Myndighetens kritik – pengar kan hamna hos kriminella

2023 04 20

Varje år betalas 20 miljarder kronor ut till civilsamhället i form av bidrag. Riksrevisionens granskning visar att bidragen kan hamna hos kriminella eller våldsbejakande extremister på grund av bristande kontroll, rapporterar TV4. 

– Vår övergripande slutsats är att bidragskontrollen inte är tillräcklig. Den behöver utvecklas, säger Riksrevisionens revisionsdirektör Leif Svensson till TV4. 

Bygger på tilltro 

Det är 40 svenska myndigheter som ger stöd till civilsamhället. Utbetalningarna till organisationerna bygger nästan helt på tilltro till de uppgifter som lämnas.

– Bidragsgivningen till civilsamhället bygger av tradition på tillit. Samtidigt har risken för fusk och missbruk ökat under senare år. Kontrollerna behöver därför förstärkas, förklarar Leif Svensson i ett pressmeddelande. 

1,4 miljarder 

Riksrevisionen har granskat fyra av de statliga myndigheter som delar ut bidrag till civilsamhället.

Sammanlagt har Jämställdhetsmyndigheten, Myndigheten för stöd till trossamfund, Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor och Socialstyrelsen tillsammans delat ut  1,4 miljarder kronor i bidrag. 

Idag genomförs endast begränsade bidragskontroller. 

Hamna hos kriminella 

Bristen på kontroller gör att det finns en risk för att pengarna hamnar hos kriminella. 

Riksrevisionen bedömer att kontrollmetoder behövs utvecklas och myndigheterna måste arbeta mer riskbaserat.

De önskar även ett nationellt stöd inom vissa kompetensområden såsom ekonomisk brottslighet och våldsbejakande extremism. 

Regeringens svaga styrning

Granskningen redovisar att regeringens styrning har varit svag.

Riksrevisionen menar att det bland annat beror på att bidragen inte ingår i regeringens arbete för att motverka felaktiga utbetalningar. 

– Regeringen behöver förenkla så att myndigheterna kan arbeta effektivt med att upptäcka eventuella felaktigheter, säger riksrevisor Helena Lindberg.

Foto: T. Barbhuiya

Text: Redaktionen

Regeringen har ändrat sig – pensionärer går i taket: “Ni lovade”

2025 12 29

Ändringen avsåg att begränsa söktjänster som Ratsit och Mr Koll.

Utredningens rekommendation blev då att “det befintliga undantaget i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen för söktjänster som offentliggör känsliga personuppgifter utvidgas till att omfatta samtliga personuppgifter.”

Med andra ord: de skulle i praktiken omfattas av GDPR. 

Rasar mot vändningen: "Bedrövligt"

Lagändringen föreslogs träda i kraft den 1 januari 2027. Men i november meddelade regeringen att frågan skjuts fram.

Det har fått Pensionärernas riksorganisation, SPF Seniorerna och SKPF Pensionärerna, som totalt samlar 700 000 medlemmar i Sverige, att gå i taket.

Enligt organisationerna markerar beskedet ett skifte då regeringspartierna uppfattades vara överens om en ändring för ett år sedan.

– Regeringen valdes på löftet att stenhårt angripa brottsligheten. Att kriminella enkelt har tillgång till information om personer att stjäla från är en självklar fråga att åtgärda om man vill vara tuff mot brotten. Ändå viker man ned sig och utan vettiga argument. Bedrövligt! säger Åsa Lindestam, ordförande i PRO.

Öppet brev

De tre organisationerna reagerar nu på beskedet i form av ett öppet brev som idag lämnats till regeringen. 

I brevet understryks att de utpekade söktjänsterna gör det enkelt för kriminella att ta reda på vem som bor på en viss adress samt detaljer om personerna i fråga. Det går även att ta reda på folks tillgångar.

– Det är fruktansvärt att tänka på alla de äldre som blivit lurade av kriminella att lämna över sina smycken, pengar och värdesaker. Det är personliga tragedier och fler tillkommer varje dag eftersom de kriminella har fritt fram. Regeringen behöver skyndsamt presentera andra åtgärder för att komma åt det här, säger Maria Larsson, förbundsordförande för SPF Seniorerna.

LÄS MER: Svenska produktionen upphör – företag flyttar till Kina

Förklaringen: vill invänta fall i domstolen

I november förklarade regeringen att man vill invänta en rättslig prövning som pågår i EU-domstolen innan ett beslut tas i frågan. 

– Vi menar att det är mindre lämpligt att göra ingrepp i våra grundlagar innan rättsläget är klarlagt. I det aktuella fallet måste vi med säkerhet veta att vi gör precis det som krävs – varken mer eller mindre, framhöll justitieminister Gunnar Strömmer (M) tillsammans med Erik Slottner (KD) och Martin Melin (L) i Di för en månad sedan.

– Vår uppfattning är därför att det är nödvändigt att invänta utfallet i EU-domstolen. Det här påpekas också av flera remissinstanser. Vi har därför landat i att för närvarande inte ta vidare förslagen från den så kallade söktjänstutredningen.

LÄS MER: Swedbank: Gör dessa tre saker 2026

Foto: Magnus Liljegren/Regeringskansliet resp Shvets Production

Text: Redaktionen

“Superskepp” upptäckt i Öresund – “aldrig sett förut”

2025 12 29