Myndighet uppmanar – så ska du handla

2023 03 09

Matpriserna rusar i Sverige.

Enligt SCB:s inflationsdata har livsmedelspriserna ökat med 20,4 procent de senaste året.

Sverige sticker ut. Prisökningen är större än i övriga nordiska länder.

Vänsterpartiet, som vill införa ett pristak på utvalda livsmedel, anser att ökningen beror på ett ”stort marknadsmisslyckande”.

– Vi har en mycket dålig konkurrens på den här marknaden, sa V-ledaren Nooshi Dadgostar till SR Ekot på onsdagen.

Centerpartiet har även flaggat för att något ”inte stämmer”.

Centern vill kalla upp Konkurrensverkets generaldirektör till riksdagens näringsutskott med anledning av de höga matpriserna, rapporterar Di.

– Energikostnaderna, kriget i Ukraina, post covid-effekter och kronkursen drabbar även de andra. Eftersom vi har en större marknad så borde vi egentligen ha lägre priser, så det är något som inte stämmer, säger partiets näringspolitiska talesperson Elisabeth Thand Ringqvist till tidningen.

Kontrollerar marknaden

I dag dominerar tre stora aktörer, Axfood, Ica och Coop, svensk dagligvaruhandel.

Tillsammans har de ungefär 90 procent av marknaden, uppger SvD.

Något som, enligt Konkurrensverket, är en riskfaktor för att högre priser hålls uppe.

– Finns det många konkurrenter har konsumenterna många att välja mellan. Är de färre är risken högre för höjda priser, säger Martin Bäckström, enhetschef på myndigheten, till SvD.

Samtidigt betonar han att företagsförvärv och samgåenden mellan företag är naturliga inslag i en fungerande marknadsekonomi.

– Företagsköp är en del av en dynamisk marknadsekonomi. Det ska mycket till för att man enligt konkurrenslagen ska kunna stoppa en företagskoncentration. Om företagskoncentrationen har lett till högre priser har vi ingen data på idag, säger Martin Bäckström till tidningen.

Handla på kampanj

Till konsumenter som vill minska sina matkostnader ger Martin Bäckström följande tips:

- Handla alternativa produkter. Låt olika produkter konkurrera med varandra, vilket i längden kan påverka priserna i en negativ riktning.

- Handla på kampanj

- Utforska alternativa handelsvägar, till exempel digitala plattformar som kopplar samman konsument och producent.

– Exempelvis kan köp göras direkt från lantbrukaren, säger Martin Bäckström till SvD.

Foto: T. Clark resp D. Volkova

Text: Redaktionen

Liberalerna hävdar majoritet

2026 10 12

Magdalena Andersson (S) har fått i uppdrag att sondera möjligheterna att bilda nästa regering.

På tisdag ska S-ledaren rapportera till talmannen Andreas Norlén.

– Hon ska då lämna en rapport med anledning av uppdraget att sondera förutsättningarna för att bilda en regering. Mötet äger rum på talmannens kontor, framhåller riksdagen i ett uttalande.

Ursprungligen skulle Andersson redovisa resultatet av sina sonderingar under måndagen. Men S-ledare har begärt att få skjuta upp redovisningen till tisdag, vilket talmannen har godkänt.

Statsministeromröstning runt hörnet

Efter Anderssons möte med talmannen väntas en statsministeromröstning hållas senare i veckan.

S-ledaren ser det dock som osannolikt att riksdagen kommer att släppa fram henne som statsminister vid den första omröstningen.

– Det bedömer jag som osannolikt, har hon sagt till GP.

Mohamsson hävdar majoritet

Samtidigt förbereder sig Tidöpartierna för att lägga fram en gemensam budget. Det uppger Simona Mohamsson (L) i ett inlägg på X.

Hon bedömer att en sådan budgetproposition kommer att få majoritet i riksdagen.

