Nato-chefen mycket upprörd – ”Försvagar vår säkerhet”

2024 02 12

USA:s tidigare president Donald Trump säger att han inte skulle försvara Natoländer från en rysk attack, ett uttalande som nu får skarp kritik.

Under gårdagen höll ex-presidenten ett tal i North Carolina. I sitt tal återgav han ett möte med Natoledare från sin presidenttid.

Trump sa att presidenten för ett stort land hade frågat om USA försvarar ett Nato-land från en rysk attack, även om landet inte betalat.

Svaret var nej.

Presidenten som Trump syftar till tros av många vara Rysslands diktar Putin.

”Försvagar vår säkerhet”

Nu svarar Nato-chefen Jens Stoltenberg uttalandet.

– Varje antydan att allierade inte tänker försvara varandra försvagar vår säkerhet. Varje attack mot Nato kommer mötas med ett enat, kraftfullt svar, uppger Stoltenberg via norka tv2.

Så här löd svaret

Försvarsalliansen har ett mål om att Nato:s medlemsländer ska lägga två procent av sin bruttonationalprodukt på försvaret, dock är det få som gör det.

– Jag skulle inte försvara er. Jag skulle de facto uppmuntra dem att göra vad fan de vill. Ni måste betala, svarade Trump på frågan med presidenten, uppger Reuters.

Andrew Bates är Vita husets talesperson. Han säger att Donald Trumps uttalande är skrämmande.

– Att uppmana mordiska regimer att invadera våra närmsta allierade är både skrämmande och vansinnigt, sa Bates.

Stark kritik

Trump hoppas bli republikanernas presidentkandidat i det amerikanska presidentvalet senare i höst.

Under sin tid som president var Trump tydlig med vad han ansåg om Nato.

Han ställde sig kritik till alliansen.

Flera gånger under sin tid som president hotade han till och med att USA skulle lämna Nato, hot som han stödde mot att USA betalade mer än sin andel av alliansens utgifter.

Trump har fortsatt med sin kritik.

Han har exempelvis sagt att han inte tror att Natoländerna skulle komma till USA:s undsättning och försvara landet en eventuell attack.

Ett uttalande från ex-presidenten som också väckt en hel del kritik.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Storm på väg mot Sverige – då brakar det loss

2026 10 20

Mildare höstväder präglar Sverige under början av veckan.

Fram till helgen väntas plusgrader i nästan hela landet. I södra och mellersta Sverige letar sig temperaturerna över 10-gradersstrecket.

Framåt helgen slår dock vädret om rejält.

En höststorm rör sig mot Sverige och väntas föra med sig kraftiga vindar under söndagen.

Det är ännu oklart hur omfattande konsekvenserna blir, men SMHI flaggar för att det kan bli rejält blåsigt i hela landet.

– På söndag ser det ut att bli rejält blåsigt i hela landet i samband med att ett djupt lågtryck som närmar sig ute på Norska havet, framhåller myndigheten i sin senaste prognos.

Stormen Austen

Den brittiska vädertjänsten har döpt stormen till Austen.

Enligt SMHI väntas Austen nå Storbritannien under torsdagen och fredagen för att sedan röra sig österut. På söndag beräknas stormen dra in över Sverige.

Varningar kan utfärdas

SMHI har än så länge inte utfärdat några varningar inför söndagen.

Varningar kan dock komma senare under veckan. Enligt SMHI publiceras vädervarningar på myndighetens hemsida och väderapp upp till tre dygn innan väderhändelsen beräknas inträffa.

– Det är viktigt att följa väderutvecklingen eftersom prognoserna uppdateras kontinuerligt dygnet runt, vilket även kan medföra ändringar av varningsnivåer och varningsområden, skriver SMHI på sin hemsida.

Läs också: Bekräftat: Största ökningen sedan pandemin

FAKTA: SMHI:s varningsnivåer

- Varningar utfärdas som gul, orange och röd, där röd är allvarligast.

- SMHI varnar för många olika typer av väderhändelser som till exempel vind, regn, halka, höga vattenflöden eller höga temperaturer.

- Varningssystemet utgår ifrån vilka konsekvenser eller störningar vädret kan skapa. Exempelvis kan 20 millimeter snö inom 12 timmar ge olika varningsnivåer beroende på var i landet snön faller eller när på året det sker.

Källa: Krisinformation.se

Andra läser: Biljätte kollapsar

Foto: JD Designs

Text: Redaktionen

Skatt på ISK höjs kraftigt

2026 10 21

I dag använder över fyra miljoner svenskar investeringssparkontot ISK.

Snart höjs skatten på den populära sparformen.

Skatten på ISK – som räknas ut genom att statslåneräntan plus en procentenhet multipliceras med en schablonskatt på 30 procent – beräknas höjas från 1,065 procent till cirka 1,22 procent, rapporterar Di.

Det motsvarar en ökning på cirka 15 procent.

Då behöver du betala

Den som har ett sammanlagt sparande på högst 300 000 kronor på ISK behöver inte betala någon schablonskatt på sparandet. Det beror på att den skattefria grundnivån uppgår till 300 000 kronor sedan årsskiftet 2025/26.

För sparare med större kapital kan det däremot vara fördelaktigt att placera en del av pengarna i en annan sparform.

– För den som redan utnyttjat den skattefria delen på 300 000 kronor och vill ha ett räntesparande med en stabil men lite lägre avkastning kan en vanlig aktiedepå ge mer. Men om du förväntar dig en avkastning högre än 3,7 procent så ska du ha pengarna på ett investeringssparkonto, säger Länsförsäkringars sparekonom Stefan Westerberg till Di.

Kan tjäna mer

En aktiedepå är ett konto där du kan köpa och sälja aktier och andra värdepapper. Till skillnad från ISK, där sparandet beskattas med en årlig schablonskatt, betalas skatt på ett depåkonto varje gång ett värdepapper säljs med vinst.

– Med en riktigt lång spartid, omkring 30 år, kan aktiedepån vinna genom att pengarna växer innan vinsten beskattas, säger Stefan Westberg till tidningen.

Läs mer: 47 000 äger aktien på Avanza – bjässen lyfter på börsen

Så beräknas ISK-skatten

- Med ett investeringssparkonto betalar du ingen skatt på de vinster du gör när du säljer aktier, fonder och andra tillgångar, och inte heller på räntor och utdelningar.

- Du kan inte heller göra avdrag i deklarationen om du gör förlust när du säljer värdepapper. Istället betalar du en schablonskatt på hela kapitalet varje år.

- Schablonskatten baseras på statslåneräntan och för 2026 är schablonskatten 1,065 procent.

Källa: Skandia

Andra läser: Kostar nästan en miljard – nu har Ukraina förstört den

Foto: C. Liverani

Text: Redaktionen