JUST NU: Nationellt meddelande till samtliga trafikanter

2022 12 01

Den tuffa kylan gör combeback i helgen – och med det även stora risker i trafiken.

Under förra veckan fick stora delar av södra Sverige ta del av årets första snö. Någonting som direkt ställde till kaos – inte minst i huvudstaden.

Bland annat lamslogs SJ av snöovädret och i Stockholm konstaterade man att det var en “mörk dag för kollektivtrafiken”.

Ovädret förde även med sig en rad trafikolyckor på vägarna i Sverige.

– Alldeles för många åker på däck som är mer eller mindre helt blanka. Det är dumdristigt, konstaterade Henrik Sjögren vid trafikpolisen.

Vänder sig till Sveriges bilister

Nu är kylan på väg tillbaka och den väntas slå till mot nästan hela Sverige, rapporterar SVT.

Det får tv-kanalens meteorolog Marcus Sjöstedt att skicka ett viktigt meddelande till alla i landet som har planer på att sätta sig i en bil till helgen.

– Det finns risk att vi har våta vägytor som kan frysa på och orsaka halksvårigheter, bra att känna till om man ska ut på vägarna.

Delar varningen

SMHI:s meteorolog Sandra Fyrstedt stämmer in i uppmaningen.

– Det är halt på många vägar i dag. Dessutom kommer det en del nederbörd i form av regn och snö på sina ställen, så det är nu, när vi ligger runt nollan, som det är mest förrädiskt, säger hon till Dagens Nyheter.

Kan bli 30 minusgrader

Snökaoset i slutet av november följdes av en återgång till en mildare period.

Anledningen till att vädret nu vänder igen är att rikligt med kall luft drar ned från Norrland och in över södra delarna av Sverige.

Därmed kan hela landet räkna med minusgrader – till och med en bra bit ned om man bor i de allra nordligaste delarna.

– Det handlar om ordentlig kyla. Prognosen är lite osäker än så länge, men det kan bli mellan fem och 15 minus i landets södra delar och mellan 15 och 30 minusgrader i norra delarna, uttryckte Mikael Luhr, en annan meteorolog, till Aftonbladet tidigare i veckan.

Inte samma snömängder

Vad som dock skiljer helgens kyla från den som drog in förra veckan är att man inte förväntar sig samma snömängder.

Det kan dock förekomma i landets östra och södra delar, men det lär i så fall handla om lokala snöbyar.

– I nuläget ser det inte ut att röra sig om några stora snömängder, men där vi senaste tiden haft töväder kan det bli lite vitt på marken igen, säger Marcus Sjöstedt till SVT, som dock menar att snötäcket kan ligga kvar om den kalla luften etablerar sig.

Foto: J. Kavan

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Rysk katastrof nära – Ukraina sätter in dödsstöten

2026 06 22

Ukraina har intensifierat sina attacker mot den ryskockuperade Krymhalvön.

Samtliga broar som förbinder Krym med ryskockuperade regioner i Ukraina uppges ha attackerats och skadats.

Nu förbereder den ukrainska militären nådastöten.

Enligt en av Rysslands mest välkända militärbloggare planerar Ukraina en attack mot Kjertbron, som förbinder halvön med det ryska fastlandet.

Bloggaren, som använder aliaset ”Rybar”, bedömer att den ökade ukrainska aktiviteten på Krym är en del av förberedelserna inför en avgörande och storskalig attack mot den strategiskt viktiga bron.

– Trycket på Krymbron kommer helt klart att öka under de kommande veckorna, skriver Rybar på Telegram, enligt Berlingske.

– Fienden har delvis uppnått sina mål i form av en bränslekollaps och avbrott i strömförsörjningen och kommer nu försöka gå vidare till den sista fasen av sin långsiktiga kampanj, vars slutgiltiga mål är att förstöra Kjertbron, fortsätter militärbloggaren.