– Nu står en rödgrön röra mot en borgerlig budgetmajoritet. Om regeringsbildningen fortsätter att dra ut på tiden borde riksdagen få chansen att rösta om fler skattesänkningar och skolsatsningar, skriver Mohamsson och tillägger:

– Därför kommer jag och Liberalerna göra vårt för att lägga fram en gemensam budget tillsammans med Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna.

Läs mer: Ekonomisk rekordnotering i Sverige

Deadline 12 november

Torsdag den 12 november är sista dagen för att överlämna budgetpropositionen till riksdagen.

Om en ny regering tillträder innan dess kan den dock lämna sitt budgetförslag senast tre veckor efter tillträdet.

Om någon ny regering inte har tillträtt är det i stället övergångsregeringen, ledd av statsminister Ulf Kristersson (M), som ansvarar för att lägga fram budgetpropositionen.

Andra läser: Stormakt överger Putin

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

1 350 kronor till bilägare – i stället för sänkt bränsleskatt

2026 10 12

Den 1 oktober höjdes den tillfälligt sänkta bränsleskatten vilket innebar cirka en krona dyrare drivmedel vid pump.

Om drygt en och en halv månad, den 1 december, löper den andra skattesänkningen ut. Den motsvarar en höjning med ungefär tre kronor litern. Ett osäkert omvärldsläge skapar ytterligare risk för höjningar.

Men även om priserna vid pump fortsätter höjas de kommande åren skulle det vara möjligt att kompensera drabbade hushåll och bilägare. Det skulle dessutom inte behöva bli särskilt dyrt, enligt en ny studie från Statens väg- och transportforskningsinstitut, VTI.

"Mellan 1 000 och 1 350 kronor"

Myndigheten har utgått från ett scenario där Sverige höjer drivmedelspriserna fram till 2030 i takt med det som föreslås i det som kallas Styrmedelsutredningen. Forskarna har framför allt tittat på hur bilägare på landsbygden med låga inkomster skulle kunna kompenseras.

– Forskarna beräknar att en riktad kompensation till låginkomsttagare på landsbygden skulle uppgå till mellan 1 000 och 1 350 kronor per bilägare årligen år 2030. Om hänsyn tas till att även bilägarna i storstäder påverkas av högre bränslepriser minskar kompensationen till mellan 600 och 1 000 kronor per år, framhåller VTI i en kommentar till studien.

Istället för skattesänkning

I studien pekar forskarna också på att de flesta bilägare påverkas relativt begränsat av höjda drivmedelspriser. Det är framför allt de mest frekventa bilisterna som får känna av höjda drivmedelspriser. Den gruppen utgör omkring 15 procent av bilägarna. Samtidigt är det just de mer välbärgade bilägarna som främst tagit steget till elbil, enligt VTI.

– Skattesänkningarna har motiverats av behovet att kunna köra till arbetet och skjutsa barn till träning. För arbetsresor finns reseavdraget som kan höjas och träningsresor är oftast korta. Andra studier visar att mer än hälften av bilanvändningen sker för fritidsresor, säger Roger Pyddoke, som leder forskningsprojektet, i ett uttalande.

Läs mer: Oljepriset sjunker

Slutsatsen: kompensation inte så dyrt

En annan poäng i studien är att sänkningar av bränsleskatten får en ojämn fördelningseffekt. Dessa åtgärder gynnar i första hand bilägare som förbrukar mest bensin eller diesel och som redan har höga inkomster, samtidigt som incitamentet att minska utsläppen försvagas.

– Vår skiss till kompensation kan utvidgas till flera grupper i exempelvis landsbygd. Ju fler som ges stöd ju mer urholkas dock drivkrafterna att gå över till eldrift, säger Roger Pyddoke.

I det undersökta scenariot skulle Styrmedelsutredningens prisökningar resultera i drygt 20 miljarder kronor per år i extra intäkter till staten. Den mest generösa kompensationsmodellen skulle kosta cirka 400 miljoner kronor, exklusive transaktionskostnader.

Läs mer: Trump pekar ut ny ”fiende”

Foto: Circle K

Text: Redaktionen