SVERIGE: Myndighet utfärdar vindkraftsvarning

2022 12 13

Planerade vindkraftsparker kan skapa stora problem för industrin i norra Sverige.

Det varnar Sjöfartsverket för, enligt Sveriges Radio Ekot.

– Vi kan se en viss oro att etablerar man vindkraftsparker kan det finnas en risk att man bygger i vägen för sjöfarten till de otroligt viktiga hamnarna i norr. Det vore förödande, säger Johan Wahlström på myndigheten.

Står i vägen

Bakgrunden till oron är att flera stora vindkraftsparker planeras att byggas i havet mellan Sverige och Finland, då en utbyggnad av industrin i norr kräver mer el.

Men på vintern bildas is på Bottenviken och Bottenhavet vilket omöjliggör användning av de vanliga farlederna. Då behövs utrymme och möjlighet till alternativa vägar genom isen.

Vindkraften riskerar då att stå i vägen, menar Sjöfartsverket.

– Då måste man hitta den närmsta eller enklaste vägen genom isen, och den styrs av Sjöfartsverkets isbrytare. Fartygen måste fram till de mål de har och det får inte omöjliggöras av att man bygger hinder i vägen. Man får inte sätta sig i en situation där man bygger igen industrin i norr för det vore förödande både för samhället och industrin, säger Johan Wahlström till SR.

Över 300 vindkraftverk

Företaget OX2 planerar att bygga två stora vindkraftsparker utanför Umeå och Kalix med 150 respektive 160 vindkraftverk.

Frågan kommer dock att avgöras av Finlands regering, eftersom de planeras att upprättas i finsk-ekonomisk zon.

OX2 vill dock tona ned Sjöfartsverkets varningar.

– Efter att vi har utrett riskerna tror vi att vi hittar lösningar på de risker som Sjöfartsverket identifierat, uttrycker företaget till SR.

17 procent av elproduktionen

I Sverige domineras vindkraften av landbaserad vindkraft snarare än till havs.

Till en början skedde de största utbyggnaderna snarare i södra än norra Sverige, men det har förändrats de senaste åren. 

– Vindkraftsproduktionen står nu för ungefär 17 procent av elproduktionen i Sverige. De senaste årens teknikutveckling har möjliggjort en effektiv produktion i kallt klimat och skogar vilket inneburit en ökad etablering av vindkraft i norra Sverige. Vindkraften är geografiskt spridd över hela Sverige där merparten numera ligger i norra Sverige, framhåller Energimyndigheten på sin hemsida.

Foto: J. De Meulenaere

Text: Redaktionen

Vita huset sätter deadline – pressar Ryssland inför möte imorgon

2025 03 23

USA sätter en deadline för vapenvila i Ukraina och försöker sätta press på Ryssland.

Vita huset har inte gett upp hoppet om att uppnå en vapenvila i Ukraina inom en snar framtid.

Imorgon måndag ska USA och Ryssland mötas för fredssamtal i Riyad i Saudiarabien. Samma dag ska den amerikanska delegationen även möta ukrainska representanter.

Nu kommer uppgifter om att Vita huset har satt en deadline.

Vita husets deadline

Vita huset vill ha en vapenvila mellan Ryssland och Ukraina senast den 20 april, enligt källor till Bloomberg.

Den 20 april infaller påskdagen såväl protestanter och katoliker som ortodoxa.

Samtidigt säger källorna att man i Vita huset är medveten om att denna deadline kan bli svår att hålla, eftersom parterna fortfarande står långt ifrån varandra.

Ändå hoppas man alltså på att kunna sätta press på Ryssland, bland annat vid mötet i Saudiarabien imorgon måndag.

Donald Trump har lovat att snabbt få ett slut på kriget i Ukraina.

– Jag tror att vi ganska snart kommer att ha en fullständig vapenvila, sade president Trump till reportrar på fredagen, enligt nyhetsbyrån.

Från ryskt håll verkar man dock måttligt intresserade av att ingå ett fredsavtal.

Ryssland har inte bråttom

Ryssland har ställt mycket hårda krav för att gå med på en vapenvila. Man har bland annat krävt att vapenleveranser till Ukraina stoppas.

Putin uppges skicka representanter på lägre nivå till samtalen i Saudiarabien.

– Det här är relativt tekniska personer som kan se till att samtalen inte skyndas på, för att bromsa Trump, säger Mikhail Vinogradov, chef för tankesmedjan St. Petersburg Politics Foundation, enligt nyhetsbyrån.

Kreml har heller inte gått med på ett toppmöte mellan Trump och Putin, vilket USA har velat få till snarast möjligt.

Ryssland skickar alltså tydliga signaler om att man inte vill ingå en vapenvila eller ett fredsavtal med kort varsel.

– Jag ser ingen anledning att tro att Ryssland har bråttom att nå en vapenvila, säger Kristine Berzina, vd tankesmedjan för German Marshall Fund.

Men i Vita huset hoppas man alltså på att uppnå en vapenvila senast den 20 april, inte minst för att Trump förväntas leverera på sitt löfte om att få slut på kriget i Ukraina.

Foto: Gage Skidmore resp President of Russia Office

Text: Redaktionen

Sverige kräver USA på hundratals miljoner kronor

2025 03 23

Hundratals miljoner kronor sitter fast i USAID – pengar som Sverige nu kräver få tillbaka.

Sverige har tillsammans med Norge och Nederländerna fört över minst 15 miljoner dollar (cirka 152 miljoner kronor) till USAID – pengar som skulle gå till hjälp för bönder i fattiga länder.

Men efter att den amerikanska biståndsmyndigheten stängts ner av Donald Trump i början av året har pengarna suttit fast i flera månader, enligt uppgifter till Aftonbladet.

“Ett bekymmer för oss”

Dessutom har den svenska biståndsmyndigheten Sida gått in med ytterligare tolv miljoner dollar (cirka 122 miljoner kronor) i ett annat USAID-projekt som också är frysta.

Pengar som Sida nu försöker driva in – utan framgång.

Det är nämligen helt tyst från amerikanskt håll när man försöker ta kontakt.

En mycket problematisk situation, menar Sidas talesperson Julia Lindholm.

– Det är ett bekymmer för oss, särskilt eftersom vi vill att våra partnerorganisationer ska kompensera för det arbete de redan har lagt ner på programmen, säger Lindholm till AP.

“Ett hårt slag för fattiga”

USAID var världens största biståndsgivare och stod för 42 procent av allt humanitärt bistånd i världen innan man stängdes ner av Trump.

Redan i samband med att myndigheten stängdes ner i februari larmade Sida för stora konsekvenser globalt.

– Vi kan konstatera att det är ett hårt slag för både världens fattiga och utsatta och för globala samarbeten om USA drar sig ur biståndet i världen. Att allt detta sker när fattigdomen ökar, konflikterna och antalet flyktingar är rekordmånga samtidigt som det demokratiska utrymmet minskar, är problematiskt, sade Sidas avdelningschef Annika Otterstedt då.

Foto: Johannes Frandsen, Regeringskansliet

Text: Redaktionen