Potentiell katastrof för Ryssland

Ukraina har tidigare attackerat Kjertbron under kriget.

Två omfattande attacker genomfördes i oktober 2022 och i juli 2023.

Den senaste större attacken mot bron inträffade förra sommaren. I juni 2025 skakades bron av en kraftig explosion efter att den ukrainska säkerhetstjänsten SBU minerat flera brofästen.

Kjertbron är en central försörjningsled för den ryska krigsinsatsen i Ukraina och en viktig transportväg för ryska trupper. Om bron skulle slås ut bedöms det få stora militära konsekvenser för Rysslands anfallskrig.

LÄS MER: Putins missilfabrik under attack

Massiv prestigeförlust

Förutom de militära konsekvenserna vore en utslagen bro till Krym en enorm prestigeförlust för Rysslands diktator Vladimir Putin.

Halvön annekterades olagligt av Ryssland 2014 och betraktas i dag av Putinregimen som en integrerad del av den Ryska federationen.

När bron invigdes fyra år efter annekteringen sades den ha kostat 228 miljarder rubel att bygga, vilket vid tidpunkten motsvarade cirka 30 miljarder svenska kronor.

Ukrainas president Volodymyr Zelensky har flera gånger påtalat att Krymhalvön måste återgå till ukrainsk kontroll.

– Vi måste kämpa för folket på Krym, och i alla andra delar av det ockuperade Ukraina, sade han exempelvis 2024, tio år efter annekteringen.

LÄS OCKSÅ: SWEDBANK: Lägre priser i sommar – orsakar rusning

Foto: Sociala medier resp Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen

“Enda alternativet” – Kreml nära ödesbeslut

2026 06 22

Kreml uppges vara på väg att spela ut vad som kan vara sitt sista kort i Ukrainakriget.

Rysslands militära produktion har stagnerat.

Med undantag för långdistansvapen och obemannade system har Putinregimen förlorat förmågan att öka vapenproduktionen, uppger källor för den ansedda tidningen Financial Times.

– Utan investeringar är det omöjligt att öka vapenproduktionen, och det kommer att ta år, säger en av tre västerländska underrättelsetjänstemän som tidningen talat med.

“Enda alternativet”

Rekordlåg arbetslöshet och svårigheter att attrahera kvalificerade specialister för högteknologisk utveckling uppges också ställa till det för Ryssland.

Samtidigt har Ukrainas utveckling av drönare med längre räckvidder accelererat. Det har minskat den ryska fördelen av att vara fler soldater på slagfältet.

Nu återstår enbart Kremls “enda alternativ”, skriver FT.

Massmobilisering.

– Ryssland kommer att leta efter olika sätt att påverka situationen i Ukraina, men förutom kärnvapen tror jag inte att de verkligen kommer att kunna förändra stridernas förlopp under de kommande månaderna om de inte tillkännager ytterligare en mobilisering, säger Konrad Muzyka, chef för den polska analysgruppen Rochan Consulting, enligt exiltidningen The Moscow Times.

Andra läser: Natoland säger nej – vill inte motverka Ryssland

Sista kortet

En ny tvångsmobilisering i Ryssland har av experter uppskattats som Vladimir Putins sista kort att spela ut. Scenariot beskrivs som ett val mellan kriget eller ryska folket och skulle kunna rubba regimens stabilitet.

– Det är något Putin har varit angelägen om att undvika, efter att den första "partiella mobiliseringen" visat sig vara oerhört impopulär och fick många ryssar att emigrera, uppgav CNN tidigare i juni.

Nigel Gould-Davies, senior fellow för Ryssland och Eurasien vid International Institute for Strategic Studies, menar att Kreml snart står inför “ett grundläggande val”.

– Om huruvida de ska radikalt öka sina krav på Rysslands ekonomi och samhälle eller skala ner sina krigsmål, säger han till samma kanal.

Andra läser: Sverige slår USA – hamnar en plats före

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen