig och se till att elprisstödet betalas ut till alla de som har drabbats hårdast, säger Socialdemokraternas energi- och näringspolitisk talesperson Fredrik Olovsson enligt SVT.

LÄS MER: Swedbank går ut med uppmaning till Sveriges kvinnor

Ebba Busch svarar

Enligt Olovsson är gränsen på 1,5 kronor per kWh för hög.

Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) svarar att regeringen är beredd att betala ut stödet om elpriserna håller sig på en hög nivå under en längre tid. Hon passar även på att utdela en känga till oppositionen.

– De rödgröna är ute och skäller nu när man har exakt det elsystem som man ville ge Sverige. Det vill säga en massiv nedläggning av stabil fossilfri kärnkraft, och istället växla över på ett elsystem som innebär att om det inte blåser och är svinkallt i Sverige samtidigt så blir det väldigt tungt för hushållen, säger Busch enligt SVT.

LÄS OCKSÅ: Ryssar evakueras

Foto: D. MacKay

Text: Redaktionen


Ny skatt på ingång – kan bli unikt hög i Sverige

2026 02 12

En ny “EU-skatt” kan bli en rejäl smäll för Sverige.

EU-kommissionen föreslår att unionens elnät ska knytas ihop.

Uppemot 25 procent av medlemsländernas så kallade flaskhalsintäkter ska användas till gemensamma projekt, lyder förslaget.

Då riskerar Sverige att få den högsta notan i hela EU, rapporterar SR.

– Det är alltså inte okej att indirekt införa en slags EU-skatt här, säger energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) till radion.

Kan betala två tredjedelar av allt

Flaskhalsavgifterna tas ut när el produceras i ett av Sveriges fyra elomården och förs över till ett annat med högre pris. Dessa pengar ska öronmärkas till ett specifikt konto. I slutet av 2024 hade Sverige samlat 64 miljarder kronor, tio miljarder mer än EU-avgiften, på det kontot.

Och det kan bli så att Sverige tvingas stå för två tredjedelar av kostnaderna för EU:s gemensamma projekt, enligt SR.

– Det är ett dåligt förslag. Man kan inte ta svenska medborgares pengar och använda till att bygga ut elnät i andra EU-länder – det ska gå till Sverige, säger Ebba Busch.

LÄS OCKSÅ: Jätten stoppar allt – tung smäll för vindkraften

"Hushållen får betala"

Förslaget, som ingår i ett paket om stärka Europas energiinfrastruktur, behandlas nu i EU-rådet och i EU-parlamentets energiutskott.

Ebba Busch är dock inte den enda som kritiserar förslaget. Socialdemokraterna och organisationen Villaägarnas Riksförbund  tillhör också motståndarna.

– Svenska hushåll kommer dessvärre att få betala för detta genom högre flaskhalsavgifter och elpriser, framhåller bland annat Ulf Stenberg, chefsjurist på Villaägarna, i SvD och tillägger:

 Det är mer än tillräckligt dyrt för svenska hushåll med nuvarande el- och nätkostnader, varför det är orimligt att vi dessutom ovanpå dessa kostnader ska finansiera andra länders eftersläpande energisystem.

LÄS MER: Kalldusch i mejlkorgen – elkunder varnas

Foto: Daniel Karlsson Lönnö/Regeringskansliet

Text: Redaktionen