Näringslivet ställer skarpt krav – om invandring

2025 03 03

Organisationen Svenskt Näringsliv kräver flera åtgärder för att säkra Sveriges framtida välfärd.

Sveriges demografiska utmaningar riskerar att leda till allvarliga problem, menar näringslivsorganisationen – som nu går emot regeringen i fråga om invandring.

Kritiserar regeringen

Det är framför allt i frågan om arbetskraftsinvandring som Svenskt Näringsliv kräver en kursändring.

Detta eftersom det behöver arbetas mer i Sverige, menar organisationen.

– Vi behöver en ”Arbetslinjen 2.0”. Det innebär att fler ska arbeta fler timmar, både bland de som står utanför arbetsmarknaden i dag och de som kan komma hit från andra länder, säger Svenskt Näringslivs vice VD Karin Johansson till DN.

De demografiska utmaningarna innebär att vi även behöver ta hit kompetens från andra länder genom arbetskraftsinvandring, menar hon.

Svenskt Näringsliv är därför kritiska till regeringens beslut att höja lönegolvet för arbetskraftsinvandrare, från 80 till 100 procent av medianlönen, rapporterar tidningen.

– Det är fel att välja bort internationell kompetens i ett läge där svenska företag redan går på knäna i rekryteringen, säger hon.

Problem med kompetensförsörjningen

Av samma orsaker är Svenskt Näringsliv även kritiska till förslag om sänkt arbetstid.

Svenska folket behöver jobba fler timmar, inte färre, menar organisationen.

Svenskt Näringsliv har flera gånger tidigare gått ut och betonat vikten av arbetskraftsinvandring, bland annat för att pensionsavgångarna blir allt större, det föds färre barn och många företag vittnar om att de har svårt att hitta personal med rätt kompetens.

– Det stora problemet är kompetensförsörjningen. Den är i sin tur kopplad till vår svenska tillväxt och utvecklingen av BNP, har Svenskt Näringslivs chefsekonom Sven-Olov Daunfeldt tidigare sagt på organisationens hemsida.

– Vi behöver massvis med arbetare, understryker han.

Även akademikerfacket Saco har kritiserat regeringens beslut att höja inkomstkravet för arbetskraftsinvandring.

Regeringen har försvarat beslutet bland annat med att Sverige i första hand behöver högkvalificerad arbetskraftsinvandring.

Foto: DreamPixer

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Konflikt mellan svenska ministrar

2025 10 25

Just nu pågår Moderaternas arbetsstämma i Västerås, och partiet satsar bland annat stort på att lansera integrationspolitiska förslag inför valet 2026.

Men två av Ulf Kristerssons ministrar har helt olika uppfattningar – om ett av de viktigaste förslagen.

Konflikt mellan ministrar

Moderaterna vill införa så kallade integrationszoner i utanförskapsområden.

Där ska staten kunna införa speciallagstiftning och exempelvis införa särskilda ekonomiska incitament, enligt ett förslag som har antagits på partistämman.

Men två moderata ministrar har helt olika syn på saken, rapporterar SvD.

Det handlar om finansminister Elisabeth Svantesson (M) och integrationsminister Johan Forssell (M). Den sistnämnde har varit med och tagit fram förslaget.

Båda vill se ekonomiska incitament, men Forssell vill se skattelättnader medan Svantesson tycker att det skickar ”fel signaler”.

– Det som ligger närmast till hands är att titta på arbetsgivaravgifterna, säger Johan Forssell (M), som inte heller stänger dörren för sänkt inkomstskatt, enligt tidningen.

LÄS OCKSÅ: RUSNING: Rekordmånga svenskar vill köpa samma biljetter

Ifrågasätts – av finansministern

Men förslaget har alltså lett till splittring mellan de moderata ministrarna i Kristerssons regering.

Finansminister Elisabeth Svantesson vill också se någon typ av ekonomiska incitament, men ifrågasätter förslaget om skattelättnader.

– Jag ser inte framför mig att vi kommer ha speciella skattezoner, varken på företagssidan eller inkomstsidan. Det tror jag skickar fel signaler, säger Elisabeth Svantesson, enligt tidningen.

Hon menar att skattelättnader i utanförskapsområden skulle kunna uppfattas som illegitimt.

Integration viktig valfråga

Men Moderaterna kommer alltså att satsa på någon form av ekonomiska incitament i de föreslagna integrationszonerna, även om det ännu är oklart vilken typ av incitament man väljer att satsa på.

Klart är att både integration och ekonomi blir viktiga valfrågor för M liksom för andra partier.

Moderaterna och Tidöpartierna har också lanserat sin bidragsreform, som bland annat medför ett bidragstak för familjer med många barn, samt successiv kvalificering in till den svenska välfärden.

– I grunden handlar det om rättvisa. Att en familj som lever på bidrag kan få 46 500 kronor i månaden efter skatt, medan grannen som ställer klockan före gryningen och jobbar som vårdbiträde, får betydligt mindre. Det är inte rättvist. Det är faktiskt djupt orättvist. Och i ett rättvist Sverige ska ansträngning alltid löna sig, sade statsminister och partiledare Ulf Kristersson (M) i sitt tal på partistämman.

LÄS OCKSÅ: Stor skillnad mellan matbutikerna - här handlar de prismedvetna

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen