JUST NU: Myndighet sätter ned foten – gäller solcellsanvändare

2023 03 21

Det står klart efter ett beslut från Energimarknadsinspektionen (Ei).

Den rabatterade eller slopade elnätsavgiften för småskaliga elproduktionsanläggningar försvinner.

– Det kan till exempel vara solcellsanläggningar på villatak, uppger Ei.

Blir drabbade

– Det är inte förenligt med EU:s elmarknadsförordning, som har företräde framför nationella bestämmelser, framhåller Ei och tillägger:

– Ägare av mindre produktionsanläggningar ska betala en nätavgift som speglar de faktiska kostnaderna för inmatning av el. En reducering av nätavgiften för småskaliga produktionsanläggningar innebär i praktiken att kostnaden skjuts över på andra nätkunder.

Dyrare kostnader

Det nya beslutet innebär att mindre elproducenter med solcellspaneler på taket får högre månadskostnader.

– I storleksordningen några hundralappar upp till någon eller några tusenlappar per år, säger Anna Werner, vd för Svensk Solenergi, till SvD.

Aktuell fråga

Frågan om reducerad nätavgift har aktualiserats i takt med att allt fler solcellsparker har byggts i Sverige. 

– För producenter kan det finnas stora summor att spara varje år genom att solceller kopplas ihop till mindre grupper så att effekten per grupp underskrider gränsen 1 500 kW, vilket enligt ellagens bestämmelser om reducerad nätavgift skulle kunna en innebära reducerad nätavgift, skriver Ei.

Men enligt elmarknadsförordningen ska varje producent bära sina egna kostnader.

– Det betyder att den aktör som ger upphov till en kostnad också ska betala för den. Kostnaderna ska inte belasta andra nätanvändare, till exempel i form av högre elnätsavgifter, säger Carl Johan Wallnerström, tillförordnad avdelningschef på Ei.

Sätter ned foten

Elmarknadsförordningen och ellagen går således emot varandra, vilket har lett till att elnätsföretagen gjort olika bedömningar huruvida nätavgiften ska reduceras eller inte.

Men nu sätter Ei ned foten.

Elmarknadsförordningen ska prioriteras.

Därmed försvinner rabatten på solcellsel.

– Ei:s bedömning är att bestämmelserna i ellagen inte får tillämpas i strid med elmarknadsförordningen. Nätägare ska därför inte längre reducera nätavgiften för småskaliga produktionsanläggningar, säger Carl Johan Wallnerström.

Foto: V. Solar resp S. EMEA

Text: Redaktionen

Sylt får inte längre heta sylt – här är nya namnet

2026 08 31

I somras införde EU det så kallade “frukostdirektivet”.

Den största förändringen är att gränsen för vad som krävs för att sylt ska få kallas för sylt har justerats.

Från och med nu krävs 45 procent frukt eller bär i produkten, till skillnad från tidigare 35 procent.

Nya namnet

De nya kraven innebär att mängder med produkter tvingas byta namn. Om till exempel jordgubbssylt inte når de 45 procenten måste den istället kallas för “beredning”, i det här fallet “jordgubbsberedning”.

– Benämningen har tagits fram i samråd mellan Svensk Dagligvaruhandel och Livsmedelsverket, och syftar till att skapa tydlighet för både inköpare och konsumenter, skriver Orkla Foods i ett uttalande.

Välkomnar ändringen

Skånska Orkla Foods är en av de största syltproducenterna i Sverige och har välkomnat den nya definitionen av sylt.

Ett hundratal av företagets produkter berörs av det nya direktivet, enligt Sydsvenskan.

– I de fall vi har gjort justeringar har det i de flesta fall varit mindre ändringar som exempelvis ett extra gram av frukten eller bäret, säger Orkla Foods kommunikationsansvarige Ulrika Enström till tidningen.

Därav namnet

Till exempel påverkas Coop Xtras “jordgubbssylt” av frukostdirektivet. Eftersom den innehåller för liten andel jordgubbar står det numera istället “jordgubbsberedning” på etiketten. Samma gäller bland annat Eldorados numera "jordgubbsberedning".

Att namnet blivit just “beredning” i Sverige förklarar Orkla Foods med att det är den branschgemensamma benämningen.

– Vi vill använda samma benämning som resten av branschen, för att göra det enkelt och tydligt för kunderna, säger Ulrika Enström.

Läs mer: Ukrainsk fullträff – ”Putins ögon” har slagits ut

Marmelad och juice

Samma krav på 45 procent frukt eller bär gäller även för att få kallas marmelad. Nytt är också att juice inte heller får lov att innehålla socker.

– Reglerna ställer högre krav på innehåll och på märkningen, det är bra för konsumenterna. Vi har också uppfattat att många småskaliga företag som tillverkar produkter med hög kvalitet uppskattar de nya reglerna, säger Amanda Rosendahl, handläggare på Enheten för märkning och export på Livsmedelsverket.

Läs mer: Mest köpta och sålda aktierna i augusti

Foto: F. Tai

Text: Redaktionen