29 jan 2025

SVERIGE: Myndighet utfärdar vindkraftsvarning

2022 12 13

Planerade vindkraftsparker kan skapa stora problem för industrin i norra Sverige.

Det varnar Sjöfartsverket för, enligt Sveriges Radio Ekot.

– Vi kan se en viss oro att etablerar man vindkraftsparker kan det finnas en risk att man bygger i vägen för sjöfarten till de otroligt viktiga hamnarna i norr. Det vore förödande, säger Johan Wahlström på myndigheten.

Står i vägen

Bakgrunden till oron är att flera stora vindkraftsparker planeras att byggas i havet mellan Sverige och Finland, då en utbyggnad av industrin i norr kräver mer el.

Men på vintern bildas is på Bottenviken och Bottenhavet vilket omöjliggör användning av de vanliga farlederna. Då behövs utrymme och möjlighet till alternativa vägar genom isen.

Vindkraften riskerar då att stå i vägen, menar Sjöfartsverket.

– Då måste man hitta den närmsta eller enklaste vägen genom isen, och den styrs av Sjöfartsverkets isbrytare. Fartygen måste fram till de mål de har och det får inte omöjliggöras av att man bygger hinder i vägen. Man får inte sätta sig i en situation där man bygger igen industrin i norr för det vore förödande både för samhället och industrin, säger Johan Wahlström till SR.

Över 300 vindkraftverk

Företaget OX2 planerar att bygga två stora vindkraftsparker utanför Umeå och Kalix med 150 respektive 160 vindkraftverk.

Frågan kommer dock att avgöras av Finlands regering, eftersom de planeras att upprättas i finsk-ekonomisk zon.

OX2 vill dock tona ned Sjöfartsverkets varningar.

– Efter att vi har utrett riskerna tror vi att vi hittar lösningar på de risker som Sjöfartsverket identifierat, uttrycker företaget till SR.

17 procent av elproduktionen

I Sverige domineras vindkraften av landbaserad vindkraft snarare än till havs.

Till en början skedde de största utbyggnaderna snarare i södra än norra Sverige, men det har förändrats de senaste åren. 

– Vindkraftsproduktionen står nu för ungefär 17 procent av elproduktionen i Sverige. De senaste årens teknikutveckling har möjliggjort en effektiv produktion i kallt klimat och skogar vilket inneburit en ökad etablering av vindkraft i norra Sverige. Vindkraften är geografiskt spridd över hela Sverige där merparten numera ligger i norra Sverige, framhåller Energimyndigheten på sin hemsida.

Foto: J. De Meulenaere

Text: Redaktionen


21 okt 26

Bensin- och dieselförbud på väg – här införs det

2026 10 21

Det rödgröna styret i Stockholms stad räknar med att stoppa bensin- och dieselbilar från att köra på gatorna i Stockholms innerstad.

Ett sådant förbud träda i kraft under mandatperioden, bedömer Lars Strömgren (MP), trafikborgarråd Stockholms stad.

– Det hoppas och tror jag. Transportstyrelsen ska komma med ett besked innan jul, säger han till Di.

– En av de största kritikerna av miljözonen har varit turistbussbranschen, men på onsdag ska jag tala på en panel där de lanserar en eldriven turistbuss. Det verkar inte längre vara ett problem, fortsätter Strömgren.

”Kliv på vägen”

Det är oklart när förbudet kommer att träda i kraft, men Strömgren räknar med att fossildrivna bilar snart stoppas i innerstaden.

Den så kallade miljözon klass 3 föreslås omfatta 20 kvarter som täcker cirka 180 000 kvadratmeter.

Det rödgröna styret planerar dock att expandera zonen i ett nästa steg.

– Vi ser att omställningen till en utsläppsfri innerstad behöver göras stegvis. Miljözon klass 3 är ett viktigt kliv på vägen mot ett Stockholm med renare luft och trevligare gator, har Lars Strömgren framhållit.

Länsstyrelsen sa nej

I maj upphävde Länsstyrelsen i Stockholm beslutet att införa miljözon 3.

– Skälen för Länsstyrelsen beslut är i korthet att kommunens utredning inte ger stöd för att nyttan av miljözonen överväger de samhällsekonomiska konsekvenser som den får i det aktuella området, löd motiveringen. 

Stockholms stad har överklagat beslutet till Transportstyrelsen, som blir den sista instansen att pröva ärendet. Ett beslut väntas före årsskiftet.

Läs mer: Biljätte kollapsar 

FAKTA: Miljözon klass 3

Följande personbilar, lätta lastbilar och lätta bussar är tillåtna:

- rena elfordon

- gasfordon med utsläppsklass Euro 6

- bränslecellsfordon.

Laddhybrider är inte tillåtna.

Följande tunga lastbilar och tunga bussar är tillåtna:

- rena elfordon

- gasfordon med utsläppsklass Euro 6

- bränslecellsfordon

- laddhybrider med utsläppsklass Euro 6.

Källa: Stockholms stad

Andra läser: Nya regler för flygresenärer – får ersättning direkt

Foto: Dele_o

Text: Redaktionen


21 okt 2026

V och SD överens

2026 10 21

Det är inte varje dag som Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna håller sams.

Men idag är en sådan dag då de två partierna faktiskt är överens och gjorde samma sak.

Både V och SD vill nämligen se sänkta politikerlöner. Och båda partierna röstade idag för förslaget när det på onsdagen lades fram i EU-parlamentet. De andra svenska partierna röstade emot, bortsett från Miljöpartiet som lade ned sina röster, rapporterar Expressen.

Hanna Gedin är en av Vänsterpartiets två EU-parlamentariker. Tidigare partiledaren Jonas Sjöstedt är den andra. 

– Det finns inga busschaufförer, lärare, socialarbetare eller städare som tjänar i närheten av parlamentarikernas löner. Utan dem så stannar Sverige, säger Hanna Gedin till tidningen.

Motsvarande månadslön på 400 000

Enligt Gedin finns det “absolut ingen rimlighet” att det finns politiker som tjänar “astronomiskt” mycket mer än vanliga svenska arbetare. 

För två år sedan kunde en granskning av TV4 Nyheterna visa att EU-parlamentariker får ersättningar motsvarande en månadslön på drygt 400 000 kronor. Samma granskning pekade på att det saknades krav på redovisningar.

– Det är svårt att se att förtroendet för demokratin skall stärkas om vi har ett regelverk som gäller för politiker och ett helt annat för alla andra medborgare, sade Christian Ekström, vd på föreningen Skattebetalarna, till kanalen vid tillfället.

Läs mer: Jätteökning efter valet – ”exceptionella siffror”

"Sticker i ögonen"

Grundlönen för en EU-parlamentariker ligger på cirka 10 300 euro, motsvarande omkring 114 363 kronor, enligt siffror från 2024.

Även då röstade EU-parlamentet om att sänka lönerna. Och precis som i år var då V och SD de enda partierna som röstade för förslaget, som då gällde en halvering av lönen.

– I det läget så sticker det verkligen i ögonen att folkvalda ska ha flera gånger högre lön än vad vanliga arbetstagare har, sade Hanna Gedin till Aftonbladet då.

Dagens omröstning slutade i 83 röster för förslaget och 533 emot. Beatrice Timgren, Dick Erixon och Charlie Weimers, de tre SD-ledamoterna, röstade för sänkningen, precis som V-politikerna.

Läs mer: S och MP ger med sig – skatten sänks för många svenskar

Foto: Ash Crow, Wikimedia Commons, CC BY-SA 3.0

Text: Redaktionen