30 juli 26

Näringslivet ställer skarpt krav – om invandring

2025 03 03

Svenskt Näringsliv ställer ett skarpt krav om invandring, och går emot regeringens linje.

Organisationen Svenskt Näringsliv kräver flera åtgärder för att säkra Sveriges framtida välfärd.

Sveriges demografiska utmaningar riskerar att leda till allvarliga problem, menar näringslivsorganisationen – som nu går emot regeringen i fråga om invandring.

Kritiserar regeringen

Det är framför allt i frågan om arbetskraftsinvandring som Svenskt Näringsliv kräver en kursändring.

Detta eftersom det behöver arbetas mer i Sverige, menar organisationen.

– Vi behöver en ”Arbetslinjen 2.0”. Det innebär att fler ska arbeta fler timmar, både bland de som står utanför arbetsmarknaden i dag och de som kan komma hit från andra länder, säger Svenskt Näringslivs vice VD Karin Johansson till DN.

De demografiska utmaningarna innebär att vi även behöver ta hit kompetens från andra länder genom arbetskraftsinvandring, menar hon.

Svenskt Näringsliv är därför kritiska till regeringens beslut att höja lönegolvet för arbetskraftsinvandrare, från 80 till 100 procent av medianlönen, rapporterar tidningen.

– Det är fel att välja bort internationell kompetens i ett läge där svenska företag redan går på knäna i rekryteringen, säger hon.

Problem med kompetensförsörjningen

Av samma orsaker är Svenskt Näringsliv även kritiska till förslag om sänkt arbetstid.

Svenska folket behöver jobba fler timmar, inte färre, menar organisationen.

Svenskt Näringsliv har flera gånger tidigare gått ut och betonat vikten av arbetskraftsinvandring, bland annat för att pensionsavgångarna blir allt större, det föds färre barn och många företag vittnar om att de har svårt att hitta personal med rätt kompetens.

– Det stora problemet är kompetensförsörjningen. Den är i sin tur kopplad till vår svenska tillväxt och utvecklingen av BNP, har Svenskt Näringslivs chefsekonom Sven-Olov Daunfeldt tidigare sagt på organisationens hemsida.

– Vi behöver massvis med arbetare, understryker han.

Även akademikerfacket Saco har kritiserat regeringens beslut att höja inkomstkravet för arbetskraftsinvandring.

Regeringen har försvarat beslutet bland annat med att Sverige i första hand behöver högkvalificerad arbetskraftsinvandring.

Foto: DreamPixer

Text: Redaktionen


19 aug 26

60 000 kronor per villa – alla kan ansöka 1 september

2026 08 20

Snart kommer många husägare kunna ta del av ett nytt stöd.

Från och med den 1 september kan villaägare ansöka om bidrag för energieffektivisering i småhus – det vill säga villor, radhus, kedjehus och parhus.

Det nya stödet syftar bland annat till att minska hushållens känslighet för höga energipriser.

Nu går Handelsbanken ut med en uppmaning.

Storbanken beskriver stödet som ett bra tillfälle för villaägare att se över sin energianvändning och ekonomi inför framtida renoveringar.

– Många villaägare vill sänka sina energikostnader men det kan vara svårt att veta var man ska börja och vilka investeringar som gör störst skillnad. Ett bra första steg är att få koll på husets energianvändning och vilken skillnad investeringen gör för både plånboken, energiklass och klimatet, säger Mathias Olausson, kontorschef Handelsbanken Kungälv.

– Därefter kan vi hjälpa till med att se över finansiering och hur olika renoveringsåtgärder påverkar den egna ekonomin.

Fem tips inför ansökan

Här är Handelsbankens fem tips inför öppnandet av ansökan:

1, Börja med att se över husets energiförbrukning och var de största energitjuvarna finns.

2, Kontrollera om du omfattas av stödet. Huset ska bland annat ha ett värdeår före 1990 och användas som permanent bostad. Hus som redan är anslutna till fjärrvärmenätet omfattas inte.

3, Se vilka åtgärder som passar ditt hus. Stödet omfattar flera typer av åtgärder, bland annat tilläggsisolering, byte eller förbättringar av fönster och dörrar samt vissa åtgärder och förbättringar av husets uppvärmningssystem.

LÄS OCKSÅ: 24 procent tror på bättre hushållsekonomi 

4, Planera ekonomin innan du startar. Stödet betalas ut först när åtgärderna är genomförda. Därför är det bra att tidigt räkna på hela investeringen och fundera över hur den ska finansieras. Titta på kostnaden här och nu och på hur åtgärden kan påverka husets framtida energianvändning och dina boendekostnader.

5, Se till helheten och tänk långsiktigt. Att energieffektivisera ett hus är ofta en långsiktig investering. Genom att väga samman husets energianvändning, planerade renoveringar och den egna ekonomin blir det lättare att prioritera mellan olika åtgärder.

Källa: Handelsbanken

ANDRA LÄSER: Värsta sedan krigsstarten – massuttag från ryska bankkonton

Foto: Marcusoscarsson.se 

Text: Redaktionen


19 augusti 2026

Glatt pensionsbesked i Sverige

2026 08 20

Den ekonomiska tryggheten ökar i takt med åren.

En färsk undersökning visar att svenska pensionärer känner en betydligt större ekonomisk trygghet än yngre medborgare.

Bland de yngre är känslan av ekonomisk otrygghet dubbelt så vanlig, enligt studien från Novus.

– I debatten pratas det ofta om pensionen som en ekonomiskt osäker period i livet, men siffrorna visar motsatsen. Det är dubbelt så vanligt att känna ekonomisk otrygghet i början av arbetslivet som efter pensionsåldern, säger Mattias Munter, pensionsekonom på Skandia, i ett uttalande.

Förutsägbarhet

En stark faktor när det gäller trygghet över ekonomin är att man har en stabil och återkommande inkomst.

– Ekonomisk trygghet är starkt kopplad till förutsägbarhet och för den stora majoriteteten skapar pensionssystemet en betydande sådan, säger Mattias Munter.

– Det är ett styrkebesked, men också något som politiken måste värna.

84 procent överens

Hela 84 procent av svenskarna som är mellan 65 och 84 år anser att det har en god ekonomisk trygghet, enligt undersökningen.

Bland landets vuxna under 35 år är siffran 67 procent, och hela 26 procent upplever att de saknar ekonomisk trygghet. Den siffran ligger på 13 procent bland de äldre.

Ofta diskuteras pensionsnivåerna, men enligt Mattias Munter har politiken en minst lika viktig uppgift när det gäller frågan om förutsägbarhet.

– Mitt budskap till politikerna är att värna långsiktigheten och förutsägbarheten, säger han.

– För de som går i pension de kommande åren blir möjligheten att parera oväntade kostnadsökningar, genom att exempelvis arbeta mer eller öka sin lön, betydligt mindre. Pensionärer behöver inte fler politiska överraskningar, de behöver kunna lita på kalkylen de planerat sitt arbetsliv efter.

LÄS MER: Värsta sedan krigsstarten – massuttag från ryska bankkonton

Skandia

Skandia är ett av Sveriges ledande och största pensionsbolag.

Bolaget förvaltar omkring 940 miljarder kronor åt 1,8 miljoner kunder i Sverige.

Undersökningen genomfördes av Novus som en del av Globeknots rapport om ekonomisk trygghet i samarbete med Skandia.

ANDRA LÄSER: Swedbank: Viktigaste frågan inför valet

Foto: M. Aurelius

Text: Redaktionen