Nästan slut på dryck i Ryssland

2025 11 07

En populär sorts dryck i Ryssland är idag mycket svår att få tag på.

Ryssar får allt svårare att köpa importerade viner.

Det är bland annat sanktionerna från väst som har gjort utbudet knappt och priserna skyhöga, rapporterar Reuters.

Torkar ut hyllorna

Västerländska sanktioner, som införts efter invasionen av Ukraina, har kraftigt minskat tillgången på franska, italienska och sydamerikanska viner i Ryssland.

I Moskva och andra städer dominerar nu ryska, georgiska och armeniska viner.

För konsumenter som är vana vid utländska märken innebär det höga priser och ett begränsat urval.

– Importerat vin har förmodligen ökat med 30–40 procent i pris, säger Yury Yudich, chef för kommittén inom Restaurang- och Hotellföretagarnas förbund.

LÄS MER: Sverige har bidragit till attacker mot Ryssland

Drastisk nedgång

Enligt data från Eurostat importerade Ryssland bara cirka 126 000 ton vin från EU‑länder under 2023 – den lägsta siffran sedan 2004 då importen låg på cirka 87 000 ton.

Det är en minskning med omkring 25 % jämfört med samma period 2022, uppger Vinetur.

Sedan dess har situationen förvärrats ytterligare.

Lokala viner räcker inte

Trots att lokala vingårdar som Côte Rocheuse ökar produktionen, finns det fortfarande begränsningar.

Deras kapacitet är maximalt 500 000 flaskor per år, långt ifrån att ersätta de importerade märkena.

– Vi börjar öka produktionen, men vi har fortfarande en gräns på både vingårdar och produktion – 500 000 flaskor per år, säger Irina Yakovenko, chefs-vinmakare vid Côte Rocheuse.

Tvingas kompromissa

Många ryska vinälskare saknar nu sina favoritmärken och tvingas köpa lokala alternativ.

Priserna på importerade viner fortsätter att stiga, vilket drabbar hushållens plånböcker och gör vardagslyxen dyrare.

Men alla är inte negativa till utvecklingen.

– Jag vill att andra ska se Rysslands egna vinproduktion, så att de inte köper italienskt eller tyskt vin, utan vårt eget. Våra viner är de bästa, säger turisten Galina Romanova till Reuters, under sitt besök på en lokal vingård.

LÄS MER: Massabotage inne i Ryssland

Foto: A Popov

Text: Redaktionen

JUST NU: Katastroflarm från Ryssland

2025 12 02

Den ryska flygbranschen befinner sig i en historisk kris.

Katastroflarmen fortsätter avlöser varandra, och utvecklingen pekar stadigt nedåt. Under 2025 har antalet flygolyckor och upptäckta funktionsfel fyrdubblats jämfört med fjolåret, rapporterar den oberoende ryska nyhetssajten Novaja Gazeta Europe.

Mellan januari och november har omkring 800 incidenter registrerats som lett till inställda eller avbrutna flygningar, uppger sajten med hänvisning till statistik från Aviaincident – en rysk Telegramkanal som kartlägger flygincidenter i landet.

En av årets mest allvarligaste händelser inträffade i mitten av november. Passagerare på ett ryskt passagerarflygplan av typen Superjet filmade hur ena motorns ytterskal slets av i luften.

Planet tvingades nödlanda och delar av motorkåpan hittades utspridda på både start- och landningsbanan.

– Det är den tredje liknande incidenten på två år med ett Superjet, rapporterar Novaja Gazeta Europe.

Under hård press

Den ryska flygsektorn är hårt pressad. Västvärldens sanktioner har gjort det svårt för ryska flygbolag att få tag på reservdelar till sina plan, något som har direkt påverkan på både säkerheten och tillgängligheten.

Kreml har vädjat till FN:s luftfartsorgan om att lätta på sanktionerna mot bland annat reservdelar.

– Ryska myndigheter försöker nu förhandla om lättnader från sanktioner, särskilt mot reservdelar, som de säger är avgörande för flygsäkerheten, har en källa inom den ryska flygsektorn sagt till Reuters.

LÄS MER: Ukraina väntar sig amerikanska vapen – för över 100 miljarder

En tredjedel försvinner

Dmitrij Yadrov, chef för den ryska luftfartsmyndigheten Rosaviatsiya, har uppgett att cirka 309 ryska flygplan kommer att tas ur tjänst 2030.

Beksedet innebär att en tredjedel av Rysslands flygplansflotta kan vara förlorad 2030, eftersom tillverkningen av nya flygplan i princip står helt still. Under 2025 har endast ett av 15 utlovade passagerarflygplan nått marknaden.

LÄS OCKSÅ: Massiv brand i Ryssland – lågorna syns över trädtopparna

Foto: F. Halim

Text: Redaktionen

Fiasko för USA – 100 miljarder dollar saknas

2025 12 02

I april lanserade USA:s president Donald Trump nya handelstullar mot världens länder.

Några månader senare presenterade Vita huset en optimistisk prognos.

I augusti uppgav finansminister Scott Bessent att intäkterna från tullarna skulle uppgå till omkring 500 miljarder dollar på årsbasis.

Nu sågas Vita husets prognos.

Tullarna förväntas generera omkring 400 miljarder dollar i intäkter på årsbasis, enligt Pantheon Macroeconomics – ett oberoende forskningsinstitut specialiserat på makroekonomiska analyser.

Sifran innebär att Vita husets prognos ligger omkring 100 miljarder dollar fel.

– Tullintäkterna ligger dramatiskt under Vita husets ursprungliga förväntningar och genererar ungefär 100 miljarder dollar mindre än beräknat, fastslår analysen.

LÄS MER: “Vi är redo” – Putin dundrar mot Europa

Trump har tvingats backa

Den kraftiga minskningen förklaras framför allt av president Trumps omsvängning kring vissa tullsatser.

Sedan lanseringen av tullarna i april har presidenten gått med på att sänka flera tullavgifter. Justeringarna innebär att den genomsnittliga aktiva tullsatsen (AETR) ligger på 12 procent – hela 8 procentenheter lägre än den förväntade genomsnittsnivån på 20 procent som beräknades i våras.

Den amerikanska tidskriften Fortune pekar dessutom ut ytterligare tre förklaringar:

1, Importen från Kina har rasat med 30 procent jämfört med 2024.

2, Mexiko och Kanada följer frihandelsavtalet NAFTA i högre grad än väntat. Exporten till USA håller sig oftare än väntat inom avtalets ramar och blir därmed tullbefriad. Samtidigt har både Kanada och Mexiko minskat exporten av tullbelagda varor till USA.

3, USA:s import av tullbefriade varor har ökat kraftigt, exempelvis mikrochip till AI. Dessa varor utgör nu 9 procent av landets totala import – en markant ökning från 4 procent förra året.

LÄS OCKSÅ: “En ekonomisk katastrof” – tung dom om norska oljefonden

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen