KD-ledaren Ebba Busch, som också är vice statsminister samt närings- och energiminister, har varit i ropet den senaste veckan.

Hon har skojat om den svenska ”Busch-administrationen”, samtidigt som det har spekulerats i om Busch kan bli en verklig statsministerkandidat.

Nu kommenterar hon spekulationerna – och en tidigare partiledarkollega i Alliansen.

”Nämn inte det namnet”

Ebba Busch har uppmärksammats för sin närvaro i Davos förra veckan, och intervjun i CNN där hon skojade om ”den svenska Busch-administrationen”.

Det har bland annat fått den politiska kommentatorn Henrik Torehammar att spekulera i om Busch skulle kunna bli svensk statsminister, rapporterar SvD.

Enligt spekulationen skulle Busch kunna leda en mittenregering bestående av KD-M-S, vilket skulle kunna bli aktuellt om L åker ur riksdagen och C och V inte kan samsas.

2018 fick den tidigare C-ledaren Annie Lööf uppdrag att sondera möjligheterna för en mittenregering.

Men när Busch får frågan om hon ska bli den som förverkligar Annie Lööfs dröm, kommer ett oväntat svar.

– Oh, nämn inte det namnet, höll jag på att säga. Så här är det, jag tror att man ska se det som en styrka att Tidölaget har så många starka företrädare, säger Ebba Busch, enligt tidningen.

LÄS OCKSÅ: "Ett skamligt ögonblick" - stor ilska mot Natochefen

”Skulle stödet finnas där…”

Både KD och C ingick i Allians för Sverige, den borgerliga konstellation som låg till grund för regeringen Reinfeldt.

Partierna valde sedan olika vägar eftersom de hade olika syn på samarbete med SD.

Nu ser alltså det politiska landskapet annorlunda ut.

Ebba Busch vill inte framstå som att hon utmanar Ulf Kristersson (M) om statsministerposten, men medger samtidigt att det nog inte finns någon partiledare som helt stänger dörren till att bli statsminister.

– Sedan är det som alla partiledare svarat i alla tider, skulle stödet finnas där och frågan ställas, då måste man vara beredd som partiledare att axla det uppdraget. Men så ser inte riktigt verkligheten ut, säger Busch till tidningen, samtidigt som hon hyllar Kristerssons insats som statsminister.

Kritiseras av Margot Wallström

Det var alltså i en intervju med CNN som Ebba Busch skämtsamt pratade om ”den svenska Busch-administrationen”, en anspelning på att USA tidigare har haft en ”Bush-administration” när George W. Bush var president.

Skämtet ska ha uppskattats både i USA och av statsminister Kristersson.

En som däremot var kritisk till skämtet var den tidigare utrikesministern Margot Wallström (S).

– Har Busch tagit över utrikesministerrollen? Dock ingen sakpolitik – mest eleganta punchlines, skriver Wallström på X.

Kollegor inom Tidösamarbetet tycks dock alltså ha uppskattat Buschs utspel.

– Ska man prata med Trump får man kanske göra det på Trumpspråk ibland, men påminna sig själv om att regeringen leds av statsministern och att han heter Ulf Kristersson, säger en riksdagsledamot inom Tidösamarbetet, rapporterar Expressen.

LÄS OCKSÅ: "Största bubblan i aktiemarknadens historia" - fondförvaltare varnar

Foto: Magnus Liljegren Regeringskansliet

Text: Redaktionen

De nationella proven i den svenska skolan skulle ställas om och genomföras digitalt.

Men i sista stund stoppades de nya proven för året.

– För att skapa bättre förutsättningar och ge rektorer, lärare och elever så god framförhållning som möjligt avser regeringen att skjuta fram införandet av digitala nationella prov, sade gymnasie-, högskole- och forskningsminister Lotta Edholm (L) om beskedet, i ett uttalande.

– Skolans personal och elever förtjänar bättre än den ryckighet och oförutsägbarhet som varit de senaste åren.

900 miljoner i sjön

Totalt har omkring 900 miljoner kronor satsats på det havererade projektet, rapporterar DN.

En kostnad som kunde blivit betydligt mindre om kritikerna fått sin röst hörd.

Joakim Malmström tillträdde som generaldirektör för Skolverket 2024.

I förra veckan meddelade han sin avgång, och han är kritisk mot processen kring digitalisering av de nationella proven.

– När jag protesterade mot det genom att säga att kvalitet måste väl ändå vara viktigast, fick jag svaret att ”nej, det har varit ett sånt tryck från regeringar genom alla år, vi måste få fram och leverera på det här”, säger han till DN.

LÄS OCKSÅ: Tung nedläggning i bilbranschen – 195 får gå

Regeringen ändrar uppdraget

I slutet av februari gick regeringen ut och meddelade att uppdraget kring de nationella proven ändras.

Tillsvidare ska de genomföras i pappersform, precis som tidigare.

Men ambitionen är att ställa om längre fram.

– Regeringen har i dialog med Skolverket kommit fram till att det behövs ett omtag i arbetet med digitala nationella prov. Eleverna kommer därför att genomföra nationella prov på papper under de kommande åren, uppger Skolverket i ett uttalande.

”Borde gjorts tidigare”

Skolverket borde dragit i handbromsen mycket tidigare, anser Joakim Malmström som anser att satsningen blivit ett misslyckande.

– Vi sitter med ett system som har utvecklats under nio år och som i dag inte kan användas för att genomföra storskaliga digitala prov. Det här omtaget borde ju ha gjorts tidigare, och man borde ha gjort på andra sätt, säger han till DN.

Det var det australiensiska techbolaget Sonet systems som fick uppdraget att utveckla de digitala proven. De har valt att inte svara på kritiken.

LÄS MER: UPPGIFTER: Svenskt jätteföretag har lurat alla

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen