SVERIGE: Myndighet utfärdar vindkraftsvarning

2022 12 13

Planerade vindkraftsparker kan skapa stora problem för industrin i norra Sverige.

Det varnar Sjöfartsverket för, enligt Sveriges Radio Ekot.

– Vi kan se en viss oro att etablerar man vindkraftsparker kan det finnas en risk att man bygger i vägen för sjöfarten till de otroligt viktiga hamnarna i norr. Det vore förödande, säger Johan Wahlström på myndigheten.

Står i vägen

Bakgrunden till oron är att flera stora vindkraftsparker planeras att byggas i havet mellan Sverige och Finland, då en utbyggnad av industrin i norr kräver mer el.

Men på vintern bildas is på Bottenviken och Bottenhavet vilket omöjliggör användning av de vanliga farlederna. Då behövs utrymme och möjlighet till alternativa vägar genom isen.

Vindkraften riskerar då att stå i vägen, menar Sjöfartsverket.

– Då måste man hitta den närmsta eller enklaste vägen genom isen, och den styrs av Sjöfartsverkets isbrytare. Fartygen måste fram till de mål de har och det får inte omöjliggöras av att man bygger hinder i vägen. Man får inte sätta sig i en situation där man bygger igen industrin i norr för det vore förödande både för samhället och industrin, säger Johan Wahlström till SR.

Över 300 vindkraftverk

Företaget OX2 planerar att bygga två stora vindkraftsparker utanför Umeå och Kalix med 150 respektive 160 vindkraftverk.

Frågan kommer dock att avgöras av Finlands regering, eftersom de planeras att upprättas i finsk-ekonomisk zon.

OX2 vill dock tona ned Sjöfartsverkets varningar.

– Efter att vi har utrett riskerna tror vi att vi hittar lösningar på de risker som Sjöfartsverket identifierat, uttrycker företaget till SR.

17 procent av elproduktionen

I Sverige domineras vindkraften av landbaserad vindkraft snarare än till havs.

Till en början skedde de största utbyggnaderna snarare i södra än norra Sverige, men det har förändrats de senaste åren. 

– Vindkraftsproduktionen står nu för ungefär 17 procent av elproduktionen i Sverige. De senaste årens teknikutveckling har möjliggjort en effektiv produktion i kallt klimat och skogar vilket inneburit en ökad etablering av vindkraft i norra Sverige. Vindkraften är geografiskt spridd över hela Sverige där merparten numera ligger i norra Sverige, framhåller Energimyndigheten på sin hemsida.

Foto: J. De Meulenaere

Text: Redaktionen

Lägger ned hela Dollarstore – Sveriges grannland har fått nog

2025 10 22

Butikskedjan Dollarstore har över 130 butiker i Sverige.

Lågprisjätten har under en längre tid storsatsat på den svenska marknaden. Så sent som i september meddelade Dollarstore att sex nya butiker öppnar i Sverige under hösten.

Men i Norge går det betydligt sämre.

Kunderna sviker, omsättningen är svag och åtgärderna som satts in för att vända trenden har inte gett önskvärd effekt.

Nu har NorgesGruppen som äger Dollarstore fått nog.

Hela kedjan läggs ned, meddelar företaget.

– Det här är ett krävande beslut, men det har fattats efter noggranna utvärderingar. Mycket arbete har lagts ner på att utveckla konceptet, men tyvärr har vi inte lyckats etablera en hållbar verksamhet, säger kedjechefen Tormod Lier i ett uttalande.

Personalen i tårar

Enligt ledningen skulle det krävas “betydande kapital” för att få igång lönsamheten. Några sådana realistiska utsikter finns inte.

Därför ska nu hela verksamheten avvecklas.

Och anställda har reagerat starkt på beskedet. 

– Några grät när de fick de reda på det. De är ledsna och oroliga för vad som ska hända härnäst. Det är svårt att tänka positivt när man vet att man snart kommer att förlora jobbet, säger Qader Joeenda, butikschef på en av Dollarstores norska butiker, till E24.

LÄS MER: Stänger ny butik – hela matkedjan förutspås lägga ned

Han konstaterar samtidigt att butikerna inte drar in några pengar. Folk handlar helt enkelt inte.

– Då kanske det inte finns någon mening med att fortsätta. Men vi jobbar hårt in på sista dagen. Vi jobbar med full energi för att sälja det vi har.

LÄS OCKSÅ: Livsmedelsjätte säger upp 16 000

Mindre i Norge

Dollarstore är mindre i Norge än i Sverige. Totalt finns det 26 stycken butiker och 250 anställda, enligt E24.

NorgesGruppen har lovat att avvecklingen kommer att ske kontrollerat och “med fokus på ordning och reda gentemot medarbetare, leverantörer och samarbetspartners".

– För oss på Dollarstore är det extra viktigt att ta väl hand om alla våra anställda. De har gjort en fantastisk insats, vilket vi är mycket tacksamma för, säger Tormod Lier.

LÄS MER: Kalldusch för City Gross – “Tråkigt besked”

Foto: Dollarstore

Text: Redaktionen

Erdoğan: Ni är nästan lika värdelösa som Sverige

2025 10 22

Under nästan ett års tid förhalade Turkiet Finlands väg in i Nato.

För Sverige tog det nästan dubbelt så lång tid, även det på grund av Natolandets ovilja att godkänna medlemskapet.

Nu avslöjar Finlands före detta president Sauli Niinistö detaljerna bakom bråken när Turkiet vägrade att släppa in de båda länderna i försvarsalliansen.

– Länge hade det varit tydligt att just Sverige var i knipa, ibland konstaterades det att det egentligen inte fanns något emot Finland, ibland återigen att Finland var nästan lika värdelöst som Sverige, berättar Niinistö i en ny bok, enligt Iltalehti.

Pekar ut koranbränningarna

Finländska och svenska representanter var i ständig kontakt med turkiska motsvarigheter efter ländernas ansökan till Nato. 

Enligt Niinistö svängde Turkiet jämnt och ständigt fram och tillbaka. Expresidenten beskriver mötena som “att såga fram och tillbaka”.

Ett av Turkiets krav var att Sverige och Finland skulle ändra sin respektive terroristlagstiftning. Men det fanns även andra omständigheter som försvårade processen.

– Stämningen var särskilt spänd på grund av koranbränningen i Sverige, skriver Sauli Niinistö.

LÄS MER: Raseri mot turkisk vapenaffär: "Förskräckligt"

"Erdoğan gillade inte det"

I januari 2023 gav Turkiets president Recep Tayyip Erdoğan besked om att Finlands medlemskap kunde ratificeras “om inte Finland gör samma misstag som Sverige”.

Därmed kunde Finland gå före i kön in i Nato. Sauli Niinistö menar att Turkiet hade flera skäl att förhala de två ländernas inträde i alliansen.

– Utan tvekan ville Turkiet verkligen öka allmänhetens medvetenhet och diskussion om sin oro kring terrorism, och till viss del lyckades det, menar den forne presidenten.

Niinistös teori varför Finland “passade bättre i Nato än Sverige” var för att landet generellt sågs mer positivt i Turkiet.

När Finland till slut gick med i Nato höll Niinistö en gemensam pressträff med Erdoğan där han konstaterade att landets medlemskap var fullständigt först när även Sverige gått med.

– Erdoğan verkade inte gilla det, framhåller Niinistö.

LÄS MER: USA kan svänga – uppfyller Erdoğans högsta önskan

Foto: President of the Republic of Turkey

Text: Redaktionen