Myndighetens kritik – pengar kan hamna hos kriminella

2023 04 20

Varje år betalas 20 miljarder kronor ut till civilsamhället i form av bidrag. Riksrevisionens granskning visar att bidragen kan hamna hos kriminella eller våldsbejakande extremister på grund av bristande kontroll, rapporterar TV4. 

– Vår övergripande slutsats är att bidragskontrollen inte är tillräcklig. Den behöver utvecklas, säger Riksrevisionens revisionsdirektör Leif Svensson till TV4. 

Bygger på tilltro 

Det är 40 svenska myndigheter som ger stöd till civilsamhället. Utbetalningarna till organisationerna bygger nästan helt på tilltro till de uppgifter som lämnas.

– Bidragsgivningen till civilsamhället bygger av tradition på tillit. Samtidigt har risken för fusk och missbruk ökat under senare år. Kontrollerna behöver därför förstärkas, förklarar Leif Svensson i ett pressmeddelande. 

1,4 miljarder 

Riksrevisionen har granskat fyra av de statliga myndigheter som delar ut bidrag till civilsamhället.

Sammanlagt har Jämställdhetsmyndigheten, Myndigheten för stöd till trossamfund, Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor och Socialstyrelsen tillsammans delat ut  1,4 miljarder kronor i bidrag. 

Idag genomförs endast begränsade bidragskontroller. 

Hamna hos kriminella 

Bristen på kontroller gör att det finns en risk för att pengarna hamnar hos kriminella. 

Riksrevisionen bedömer att kontrollmetoder behövs utvecklas och myndigheterna måste arbeta mer riskbaserat.

De önskar även ett nationellt stöd inom vissa kompetensområden såsom ekonomisk brottslighet och våldsbejakande extremism. 

Regeringens svaga styrning

Granskningen redovisar att regeringens styrning har varit svag.

Riksrevisionen menar att det bland annat beror på att bidragen inte ingår i regeringens arbete för att motverka felaktiga utbetalningar. 

– Regeringen behöver förenkla så att myndigheterna kan arbeta effektivt med att upptäcka eventuella felaktigheter, säger riksrevisor Helena Lindberg.

Foto: T. Barbhuiya

Text: Redaktionen

Sveriges bilister överens – ny lag måste införas

2026 08 16

För ett par år sedan framförde socialdemokratiska ledamöter en motion om lagstadgad skyldighet att bära reflex när det är mörkt ute.

En undersökning visar samtidigt att åtta av tio svenska bilister vill se samma lagkrav.

Frågan kan komma att aktualiseras på nytt vid ett regeringsskifte.

Ny lag kan införas

Var tredje gångtrafikant, 34 procent, använder aldrig eller sällan reflex i mörker.

Detta enligt en undersökning från Synoptik.

Majoriteten av landets bilister vill se ett lagkrav för gångtrafikanter att bära reflex i mörker, någonting som skulle kunna bli verklighet vid ett regeringsskifte.

Tidigare förslag

I dagsläget ligger inget sådant förslag på bordet.

Men för ett par år sedan framförde Fredrik Lundh Sammeli (S), Linus Sköld (S) och Ida Karkiainen (S) en motion om saken.

– Enligt nuvarande lagstiftning i Sverige ska cyklar, mopeder, rullstolar, sparkar, traktorer, hästfordon och släpfordon som dras av traktorer eller motorredskap vara utrustade med reflexer vid färd i mörker. Det finns dock ingen motsvarande lag som ålägger fotgängare att bära reflex, menades det då.

Läs mer: Dagligvaruhandeln växer

“Bör överväga”

Lundh Sammeli, Sköld och Karkiainen blickade mot Sveriges grannland i öst för inspiration.

– I Finland är det lagstadgat att fotgängare som rör sig på väg under mörker ska bära en ändamålsenlig reflex. Detta är en princip som Sverige bör överväga att införa. 

“Förståeligt”

Åtta av tio bilister vill införa en reflexlag för gångtrafikanter i mörker, likt den som redan finns för cyklister. 

– En säker och trygg trafikmiljö handlar om ett samspel mellan alla trafikanter, sade Synoptiks Cecilia Blom Hesselgren i samband med undersökningen.

– Med tanke på att så få fotgängare bär reflex i mörkret är det förståeligt att bilisterna välkomnar ett lagkrav. Av egen erfarenhet som förare vet man hur stor skillnad reflexen gör för synligheten i mörker.

Läs mer: Svenskt spannmål klarade sig från värmen

Foto: T. Pal

Text: Redaktionen