Myndighet uppmanar – så ska du handla

2023 03 09

Enligt SCB:s inflationsdata har livsmedelspriserna ökat med 20,4 procent de senaste året.

Sverige sticker ut. Prisökningen är större än i övriga nordiska länder.

Vänsterpartiet, som vill införa ett pristak på utvalda livsmedel, anser att ökningen beror på ett ”stort marknadsmisslyckande”.

– Vi har en mycket dålig konkurrens på den här marknaden, sa V-ledaren Nooshi Dadgostar till SR Ekot på onsdagen.

Centerpartiet har även flaggat för att något ”inte stämmer”.

Centern vill kalla upp Konkurrensverkets generaldirektör till riksdagens näringsutskott med anledning av de höga matpriserna, rapporterar Di.

– Energikostnaderna, kriget i Ukraina, post covid-effekter och kronkursen drabbar även de andra. Eftersom vi har en större marknad så borde vi egentligen ha lägre priser, så det är något som inte stämmer, säger partiets näringspolitiska talesperson Elisabeth Thand Ringqvist till tidningen.

Kontrollerar marknaden

I dag dominerar tre stora aktörer, Axfood, Ica och Coop, svensk dagligvaruhandel.

Tillsammans har de ungefär 90 procent av marknaden, uppger SvD.

Något som, enligt Konkurrensverket, är en riskfaktor för att högre priser hålls uppe.

–  Finns det många konkurrenter har konsumenterna många att välja mellan. Är de färre är risken högre för höjda priser, säger Martin Bäckström, enhetschef på myndigheten, till SvD.

Samtidigt betonar han att företagsförvärv och samgåenden mellan företag är naturliga inslag i en fungerande marknadsekonomi.

– Företagsköp är en del av en dynamisk marknadsekonomi. Det ska mycket till för att man enligt konkurrenslagen ska kunna stoppa en företagskoncentration. Om företagskoncentrationen har lett till högre priser har vi ingen data på idag, säger Martin Bäckström till tidningen.

Handla på kampanj

Till konsumenter som vill minska sina matkostnader ger Martin Bäckström följande tips:

- Handla alternativa produkter. Låt olika produkter konkurrera med varandra, vilket i längden kan påverka priserna i en negativ riktning.

- Handla på kampanj

- Utforska alternativa handelsvägar, till exempel digitala plattformar som kopplar samman konsument och producent.

– Exempelvis kan köp göras direkt från lantbrukaren, säger Martin Bäckström till SvD.

Foto: T. Clark resp D. Volkova

Text: Redaktionen

Viktigt meddelande från Skatteverket

2026 04 09

Miljontals svenskar har deklarerat – och miljontals svenskar väntar på att återbäringen ska komma.

Men mitt i återbäringstider försöker bedragare lura folk på pengar.

Skatteverket går ut nu med en varning om att mängder av bedrägeriförsök sker just nu, rapporterar TV4.

Skatteverket varnar

30 miljarder kronor kommer att delas ut till tre miljoner svenskar.

I snitt rör det sig om en återbäring på 10 000 kronor.

Men Johan Schauman, deklarationsexpert på Skatteverket, varnar för att bedragare nu pumpar ut bluff-sms och bluffmejl.

– Bedragarna drar nytta av att människor sitter och väntar på digitala besked om att pengarna kommit in, säger han till kanalen.

“De är sluga”

Det är enligt myndigheten viktigt att känna till att Skatteverket aldrig efterfrågar kontouppgifter via sms eller mejl.

– Vi kommunicerar via säkra digitala brevlådor. Vi skulle aldrig mejla och fråga om kontouppgifter eller lösa en utbetalning så, säger Schauman.

Men han beskriver bedragarna som “sluga” – och varnar för att det kan dyka upp bluffmejl och bluff-sms som ser ut att komma från myndigheten.

Läs mer: Många missar vanligt vägmärke – 2 000 kronor i böter

Det ska du göra

Om du har fått ett bluffmejl eller sms som ser ut att komma från Skatteverket, men som du misstänker är falskt och ett försök till bedrägeri ska du:

- inte klicka på länkar eller skanna QR-koder

- inte öppna bilagor

- inte svara på meddelandet.

“Radera det”

Skatteverket går ut med en tydlig uppmaning till vad som är bäst att göra för den som har fått ett misstänkt bluffmejl eller bluff-sms.

– Vi rekommenderar att du raderar mejlet eller meddelandet, uppmanar myndigheten.

– Skatteverket efterfrågar aldrig dina kontouppgifter i mejl eller sms. Det gör vi endast genom våra e-tjänster som du loggar in i med din e-legitimation.

Läs mer: 300 000 svenskar måste betala tillbaka

Foto: Magnus D

Text: Redaktionen