Näringslivet ställer skarpt krav – om invandring

2025 03 03

Svenskt Näringsliv ställer ett skarpt krav om invandring, och går emot regeringens linje.

Organisationen Svenskt Näringsliv kräver flera åtgärder för att säkra Sveriges framtida välfärd.

Sveriges demografiska utmaningar riskerar att leda till allvarliga problem, menar näringslivsorganisationen – som nu går emot regeringen i fråga om invandring.

Kritiserar regeringen

Det är framför allt i frågan om arbetskraftsinvandring som Svenskt Näringsliv kräver en kursändring.

Detta eftersom det behöver arbetas mer i Sverige, menar organisationen.

– Vi behöver en ”Arbetslinjen 2.0”. Det innebär att fler ska arbeta fler timmar, både bland de som står utanför arbetsmarknaden i dag och de som kan komma hit från andra länder, säger Svenskt Näringslivs vice VD Karin Johansson till DN.

De demografiska utmaningarna innebär att vi även behöver ta hit kompetens från andra länder genom arbetskraftsinvandring, menar hon.

Svenskt Näringsliv är därför kritiska till regeringens beslut att höja lönegolvet för arbetskraftsinvandrare, från 80 till 100 procent av medianlönen, rapporterar tidningen.

– Det är fel att välja bort internationell kompetens i ett läge där svenska företag redan går på knäna i rekryteringen, säger hon.

Problem med kompetensförsörjningen

Av samma orsaker är Svenskt Näringsliv även kritiska till förslag om sänkt arbetstid.

Svenska folket behöver jobba fler timmar, inte färre, menar organisationen.

Svenskt Näringsliv har flera gånger tidigare gått ut och betonat vikten av arbetskraftsinvandring, bland annat för att pensionsavgångarna blir allt större, det föds färre barn och många företag vittnar om att de har svårt att hitta personal med rätt kompetens.

– Det stora problemet är kompetensförsörjningen. Den är i sin tur kopplad till vår svenska tillväxt och utvecklingen av BNP, har Svenskt Näringslivs chefsekonom Sven-Olov Daunfeldt tidigare sagt på organisationens hemsida.

– Vi behöver massvis med arbetare, understryker han.

Även akademikerfacket Saco har kritiserat regeringens beslut att höja inkomstkravet för arbetskraftsinvandring.

Regeringen har försvarat beslutet bland annat med att Sverige i första hand behöver högkvalificerad arbetskraftsinvandring.

Foto: DreamPixer

Text: Redaktionen


JUST NU: Rysk militärhelikopter nedskjuten – inne i Ryssland

2025 11 23

Ukraina säger sig ha lyckats med en unik bedrift.

Ukrainska drönaroperatörer fortsätter att träffa måltavlor i Ryssland.

Vanligtvis rör det sig om oljeraffinaderier, annan energiinfrastruktur eller militära måltavlor.

Men på söndagskvällen uppger Ukrainas specialstyrkor att de med hjälp av drönare har skjutit ner en rysk militärhelikopter – inne i Ryssland, rapporterar Kyiv Independent.

Första gången

Ukrainska styrkor har skjutit ner en rysk Mi-8-helikopter i Rostov-området med en "deep strike"-drönare.

Det uppger Ukrainas specialoperationsstyrkor SSO.

Operationen markerar första gången Ukraina har använt en "deep strike"-drönare för att skjuta ner en rysk Mi-8.

Helikoptern sköts ner nära Kuteynikovo i Rostov-regionen.

“Ändrar reglerna”

Så här lyder ett meddelande från de ukrainska specialstyrkorna:

– Vi ändrar spelets regler: nu är vi på jakt!

Mi-8 är en tvåmotorig, Sovjetdesignad helikopter som bland annat används i stor utsträckning för transport och stridsstöd.

Läs mer: Lukasjenko ger Ukraina oväntat glädjebesked

Oklart i Kupjansk

Samtidigt fortsätter de intensiva striderna på marken i Ukraina.

De kanske mest intensiva striderna pågår i Pokrovsk i Donetsk, och i Kupjansk nära Kharkiv.

Ryssland hävdar att de har tagit över Kupjansk – någonting som ukrainarna menar är falskt.

“Trycker tillbaka”

Tankesmedjan Institute for the Study of War förklarar.

– Ukrainska militära tjänstemän fortsätter att indikera att ukrainska styrkor trycker tillbaka ryska försök att inta Kupjansk – i motsats till upprepade ryska påståenden om att ha intagit staden, uppger ISW.

– Talespersonen för Ukrainas samlade styrkor – Joint Forces Task Force – överste Viktor Trehubov, uppgav den 21 november att ryska styrkor fortsätter att försöka infiltrera Kupjansk, men att antalet ryska soldater i den norra delen av staden har minskat.

Läs mer: Putin går emot Trump – har skickat 120 ryssar

Foto: By Vitaly V. Kuzmin - commons.wikimedia, CC BY-SA 4.0

Text: Redkationen


JUST NU: Europa bjuder in Putin i värmen igen

2025 11 23

Europa bjuder nu in Vladimir Putin till G8 igen.

USA har som bekant framfört ett fredsförslag till Ryssland och Ukraina.

Samtidigt har de europeiska länderna kommit med ett eget motförslag.

Européerna vill bjuda in Vladimir Putin i värmen igen – Ryssland är välkomna tillbaka till G8 vid ett eventuellt fredsavtal uppbyggt av de europeiska länderna, rapporterar The Telegraph på söndagen.

Bjuder in Putin

Europa har erbjudit sig att bjuda in Vladimir Putin tillbaka till vad som på nytt kan bli G8 istället för G7 vid ett potentiellt fredsavtal för att avsluta kriget i Ukraina. 

Erbjudandet till Ryssland, som uteslöts från det politiska forumet efter annekteringen av Krym, framfördes under förhandlingar i Genève på söndagen. 

Det var ett av ett antal eftergifter som gjordes av europeiska ledare i ett motförslag efter den fredsplan mellan USA och Ryssland som läckte ut förra veckan.

“Bästa mötet hittills”

Den europeiska planen, som brittiska tjänstemän hjälpte till att utforma, anger att Ryssland ska "progressivt återintegreras i den globala ekonomin" innan G8 nämns.

USA:s utrikesminister Marco Rubio är nöjd med utvecklingen.

– Jag tror att detta är ett mycket, mycket meningsfullt, jag skulle säga, förmodligen det bästa mötet och dagen vi har haft hittills under hela den här processen, ända sedan vi först tillträdde i januari, säger han.

Läs mer: Sju tunga bakslag för Trump – ”Sämre än Biden”

Blev G7

G7 grundades efter OPEC:s oljeembargo 1973 som ett forum för de rikaste nationerna att diskutera kriser som påverkade världsekonomin.

Medlemmar är Frankrike, Italien, Japan, Kanada, Storbritannien, Tyskland och USA.

Gruppen hette tidigare G8 – men blev G7 sedan Ryssland uteslöts.

Tar över

Varje år övertar ett annat medlemsland ordförandeskapet i gruppen, sätter prioriteringar och organiserar toppmöten. 

Kanada tog över ordförandeskapet från Italien under 2025, uppger Reuters.

Läs mer: Putin går emot Trump – har skickat 120 ryssar

Foto:

Text: Redaktionen